Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skinntagging

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Dentipellis fragilis
Skinntagging Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vidväxt taggsvamp vars ettåriga, ibland mer än meterlånga fruktkroppar kommer på hösten. Svampen är rent vit till gulvit, är som färsk mjuk, som torr bräcklig. Den har tätt sittande, smala, spetsiga 0,5–1,5 cm långa, nedåtriktade taggar. Hela svampen lossar lätt från underlaget. Sporerna är nästan runda och mycket fint taggiga samt färgas violetta i Melzers lösning. Få taggiga skinnsvampar har skinntaggings vita färg. Den är antagligen lättast att förväxla med Sistotrema raduloides som dock har basidier med mer än fyra sterigmer och elliptiska sporer. Snedpicka (Schizopora paradoxa) och piggplätt (Basidioradulum radula) kan vara nästa vita men deras taggar är ofta plattade och ganska oregelbundna och fruktkropparna ganska sega.
Utbredning
Länsvis förekomst för skinntagging Observationer i  Sverige för skinntagging
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skinntagging är en sällsynt art knuten till den nemorala och boreonemorala lövskogsfloran i södra och mellersta Sverige. Den finns spridd upp till ekens naturliga nordgräns vid Dalälven med något enstaka nordligare fynd i Dalarna och Hälsingland. 100 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 3 000, vilket motsvarar ungefär 6 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. slutavverkningar och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten är mycket sällsynt i Norge och Danmark, något vanligare i södra Finland. Den förekommer sällsynt i Mellaneuropa ner till Jugoslavien men saknas i de västra och södra delarna. Från Karpaterna och österut är arten vanligare. Den förekommer genom hela Asien och finns även i nordvästra Nordamerika. Skinntagging är rödlistad i Danmark, Norge och Finland samt i Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på murken ved av bok och asp, sällsynt även på andra lövträdslag. Påträffas i skuggig och fuktig, örtrik löv- och blandskog, gärna bokskog. Sällsynt och krävande art. Förefaller inte kunna utnyttja lågor på hyggen och andra torra sol- och vindexponerade lokaler (t ex små omkringhuggna nyckelbiotoper). En fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. slutavverkningar och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (600-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (516-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Nedbrytare på murken ved av bok och asp, sällsynt även på andra lövträdslag. Påträffas i skuggig och fuktig löv- och blandskog, helst bokskog. Skinntagging orsakar vitröta. Den växer på undersidan eller på sidan av fallna, tämligen murkna lövträd, vanligen bok eller asp men även på avenbok, ek, lind, lönn, rönn, al, hägg och sälg. Svampen föredrar näringsrika, fuktiga och skuggiga platser i mullrika lövskogar. Lokalerna består ofta av olikåldriga, täta skogar, gärna i närheten av sjöar eller vattendrag. Arten etablerar sig i sena successionsstadier och kräver sannolikt en vissa kontinuitet på döda träd och lågor. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hägg
· hägg
· oxlar
· oxlar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Hericiaceae, Släkte Dentipellis, Art Dentipellis fragilis (Pers. : Fr.) Donk - skinntagging Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på murken ved av bok och asp, sällsynt även på andra lövträdslag. Påträffas i skuggig och fuktig, örtrik löv- och blandskog, gärna bokskog. Sällsynt och krävande art. Förefaller inte kunna utnyttja lågor på hyggen och andra torra sol- och vindexponerade lokaler (t ex små omkringhuggna nyckelbiotoper). En fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. slutavverkningar och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (600-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (516-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En vidväxt taggsvamp vars ettåriga, ibland mer än meterlånga fruktkroppar kommer på hösten. Svampen är rent vit till gulvit, är som färsk mjuk, som torr bräcklig. Den har tätt sittande, smala, spetsiga 0,5–1,5 cm långa, nedåtriktade taggar. Hela svampen lossar lätt från underlaget. Sporerna är nästan runda och mycket fint taggiga samt färgas violetta i Melzers lösning. Få taggiga skinnsvampar har skinntaggings vita färg. Den är antagligen lättast att förväxla med Sistotrema raduloides som dock har basidier med mer än fyra sterigmer och elliptiska sporer. Snedpicka (Schizopora paradoxa) och piggplätt (Basidioradulum radula) kan vara nästa vita men deras taggar är ofta plattade och ganska oregelbundna och fruktkropparna ganska sega.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skinntagging

Länsvis förekomst och status för skinntagging baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skinntagging

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skinntagging är en sällsynt art knuten till den nemorala och boreonemorala lövskogsfloran i södra och mellersta Sverige. Den finns spridd upp till ekens naturliga nordgräns vid Dalälven med något enstaka nordligare fynd i Dalarna och Hälsingland. 100 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 3 000, vilket motsvarar ungefär 6 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. slutavverkningar och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten är mycket sällsynt i Norge och Danmark, något vanligare i södra Finland. Den förekommer sällsynt i Mellaneuropa ner till Jugoslavien men saknas i de västra och södra delarna. Från Karpaterna och österut är arten vanligare. Den förekommer genom hela Asien och finns även i nordvästra Nordamerika. Skinntagging är rödlistad i Danmark, Norge och Finland samt i Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Hericiaceae  
  • Släkte
    Dentipellis  
  • Art
    Dentipellis fragilis(Pers. : Fr.) Donk - skinntagging

Nedbrytare på murken ved av bok och asp, sällsynt även på andra lövträdslag. Påträffas i skuggig och fuktig löv- och blandskog, helst bokskog. Skinntagging orsakar vitröta. Den växer på undersidan eller på sidan av fallna, tämligen murkna lövträd, vanligen bok eller asp men även på avenbok, ek, lind, lönn, rönn, al, hägg och sälg. Svampen föredrar näringsrika, fuktiga och skuggiga platser i mullrika lövskogar. Lokalerna består ofta av olikåldriga, täta skogar, gärna i närheten av sjöar eller vattendrag. Arten etablerar sig i sena successionsstadier och kräver sannolikt en vissa kontinuitet på döda träd och lågor. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av avverkning på eller i omedelbar närhet av lokalerna och överförande av olikåldriga lövbestånd på mullrika marker till likåldriga löv- eller barrbestånd. Den hotas också av att lokaler röjs eller städas så att det blir brist på lågor av lövträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Växtplatser där arten finns kvar bör skyddas eller skötas så att skinntagging kan fortleva. Generellt bör skinntaggingens miljö, d.v.s. bestånd med stort inslag av grova lövträd och lågor, ej gallras, kalavverkas eller överföras till barrskog.
Utländska namn – NO: Piggskorpe, DK: Pighud, FI: Turkkiorakas.

Koski-Kotiranta, S. & Niemelä, T. 1988. Hydnaceous fungi of the Hericiaceae, Auriscalpiaceae and Climacodontaceae in northwestern Europe. Karstenia 27: 43–70.

Niemelä, T. & Saarenoksa, R. 1985. Dentipellis fragilis and Steccherinum oreophilum: Finnish records on hydnaceous fungi. Karstenia 25: 70–74.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Hericiaceae  
  • Släkte
    Dentipellis  
  • Art
    Dentipellis fragilis, (Pers. : Fr.) Donk - skinntagging
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Karl-Henrik Larsson 1997.