Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skogsalmsdvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Stigmella ulmivora
Skogsalmsdvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är svart eller brunsvart. Framvingarna är glänsande kopparbruna i inre halvan med ett silverglänsande tvärband en bit utanför mitten. På tvärbandets insida saknas en tydlig, mörkare brun begränsning. Spetsdelen är svartbrun med purpurbrun ton eller stålblå glans. Skogsalmsdvärgmal liknar några andra dvärgmalar med ett silverglänsande tvärband och kopparglänsande inre halva, i första hand lundalmsdvärgmal S. lemniscella (Zll.), men tvärbandet är hos ulmivora inte kantat inåt med ett mörkare fält som hos S. lemniscella. Den påminner också om opaldvärgmal S. hybnerella (Hb.) och pärldvärgmal S. crataegella (Klim.), som båda har tvärbandet placerat längre ut mot spetsen och spetsdelen är purpurbrun, ljusare än hos S. ulmivora. Vingspann 4,0–5,0 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för skogsalmsdvärgmal Observationer i  Sverige för skogsalmsdvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skogsalmsdvärgmal upptäcktes som svensk först på 1930-talet, men har säkert funnits i vårt land i tusentals år. Arten finns i hela Götaland och i Svealand utom i den nordvästra delen. Den förekommer mest i kusttrakter och i gynnsamma områden i inlandet, där bestånd av alm förekommit sedan länge. I Danmark är den rapporterad från nästan alla provinser. I Norge är den funnen på några platser längs sydkusten och inne i Oslofjorden. I Finland förekommer den bara i den sydostligaste delen. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa österut till Uralbergen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Skogsalmsdvärgmal har noterats i alla landskap norrut till Gästrikland och är i den sydöstra delen av landet vanligare än dess släkting lundalmsdvärgmal (S. lemniscella). Liksom denna art föredrar skogsalmsdvärgmal gläntor och bryn med solinstrålning, men larven finner man även längre in i almbestånden. Larven gör en gångmina i blade på främst skogsalm (Ulmus glabra). Almsjukan gör att man kan befara en långsam minskning av arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 21 (12-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 84 (48-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Förväntas minska p g a almsjukan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Skogsalmsdvärgmal finner man i olika typer av almbestånd. Den utvecklas och håller till på alla våra tre almarter, liksom S. lemniscella, medan övriga förväxlingsarter i normalfallet finns i andra livsmiljöer och har vissa särskiljande kännetecken (Bengtsson 2008). Fjärilen flyger under maj–juli, troligen i en enda lång generation. Den är mest aktiv under varma kvällar men dras ibland också till ljus under natten. Larven minerar blad av diverse almarter under augusti–september, i Sverige kanske främst på (skogs-)alm Ulmus glabra. Det lättaste sättet att konstatera artens förekomst är att söka efter gångminan, eftersom fjärilen är mycket liten och man sällan lyckas få ögonen på den.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Stigmella, Art Stigmella ulmivora (Fologne, 1860) - skogsalmsdvärgmal Synonymer Nepticula ulmivora Fologne, 1860, jämnfransad almdvärgmal, Nepticula ulmifoliae Hering, 1931, Nepticula ulmicola Hering, 1932, skogsalmdvärgmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Skogsalmsdvärgmal har noterats i alla landskap norrut till Gästrikland och är i den sydöstra delen av landet vanligare än dess släkting lundalmsdvärgmal (S. lemniscella). Liksom denna art föredrar skogsalmsdvärgmal gläntor och bryn med solinstrålning, men larven finner man även längre in i almbestånden. Larven gör en gångmina i blade på främst skogsalm (Ulmus glabra). Almsjukan gör att man kan befara en långsam minskning av arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 21 (12-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 84 (48-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Förväntas minska p g a almsjukan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).
Huvudet är svart eller brunsvart. Framvingarna är glänsande kopparbruna i inre halvan med ett silverglänsande tvärband en bit utanför mitten. På tvärbandets insida saknas en tydlig, mörkare brun begränsning. Spetsdelen är svartbrun med purpurbrun ton eller stålblå glans. Skogsalmsdvärgmal liknar några andra dvärgmalar med ett silverglänsande tvärband och kopparglänsande inre halva, i första hand lundalmsdvärgmal S. lemniscella (Zll.), men tvärbandet är hos ulmivora inte kantat inåt med ett mörkare fält som hos S. lemniscella. Den påminner också om opaldvärgmal S. hybnerella (Hb.) och pärldvärgmal S. crataegella (Klim.), som båda har tvärbandet placerat längre ut mot spetsen och spetsdelen är purpurbrun, ljusare än hos S. ulmivora. Vingspann 4,0–5,0 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skogsalmsdvärgmal

Länsvis förekomst och status för skogsalmsdvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skogsalmsdvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skogsalmsdvärgmal upptäcktes som svensk först på 1930-talet, men har säkert funnits i vårt land i tusentals år. Arten finns i hela Götaland och i Svealand utom i den nordvästra delen. Den förekommer mest i kusttrakter och i gynnsamma områden i inlandet, där bestånd av alm förekommit sedan länge. I Danmark är den rapporterad från nästan alla provinser. I Norge är den funnen på några platser längs sydkusten och inne i Oslofjorden. I Finland förekommer den bara i den sydostligaste delen. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa österut till Uralbergen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Stigmella  
  • Art
    Stigmella ulmivora(Fologne, 1860) - skogsalmsdvärgmal
    Synonymer
    Nepticula ulmivora Fologne, 1860
    jämnfransad almdvärgmal
    Nepticula ulmifoliae Hering, 1931
    Nepticula ulmicola Hering, 1932
    skogsalmdvärgmal

Skogsalmsdvärgmal finner man i olika typer av almbestånd. Den utvecklas och håller till på alla våra tre almarter, liksom S. lemniscella, medan övriga förväxlingsarter i normalfallet finns i andra livsmiljöer och har vissa särskiljande kännetecken (Bengtsson 2008). Fjärilen flyger under maj–juli, troligen i en enda lång generation. Den är mest aktiv under varma kvällar men dras ibland också till ljus under natten. Larven minerar blad av diverse almarter under augusti–september, i Sverige kanske främst på (skogs-)alm Ulmus glabra. Det lättaste sättet att konstatera artens förekomst är att söka efter gångminan, eftersom fjärilen är mycket liten och man sällan lyckas få ögonen på den.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lundalm - Ulmus minor (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Skogsalmsdvärgmal är hotad av almsjukan.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
I första hand bör man hitta sätt att begränsa de negativa verkningarna av almsjukan.
Minan till skogsalmsdvärgmal kan se mycket olika ut beroende på om bladet är tjockt eller tunt och om det finns i soligt eller skuggigt läge. Därför har S. ulmivora beskrivits under flera olika namn då man tidigare felaktigt trodde att minorna tillhörde olika arter.

Bengtsson, B. Å. 2008. Stigmella ulmivora, skogsalmsdvärgmal, s. 151. - I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Microlepidoptera-Psychidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Karsholt, O. & Stadel Nielsen, P. 1998. Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening og Lepidopterologisk Forening.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm] (Utbredningskarta - Finland)

http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx (Utbredningskarta - Norge)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Nepticulini  
  • Släkte
    Stigmella  
  • Art
    Stigmella ulmivora, (Fologne, 1860) - skogsalmsdvärgmal
    Synonymer
    Nepticula ulmivora Fologne, 1860
    jämnfransad almdvärgmal
    Nepticula ulmifoliae Hering, 1931
    Nepticula ulmicola Hering, 1932
    skogsalmdvärgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.