Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skogsklocka

Organismgrupp Kärlväxter Campanula cervicaria
Skogsklocka Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skogsklockan är tvåårig och bildar första året en bladrosett med ljusgröna, tungformade och styvhåriga blad. Blomstjälken är ogrenad, 50–100 cm hög och borsthårig. Blommorna är blekblå, oskaftade och samlade i huvuden i bladvecken mot toppen av stängeln. Skogsklockan blommar i juli.
Utbredning
Länsvis förekomst för skogsklocka Observationer i  Sverige för skogsklocka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skogsklockan förekommer från Skåne norrut till norra Värmland, Dalarna och Ångermanland men saknas på Gotland och i stora delar av Småland (50–60 lokaler i Västerviksområdet). Från att tidigare ha varit relativt vanlig i många områden har antalet förekomster på senare tid kraftigt minskat och arten är numera sällsynt. Den är utgången från Halland, Ångermanland och Jämtland. Skogsklockan finns i Norge och Finland men inte längre i Danmark. Utbredningen är kontinental med förekomster i norra och östra Europa samt vidare österut över södra Sibirien mot Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Skåne till Ångermanland, vanligast i mellersta delarna av landet. Skogsklocka är i de flesta områden knuten till kulturlandskapet och utgör en typisk brynväxt. Igenplantering, upphörd hävd, och igenväxning av betesmarker och bryn är några av hoten. Vägkantsförekomsterna hotas främst av för tidig slåtter. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3500 (3000-5000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Skogsklocka är i de flesta områden knuten till kulturlandskapet och utgör en typisk brynväxt. Vägkanter, traktorvägar, stigar, åkerdiken och bryn i anslutning till odlad mark i skogs- och mellanbygder är idag artens främsta tillhåll. Förr har den troligen i större utsträckning vuxit i naturliga slåtterängar och utmarksbeten. Arten har en viss förmåga att hålla sig kvar sedan hävden upphört men är ljuskrävande och försvinner när skogen sluter sig. Upphörande skogsbete och ängsbrukets försvinnande har drabbat arten hårt. Minskningen har dock i någon mån kompenserats av ett ökat antal lokaler vid vägar och i kraftledningsgator. I vissa områden förekommer skogsklockan i mer naturliga biotoper som bergbranter och åbrinkar. Den är nästan alltid fåtalig och uppges ibland vara tillfällig på sina lokaler. Arten gynnas ofta av mer basiska jordar men är inte kalkkrävande. Följearterna är ofta triviala, t ex piprör, stor blåklocka, flockfibbla, brudborste, blekstarr och kråkvicker (Calamagrostis arundinacea, Campanula persicifolia, Hieracium umbellatum, Cirsium helenoides, Carex pallescens och Vicia cracca).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Campanulaceae (klockväxter), Släkte Campanula (blåklockor), Art Campanula cervicaria L. - skogsklocka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Skåne till Ångermanland, vanligast i mellersta delarna av landet. Skogsklocka är i de flesta områden knuten till kulturlandskapet och utgör en typisk brynväxt. Igenplantering, upphörd hävd, och igenväxning av betesmarker och bryn är några av hoten. Vägkantsförekomsterna hotas främst av för tidig slåtter. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3500 (3000-5000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Skogsklocka (Campanula cervicaria) är fridlyst enligt 8 § i Jämtlands och Västra Götalands län.
Skogsklockan är tvåårig och bildar första året en bladrosett med ljusgröna, tungformade och styvhåriga blad. Blomstjälken är ogrenad, 50–100 cm hög och borsthårig. Blommorna är blekblå, oskaftade och samlade i huvuden i bladvecken mot toppen av stängeln. Skogsklockan blommar i juli.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skogsklocka

Länsvis förekomst och status för skogsklocka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skogsklocka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skogsklockan förekommer från Skåne norrut till norra Värmland, Dalarna och Ångermanland men saknas på Gotland och i stora delar av Småland (50–60 lokaler i Västerviksområdet). Från att tidigare ha varit relativt vanlig i många områden har antalet förekomster på senare tid kraftigt minskat och arten är numera sällsynt. Den är utgången från Halland, Ångermanland och Jämtland. Skogsklockan finns i Norge och Finland men inte längre i Danmark. Utbredningen är kontinental med förekomster i norra och östra Europa samt vidare österut över södra Sibirien mot Mongoliet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Campanulaceae - klockväxter 
  • Släkte
    Campanula - blåklockor 
  • Art
    Campanula cervicariaL. - skogsklocka

Skogsklocka är i de flesta områden knuten till kulturlandskapet och utgör en typisk brynväxt. Vägkanter, traktorvägar, stigar, åkerdiken och bryn i anslutning till odlad mark i skogs- och mellanbygder är idag artens främsta tillhåll. Förr har den troligen i större utsträckning vuxit i naturliga slåtterängar och utmarksbeten. Arten har en viss förmåga att hålla sig kvar sedan hävden upphört men är ljuskrävande och försvinner när skogen sluter sig. Upphörande skogsbete och ängsbrukets försvinnande har drabbat arten hårt. Minskningen har dock i någon mån kompenserats av ett ökat antal lokaler vid vägar och i kraftledningsgator. I vissa områden förekommer skogsklockan i mer naturliga biotoper som bergbranter och åbrinkar. Den är nästan alltid fåtalig och uppges ibland vara tillfällig på sina lokaler. Arten gynnas ofta av mer basiska jordar men är inte kalkkrävande. Följearterna är ofta triviala, t ex piprör, stor blåklocka, flockfibbla, brudborste, blekstarr och kråkvicker (Calamagrostis arundinacea, Campanula persicifolia, Hieracium umbellatum, Cirsium helenoides, Carex pallescens och Vicia cracca).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Igenplantering, upphörande hävd och igenväxning av naturliga fodermarker och bryn är största hoten mot arten. En ökad rationalisering inom jordbruket med borttagande av odlingshinder, öppna diken och flikiga åkrar missgynnar också skogsklockan. Älg, hjortar och rådjur äter gärna skogsklockan. Vägkantsslåtter vid fel tidpunkt är också ett stort hot idag.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Öppna skogar och öppna kantzoner mot brukad mark bör bevaras. Röjning och gallring är gynnsamt för arten. Skogsklockan är solälskande och lokalerna bör hållas öppna men arten kan missgynnas av alltför intensiv hävd. Vägkantsslåttern bör anpassas så skogsklockan hinner blomma och sätta frö innan slåttern.
Utländska namn – NO: Stavklokke, DK: Hvas Klokke, FI: Hirvenkello.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Fægri, K. & Danielsen, A. 1996. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. III. The southeastern element. Bergen.

Georgson, K. m fl 1977. Hallands flora. Lund.

Hansen, A, 1948. Campanulaceernes og Lobulariaceernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 47: 245–276.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Raatikainen, M. 1997. Hirvenkello. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Ståhl, P. 2005. Skogsklockan - inventreingen 2004 och något om artens biologi. Svensk Bot. Tidskr. 99: 171–182.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor & Torleif Ingelög 1984. Rev. Peter Ståhl 1997, Margareta Edqvist 2006.. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Campanulaceae - klockväxter 
  • Släkte
    Campanula - blåklockor 
  • Art
    Campanula cervicaria, L. - skogsklocka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor & Torleif Ingelög 1984. Rev. Peter Ståhl 1997, Margareta Edqvist 2006.. ©ArtDatabanken, SLU 2006.