Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skogstrådmossa

Organismgrupp Mossor Cephalozia affinis
Skogstrådmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skogstrådmossa är en bladlevermossa som bildar små ljust gulgröna mattor på murken ved i äldre barrskog. Skotten är 1-2 cm långa och ca 1 mm smala, krypande, enkla eller oregelbundet förgrenade. Stammen är ljust grön och halvgenomskinlig, ofta nästan platt på ovansidan och rundad undertill, i tvärsnitt med 10-12 (-13) rader av stora tunnväggiga barkceller. Stoloner saknas och rhizoider är fåtaliga. Bladen är mycket snett till nästan horizontellt fästade, utstående och glest sittande, ovala till nästan cirkelrunda, något konkava, utan tänder men djupt tvåflikade till 0,25--0,4 av bladets längd. Den oflikade delen är (7-) 9-15 celler bred. De två flikarna är spetsiga, parallelt eller svagt inåtböjda, i spetsen med 1-2 celler i rad. Celler i bladbasen är 23-27 × 33-35 µm. Kutikulan är slät. Stipler saknas och groddkorn är okända. Arten är autoik och sporkapslar är ganska vanligt förekommande. Svepet är ovalt och långt utstickande, upptill trekantigt i tvärsnitt och gradvis avsmalnande i mynningen. Svepemynningen är flikad, varje flik är 4-5 celler bred vid basen, krenulerad till tandad, med tänder bestående av 1-3 avlånga celler i rad. Skogstrådmossa känns igen på att 1) vara autoik, 2) ha runda till brett ovala blad, 3) sakna stoloner, 4) ha en svepemynningen med tänder bestående av ensamma rader av 1-3 celler. Skogstrådmossa kan likna måntrådmossa C. lunulifolia men skiljer sig genom följande kännetecken: Autoik, med tjockare nästan köttiga blad, något konkava, mindre djupt, till 1/4, sällan till 1/3 tvåflikiga, med av rundad inskärning och kortare, mindre spetsiga, mot varandra svagt inböjda flikar; celler klorofyllrikare, med tjockare väggar och med en honskärm som ofta är mera utspärrad.
Utbredning
Länsvis förekomst för skogstrådmossa Observationer i  Sverige för skogstrådmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hittills känd endast från Dalsland och Östergötland norrut till Norrbotten men huvuddelen av de kända svenska lokalerna ligger i norra Svealand och södra Norrland. I Norden i övrigt är den endast känd från Finland. Från övriga Europa finns uppgifter från norra Ryssland. I Nordamerika är den i de västra delarna uppgiven från Washington och Californien samt i de östra delarna från Quebec och Minnesota till Michigan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten växer på murken ved, t.ex. främst på lågor av barrträd och triviallövträd i sumpgranskog och sumpalskog i Norrlands inland exklusive fjällnära området. Arten bedöms inte klara av en normal kalhyggesfas och har svårt att sprida sig över stora avstånd. Pga att arten till stor del finns i produktionsskog med lång trädkontinuitet gör de senaste årens avverkningar av kontinuitetsskogar, att artens population kommer att minska. Populationen (<10000 individer) minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 10 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Mossan växer på död ved främst murkna och omkullfallna trädstammar i fuktig skog. Miljön utgörs främst av äldre granskogar av blåbärstyp, gransumpskogar och klibbalsumpskogar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Cephaloziaceae, Släkte Cephalozia (trådmossor), Art Cephalozia affinis Lindb. ex Steph. - skogstrådmossa Synonymer Cephalozia affinis Steph., Fuscocephaloziopsis affinis (Lindb. ex Steph.) Váňa et L.Söderstr.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten växer på murken ved, t.ex. främst på lågor av barrträd och triviallövträd i sumpgranskog och sumpalskog i Norrlands inland exklusive fjällnära området. Arten bedöms inte klara av en normal kalhyggesfas och har svårt att sprida sig över stora avstånd. Pga att arten till stor del finns i produktionsskog med lång trädkontinuitet gör de senaste årens avverkningar av kontinuitetsskogar, att artens population kommer att minska. Populationen (<10000 individer) minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 10 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Skogstrådmossa är en bladlevermossa som bildar små ljust gulgröna mattor på murken ved i äldre barrskog. Skotten är 1-2 cm långa och ca 1 mm smala, krypande, enkla eller oregelbundet förgrenade. Stammen är ljust grön och halvgenomskinlig, ofta nästan platt på ovansidan och rundad undertill, i tvärsnitt med 10-12 (-13) rader av stora tunnväggiga barkceller. Stoloner saknas och rhizoider är fåtaliga. Bladen är mycket snett till nästan horizontellt fästade, utstående och glest sittande, ovala till nästan cirkelrunda, något konkava, utan tänder men djupt tvåflikade till 0,25--0,4 av bladets längd. Den oflikade delen är (7-) 9-15 celler bred. De två flikarna är spetsiga, parallelt eller svagt inåtböjda, i spetsen med 1-2 celler i rad. Celler i bladbasen är 23-27 × 33-35 µm. Kutikulan är slät. Stipler saknas och groddkorn är okända. Arten är autoik och sporkapslar är ganska vanligt förekommande. Svepet är ovalt och långt utstickande, upptill trekantigt i tvärsnitt och gradvis avsmalnande i mynningen. Svepemynningen är flikad, varje flik är 4-5 celler bred vid basen, krenulerad till tandad, med tänder bestående av 1-3 avlånga celler i rad. Skogstrådmossa känns igen på att 1) vara autoik, 2) ha runda till brett ovala blad, 3) sakna stoloner, 4) ha en svepemynningen med tänder bestående av ensamma rader av 1-3 celler. Skogstrådmossa kan likna måntrådmossa C. lunulifolia men skiljer sig genom följande kännetecken: Autoik, med tjockare nästan köttiga blad, något konkava, mindre djupt, till 1/4, sällan till 1/3 tvåflikiga, med av rundad inskärning och kortare, mindre spetsiga, mot varandra svagt inböjda flikar; celler klorofyllrikare, med tjockare väggar och med en honskärm som ofta är mera utspärrad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skogstrådmossa

Länsvis förekomst och status för skogstrådmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skogstrådmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hittills känd endast från Dalsland och Östergötland norrut till Norrbotten men huvuddelen av de kända svenska lokalerna ligger i norra Svealand och södra Norrland. I Norden i övrigt är den endast känd från Finland. Från övriga Europa finns uppgifter från norra Ryssland. I Nordamerika är den i de västra delarna uppgiven från Washington och Californien samt i de östra delarna från Quebec och Minnesota till Michigan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Cephaloziaceae  
  • Underfamilj
    Cephalozioideae  
  • Släkte
    Cephalozia - trådmossor 
  • Art
    Cephalozia affinisLindb. ex Steph. - skogstrådmossa
    Synonymer
    Cephalozia affinis Steph.
    Fuscocephaloziopsis affinis (Lindb. ex Steph.) Váňa et L.Söderstr.

Mossan växer på död ved främst murkna och omkullfallna trädstammar i fuktig skog. Miljön utgörs främst av äldre granskogar av blåbärstyp, gransumpskogar och klibbalsumpskogar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Samtliga skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna utgör ett hot. Fragmenteringen av skogslandskapet liksom minskad mängd död ved är ett långsiktigt hot mot denna art.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Samtliga kända lokaler måste snarast undersökas. Lokaler där arten återfinns skall ges ett ändamålsenligt skydd och undantas från rationellt skogsbruk. Vidare bör lokalerna övervakas och skötas så att god tillgång på lämplig ved tryggas på lång sikt. Ytterligare studier om artens specifika substrat- och biotopkrav samt spridningsbiologi är önskvärda.
Skogstrådmossa är mycket nära släkt med och ofta inkluderad i måntrådmossa C. lunulifolia som en autoik form.

Arnell, H.W. 1928. Levermossor. I: Skandinaviens Flora I. red. O R Holmberg II a. Stockholm 224 p.

Arnell, H W & Jensen, C 1915. Ueber drei Kritische skandinavische Lebermoose. Bot Not 1915: 179-190

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Kotilainen, M. J. 1929. Ueber das boreale Laubmooselement in Ladoga-Karelien. Ann. Soc. Vanamo 11: 1--142

Schuster, R.M. 1974. The Hepaticae and Anthocerotae of North America III. New York & London.

Söderström, L. 1983. Hotade och sällsynta mossarter i norrländska granskogar. Svensk Bot. Tidskr. 77: 4-12.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Cephaloziaceae  
  • Underfamilj
    Cephalozioideae  
  • Släkte
    Cephalozia - trådmossor 
  • Art
    Cephalozia affinis, Lindb. ex Steph. - skogstrådmossa
    Synonymer
    Cephalozia affinis Steph.
    Fuscocephaloziopsis affinis (Lindb. ex Steph.) Váňa et L.Söderstr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck