Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skrovellavsknapp

Organismgrupp Lavar Plectocarpon scrobiculatae
Skrovellavsknapp Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skrovellavsknapp är en parasitisk svamp på skrovellav Lobaria scrobiculata. Den växer på ovansidan av skrovellavens lober i form av sittande till skaftade galler (”apothecier”) i vilka samlingar (stroma) av hymenier bildas. Apothecierna är 0,5-1,8 mm i diameter och skivlika eller knapplika (därav artens namn) och rödbruna med något blekare kant (Jonsson 2010). Apothecierna delas efterhand upp i skivor eller klyftor av mellanliggande ljusare steril vävnad, vilket gör att de ser radiärt fårade ut. Sporerna är 3-septerade, färglösa, 16-25 × 6-8 µm och tydligt insnörda vid septa (Diederich & Etayo 1994). Skrovellavsknappens apothecier kan förväxlas med skrovellavens egna fruktkroppar, som dock har en slät yta med mer orangebrun ton. Skrovellavsknappen verkar inte döda sin värdart. Skrovellav är en bladlav med upp till 20 cm stor bål som har runda och stora lober. I torrt tillstånd är laven gulgrå till grå men den blir blågrå i fuktigt tillstånd. Ytan är matt och ojämnt bucklig med nätformiga rynkor eller åsar och saknar oftast hår på ovansidan av loberna. På ytan finns spridda soral. Undersidan är ljusbrunt filthårig med ljusa och nakna fläckar och saknar tydliga åsar. Märgen reagerar vanligen Pd+ orange (men sällsynt Pd-). Den har cyanobakterier (blågrönalger). Apothecier är mycket sällsynta. Den likaså rödlistade mycket ovanliga hårig skrovellav Lobaria hallii är synnerligen lik skrovellav och finns ibland på samma växtplatser. Denna har dock en blågrå bål som är svagt bucklig med få till talrika korta ljusa hår, särskilt mot kanten (syns bäst med lupp), har tydliga åsar på lobundersidorna och märgen reagerar alltid Pd-.
Utbredning
Länsvis förekomst för skrovellavsknapp Observationer i  Sverige för skrovellavsknapp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skrovellavsknapp är påträffad på ett fåtal lokaler i Värmland, Dalarna och Jämtland (Nordin m.fl. 2011, Artportalen 2016). Några av fynden är från 1950- och 1960-talen och då den inte är eftersökt på samtliga lokaler är dess aktuella status inte helt klarlagd. Skrovellavsknapp är avsevärt mer sällsynt än sin värdart. Värdarten skrovellav Lobaria scrobiculata är rödlistad som Nära hotad NT och är även en utmärkt signalart (Nitare 2000). Skrovellav förekommer från Skåne till Torne Lappmark. De största kvarvarande populationerna finns sannolikt i fjällnära skog. I södra och mellersta Sverige har den under de senaste 100 åren blivit mycket sällsynt och bara små populationer kvar. Arten är känd från Norge (inte rödlistad) men inte från Danmark eller Finland. Världsutbredningen omfattar Europa, Afrika (Teneriffa) och Nordamerika (Ertz m.fl. 2005).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer bara på den likaså rödlistade skrovellav Lobaria scrobiculata men är mycket ovanligare än sin värd. Skrovellav är spridd men sällsynt över stora delar av landet. Skrovellav växer på gamla lövträd och på klippor i gamla skogar och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten har i Sydsverige minskat genom en kombination av luftföroreningar och skogsbruk och i norra Sverige genom slutavverkningar. Endast små populationer finns kvar söder om Dalälven. De största kvarvarande populationerna finns sannolikt i fjällnära skog. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (10-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (2-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (8-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Bålen av skrovellavsknapp är insänkt i värden skrovellav. Skrovellav växer både på klippor och på gamla lövträd som sälg och rönn i skogar av naturskogskaraktär. Skrovellavsknapp är i Jämtland och Dalarna påträffad på skrovellav på sälgar i gamla granskogar och vid vattenfall. I Värmland växte den på skrovellav på gran, sälg och gråal på en lokal. På en annan lokal växte den på skrovellav på en lodyta (klippa). Växtplatserna för skrovellavsknapp har ett fuktigt lokalklimat. Den växer nästan alltid tillsammans med flera andra rödlistade lavar. På en lokal i Värmland förekom även värmlandslav Erioderma pedicellatum (rödlistad som Nationellt utdöd RE) och i Jämtland finns t.ex. hårig skrovellav Lobaria hallii (rödlistad som Akut hotad CR), amerikansk sönderfallslav Bactrospora brodoi (rödlistad som Sårbar VU) och lunglavsknapp Plectocarpon lichenum (rödlistad som Sårbar VU) på några av lokalerna. I Norge är många av fynden gjorda på gran i områden med boreal regnskog men det finns också flera fynd på sälg, rönn och gråal.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· sälg
· sälg
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· skrovellav
· skrovellav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arthoniomycetes, Ordning Arthoniales, Familj Lecanographaceae, Släkte Plectocarpon, Art Plectocarpon scrobiculatae Diederich & Etayo - skrovellavsknapp Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer bara på den likaså rödlistade skrovellav Lobaria scrobiculata men är mycket ovanligare än sin värd. Skrovellav är spridd men sällsynt över stora delar av landet. Skrovellav växer på gamla lövträd och på klippor i gamla skogar och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten har i Sydsverige minskat genom en kombination av luftföroreningar och skogsbruk och i norra Sverige genom slutavverkningar. Endast små populationer finns kvar söder om Dalälven. De största kvarvarande populationerna finns sannolikt i fjällnära skog. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (10-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (2-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (8-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Skrovellavsknapp är en parasitisk svamp på skrovellav Lobaria scrobiculata. Den växer på ovansidan av skrovellavens lober i form av sittande till skaftade galler (”apothecier”) i vilka samlingar (stroma) av hymenier bildas. Apothecierna är 0,5-1,8 mm i diameter och skivlika eller knapplika (därav artens namn) och rödbruna med något blekare kant (Jonsson 2010). Apothecierna delas efterhand upp i skivor eller klyftor av mellanliggande ljusare steril vävnad, vilket gör att de ser radiärt fårade ut. Sporerna är 3-septerade, färglösa, 16-25 × 6-8 µm och tydligt insnörda vid septa (Diederich & Etayo 1994). Skrovellavsknappens apothecier kan förväxlas med skrovellavens egna fruktkroppar, som dock har en slät yta med mer orangebrun ton. Skrovellavsknappen verkar inte döda sin värdart. Skrovellav är en bladlav med upp till 20 cm stor bål som har runda och stora lober. I torrt tillstånd är laven gulgrå till grå men den blir blågrå i fuktigt tillstånd. Ytan är matt och ojämnt bucklig med nätformiga rynkor eller åsar och saknar oftast hår på ovansidan av loberna. På ytan finns spridda soral. Undersidan är ljusbrunt filthårig med ljusa och nakna fläckar och saknar tydliga åsar. Märgen reagerar vanligen Pd+ orange (men sällsynt Pd-). Den har cyanobakterier (blågrönalger). Apothecier är mycket sällsynta. Den likaså rödlistade mycket ovanliga hårig skrovellav Lobaria hallii är synnerligen lik skrovellav och finns ibland på samma växtplatser. Denna har dock en blågrå bål som är svagt bucklig med få till talrika korta ljusa hår, särskilt mot kanten (syns bäst med lupp), har tydliga åsar på lobundersidorna och märgen reagerar alltid Pd-.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skrovellavsknapp

Länsvis förekomst och status för skrovellavsknapp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skrovellavsknapp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skrovellavsknapp är påträffad på ett fåtal lokaler i Värmland, Dalarna och Jämtland (Nordin m.fl. 2011, Artportalen 2016). Några av fynden är från 1950- och 1960-talen och då den inte är eftersökt på samtliga lokaler är dess aktuella status inte helt klarlagd. Skrovellavsknapp är avsevärt mer sällsynt än sin värdart. Värdarten skrovellav Lobaria scrobiculata är rödlistad som Nära hotad NT och är även en utmärkt signalart (Nitare 2000). Skrovellav förekommer från Skåne till Torne Lappmark. De största kvarvarande populationerna finns sannolikt i fjällnära skog. I södra och mellersta Sverige har den under de senaste 100 åren blivit mycket sällsynt och bara små populationer kvar. Arten är känd från Norge (inte rödlistad) men inte från Danmark eller Finland. Världsutbredningen omfattar Europa, Afrika (Teneriffa) och Nordamerika (Ertz m.fl. 2005).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Lecanographaceae  
  • Släkte
    Plectocarpon  
  • Art
    Plectocarpon scrobiculataeDiederich & Etayo - skrovellavsknapp

Bålen av skrovellavsknapp är insänkt i värden skrovellav. Skrovellav växer både på klippor och på gamla lövträd som sälg och rönn i skogar av naturskogskaraktär. Skrovellavsknapp är i Jämtland och Dalarna påträffad på skrovellav på sälgar i gamla granskogar och vid vattenfall. I Värmland växte den på skrovellav på gran, sälg och gråal på en lokal. På en annan lokal växte den på skrovellav på en lodyta (klippa). Växtplatserna för skrovellavsknapp har ett fuktigt lokalklimat. Den växer nästan alltid tillsammans med flera andra rödlistade lavar. På en lokal i Värmland förekom även värmlandslav Erioderma pedicellatum (rödlistad som Nationellt utdöd RE) och i Jämtland finns t.ex. hårig skrovellav Lobaria hallii (rödlistad som Akut hotad CR), amerikansk sönderfallslav Bactrospora brodoi (rödlistad som Sårbar VU) och lunglavsknapp Plectocarpon lichenum (rödlistad som Sårbar VU) på några av lokalerna. I Norge är många av fynden gjorda på gran i områden med boreal regnskog men det finns också flera fynd på sälg, rönn och gråal.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· skrovellav - Lobaria scrobiculata (Viktig)
Skrovellavsknapp är sannolikt extremt känslig för uttorkning. Avverkningar på eller nära växtplatserna utgör därför ett stort hot. Vattenkraftsutbyggnad har säkerligen medfört att antalet lokaler har minskat då de överdämdes men utgör också fortfarande ett hot. Populationerna på de svenska lokalerna är små, vilket innebär en risk för att arten ska försvinna från dessa p.g.a. slumpfaktorer.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Samtliga skogsbestånd med förekomst av skrovellavsknapp måste skyddas. Genom att skydda och utveckla skogmiljöer med skrovellavsknapp så gynnas också den likaså rödlistade värden skrovellav men också flera andra sällsynta och rödlistade lavar. I bestånd med lunglavsknapp är det viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön. Det är viktigt att spara skyddszoner kring bestånd där arten förekommer, eftersom den är känslig för uttorkning. Skogar med extremt fuktigt lokalklimat i norra Sverige med arter av lunglavar Lobaria på gran (Lobarion-samhällen) bör identifieras och skyddas då de alltid hyser sällsynta och rödlistade lavar. Det kan vara nödvändigt att stängsla in naturvårdsbrända områden för att undvika betning av lövträdsplantorna, om målsättningen är att få en lövbränna med ovan nämnda lövträd.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-12]

Diederich, P. & Etayo, J. 1994. Taxonomic notes on the genus Plectocarpon (lichenicolous Ascomycotina). Nordic Journal of Botany 14: 589-600.

Ertz, D., Christnach, C., Wedin, M. & Diederich, P. 2005. A world monograph of the genus Plectocarpon (Roccellaceae, Arthoniales). Bibliotheca lichenologica 91: 1-155.

Jonsson, F. 2010. Lunglavsknapp, skrovellavsknapp och apothecier på lunglav och skrovellav. Lavbulletinen 2010(2): 101-106.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-10-21]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Lecanographaceae  
  • Släkte
    Plectocarpon  
  • Art
    Plectocarpon scrobiculatae, Diederich & Etayo - skrovellavsknapp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Göran Thor