Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skrovlig flatbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Calitys scabra
Skrovlig flatbagge Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En svart, 8–11 mm lång, platt skalbagge med ett egendomligt utseende. Halssköldens, liksom i mindre grad täckvingarnas sidor är mycket ojämna och försedda med taggar. På täckvingarna finns tydliga längsgående åsar och hela översida är tätt besatt med korta krokiga borst där ofta mängder med ved- och mycelfragment fastnar. På grund av detta liknar skalbaggen till förväxling en vedbit. Den rör sig ogärna och ger ett mycket trögt intryck.
Utbredning
Länsvis förekomst för skrovlig flatbagge Observationer i  Sverige för skrovlig flatbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad från Småland till Torne lappmark. De starkaste populationerna finns idag i hällmarks- och sprickdalslandskap i Mälarlandskapen. I våra grannländer är den funnen i Norge och Finland samt i Baltikum. Den är vidare påträffad i Mellaneuropas bergstrakter samt utbredd österut till Sibirien och i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Knuten till gammal död ved angripen av olika vedsvampar, främst Antrodia-arter, bl.a. timmerticka (A. sinuosa). Vanligen i flera decennier gamla tallågor i öppet läge eller i talltoppar som sparats efter avverkningar, även sällsynt funnen på gran under liknande förhållanden samt vid ett tillfälle på asp. Påträffad från Småland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (300-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1200-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gammal död ved rötad av olika vedsvampar, främst Antrodia-arter, bl.a. timmerticka (Anthrodia sinuosa) eller citronticka (A. xantha). Främst i flera decennier gamla tallågor i öppet läge, eller i talltoppar som blivit kvar efter avverkningar. Arten är även funnen på gran, och vid ett tillfälle på asp. Idag framför allt i naturligt gles skog på torr mark, såsom hällmarks- och sandtallskog. Larven lever främst i den mycelrika veden direkt under fruktkropparna, men kan även gnaga externt på fruktkroppen. De fullbildade skalbaggarna påträffas likaså ätande på svampen, där de efterlämnar väl synliga gnagspår i sporrörslagret. Larvutvecklingen tar två år. Den fullbildade skalbaggen kläcks antingen under hösten eller under försommaren, och påträffas under sommaren. Arten har en till synes begränsad flygförmåga, och gynnas av aggregerad död ved. Den är brandgynnad både på kort och lång sikt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· citronticka
· citronticka
· timmerticka
· timmerticka
· timmertickor
· timmertickor
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Trogossitidae (flatbaggar), Släkte Calitys, Art Calitys scabra (Thunberg, 1784) - skrovlig flatbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Knuten till gammal död ved angripen av olika vedsvampar, främst Antrodia-arter, bl.a. timmerticka (A. sinuosa). Vanligen i flera decennier gamla tallågor i öppet läge eller i talltoppar som sparats efter avverkningar, även sällsynt funnen på gran under liknande förhållanden samt vid ett tillfälle på asp. Påträffad från Småland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (300-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1200-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Konventioner Typisk art i 9060 Åsbarrskog (Boreal region (BOR))
Åtgärdsprogram Fastställt
En svart, 8–11 mm lång, platt skalbagge med ett egendomligt utseende. Halssköldens, liksom i mindre grad täckvingarnas sidor är mycket ojämna och försedda med taggar. På täckvingarna finns tydliga längsgående åsar och hela översida är tätt besatt med korta krokiga borst där ofta mängder med ved- och mycelfragment fastnar. På grund av detta liknar skalbaggen till förväxling en vedbit. Den rör sig ogärna och ger ett mycket trögt intryck.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skrovlig flatbagge

Länsvis förekomst och status för skrovlig flatbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skrovlig flatbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad från Småland till Torne lappmark. De starkaste populationerna finns idag i hällmarks- och sprickdalslandskap i Mälarlandskapen. I våra grannländer är den funnen i Norge och Finland samt i Baltikum. Den är vidare påträffad i Mellaneuropas bergstrakter samt utbredd österut till Sibirien och i Nordamerika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Trogossitidae - flatbaggar 
  • Underfamilj
    Trogossitinae  
  • Tribus
    Calityni  
  • Släkte
    Calitys  
  • Art
    Calitys scabra(Thunberg, 1784) - skrovlig flatbagge

Larvutvecklingen sker i gammal död ved rötad av olika vedsvampar, främst Antrodia-arter, bl.a. timmerticka (Anthrodia sinuosa) eller citronticka (A. xantha). Främst i flera decennier gamla tallågor i öppet läge, eller i talltoppar som blivit kvar efter avverkningar. Arten är även funnen på gran, och vid ett tillfälle på asp. Idag framför allt i naturligt gles skog på torr mark, såsom hällmarks- och sandtallskog. Larven lever främst i den mycelrika veden direkt under fruktkropparna, men kan även gnaga externt på fruktkroppen. De fullbildade skalbaggarna påträffas likaså ätande på svampen, där de efterlämnar väl synliga gnagspår i sporrörslagret. Larvutvecklingen tar två år. Den fullbildade skalbaggen kläcks antingen under hösten eller under försommaren, och påträffas under sommaren. Arten har en till synes begränsad flygförmåga, och gynnas av aggregerad död ved. Den är brandgynnad både på kort och lång sikt.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· citronticka - Antrodia xantha (Viktig)
· timmerticka - Antrodia sinuosa (Viktig)
· timmertickor - Antrodia (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten missgynnas framförallt av att skogen blir tätare pga. av skogsskötsel och av att såväl återkommande bränder som skogsbete upphört. Det senare gäller i hög grad även skyddad skog. I naturligt öppnare miljöer hotas arten av vedtäkt och annat tillvaratagande av tallvirke. All körning med tunga maskiner samt särskilt markberedning och flisning av hyggesavfall kan förstöra lämplig utvecklingsved på hyggen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I skyddad tallskog bör restaurering till en glesare skog eftersträvas. Naturvårdsbränning är i detta sammanhang mycket gynnsamt, men även selektiv avverkning kan användas. Naturligt brunnen tallskog i eller nära lokaler med arten bör skyddas. I skogsbruket bör mer naturvårdsträd av tall lämnas, samt bör dessa få ligga kvar när de vindfälls. Detta är särskilt viktigt i kantzoner mot mer öppen mark tex. invid hällmarksimpediment. I samband med avverkning och markberedning bör man undvika att köra sönder äldre tallved. För särskilt skyddsvärda populationer där arten i dagsläget är missgynnad pga. beskuggning eller vedbrist kan röjning och tillförsel av tallvirke gynna arten.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1975. Bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven 1. Ent. Tidskr. 96: 106.

Ehnström, B. 1963. Iakttagelser över granskalbaggar i Västerdalarna. Ent. Tidskr. 84: 70.

Kronblad, W. 1975. Anteckningar om vedskalbaggar i Småland (Coleoptera). Ent. Tidskr. 96: 64.

Palm, T. 1982. Förändringar i den svenska skalbaggsfaunan. Ent. Tidskr. 103: 22.

Saalas, U. 1917. Die Fichtenkäfer Finnlands I. Ann. Acad. Scient. Fenn. Ser. A8: 445–450.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Trogossitidae - flatbaggar 
  • Underfamilj
    Trogossitinae  
  • Tribus
    Calityni  
  • Släkte
    Calitys  
  • Art
    Calitys scabra, (Thunberg, 1784) - skrovlig flatbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.