Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus sciocharis
Skuggbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skuggbjörnbär bildar medelstora snår. Årsskotten är täthåriga med relativt små taggar och stora, tunna, gröna 3–5-delade blad, som är rikligt håriga. Foderblad grågröna med glandelhår och småtaggar, kronblad stora, vita, ståndare och i någon mån även fruktämnen håriga.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggbjörnbär Observationer i  Sverige för skuggbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skuggbjörnbär är i Sverige känt från fyra lokaler. Först upptäcktes den 1991 vid Höör (Frostavallen) i Skåne. Arten är också uppgiven för Skåne (Höllviken, Skanör), Värmland (Hammarö) och Småland, (Lucerna, Västervik). Troligen har alla lokalerna någon koppling till inkommet timmer (troligen från England resp. Tyskland ). Troligen var den tillfällig på Värmlandslokalen, där upptäcktes den 1993, inga aktuella uppgifter finns. Övriga lokaler har aktuella förekomster. För övrigt finns arten i stora delar av Danmark samt på Brittiska öarna, i Benelux och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Skuggbjörnbär är ett äkta björnbär som förekommer på två spontana lokaler i södra Skåne, en tredje förekomst i Småland troligen inkommen med timmerimport. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (50-150). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 168 (168-200) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (12-16) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Skuggbjörnbär växer i Höör som undervegetation i skog på en relativt skuggig och fuktig plats. Miljön överensstämmer väl med förekomster i Danmark. I Höllviken växer den utmed vägar och i trädgårdar i ett villaområde. Förekomsterna i Värmland och Småland är knutna till bark.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus sciocharis (Sudre) W. C. R. Watson - skuggbjörnbär Synonymer Rubus sciaphilus Lange

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Skuggbjörnbär är ett äkta björnbär som förekommer på två spontana lokaler i södra Skåne, en tredje förekomst i Småland troligen inkommen med timmerimport. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (50-150). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 168 (168-200) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (12-16) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Skuggbjörnbär bildar medelstora snår. Årsskotten är täthåriga med relativt små taggar och stora, tunna, gröna 3–5-delade blad, som är rikligt håriga. Foderblad grågröna med glandelhår och småtaggar, kronblad stora, vita, ståndare och i någon mån även fruktämnen håriga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggbjörnbär

Länsvis förekomst och status för skuggbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skuggbjörnbär är i Sverige känt från fyra lokaler. Först upptäcktes den 1991 vid Höör (Frostavallen) i Skåne. Arten är också uppgiven för Skåne (Höllviken, Skanör), Värmland (Hammarö) och Småland, (Lucerna, Västervik). Troligen har alla lokalerna någon koppling till inkommet timmer (troligen från England resp. Tyskland ). Troligen var den tillfällig på Värmlandslokalen, där upptäcktes den 1993, inga aktuella uppgifter finns. Övriga lokaler har aktuella förekomster. För övrigt finns arten i stora delar av Danmark samt på Brittiska öarna, i Benelux och Tyskland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus sciocharis(Sudre) W. C. R. Watson - skuggbjörnbär
    Synonymer
    Rubus sciaphilus Lange

Skuggbjörnbär växer i Höör som undervegetation i skog på en relativt skuggig och fuktig plats. Miljön överensstämmer väl med förekomster i Danmark. I Höllviken växer den utmed vägar och i trädgårdar i ett villaområde. Förekomsterna i Värmland och Småland är knutna till bark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Skuggbjörnbär bildar ett litet bestånd på lokalen i Höör, vilket lätt kan skadas, t.ex. av passerande på den närbelägna vandringsleden. Insamling kan utgöra ett tänkbart hot. Förekomsten i Västervik finns ute på Lucerna, ett hamnområde som hela tiden förändras, ändringar i kommunens detaljplan kan hota artens framtid där.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Lämplig skötsel av lokalerna bör utformas för att gynna skuggbjörnbäret. Björnbärslokalen på Lucerna har i kommunens detaljplan avsatts som naturmark, en intern skötselplan har gjorts för området. Arten bör övervakas av floraväktare.

Gustafsson, C. E. 1938. Skandinaviens Rubusflora. Bot. Not. 91: 378–420.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter I Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Oredsson 1992. Rubus polyanthemus i Farhult! Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1992: 18.

Oredsson, A. 2004. Två nya medlemmar av den svenska floran: engelskt björnbär och skuggbjörnbär. Svensk Bot. Tidskr. 98: 232–237.

Oredsson, A. 2005. Tio tyska björnbär på Lucerna. Svensk Bot. Tidskr. 100: 226–235.

Oredsson, A. 2009. Tre lokaler för barkbjörnbär i Höörs kommun. Bot. Not. 142 (4): 13-17.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær (Rubus sect. Rubus, sect. Corylifolii og sect. Caesii). AAU Reports 21.

Weber, H. E. 1972. Die Gattung Rubus L. (Rosaceae) im nordwestlichen Europa vom Nordwestdeutschen Tiefland bis Skandinavien mit besonderer Berücksichtigung Schleswig-Holsteins. Phanerogamarum Monographiæ 7.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 2001. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus sciocharis, (Sudre) W. C. R. Watson - skuggbjörnbär
    Synonymer
    Rubus sciaphilus Lange
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 2001. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.