Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggkraterlav

Organismgrupp Lavar Gyalecta friesii
Skuggkraterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skuggkraterlav är en skorplav med grågrön till olivgrå, tunn bål med Trentepohlia-alger. Apothecier är upp till 4 mm breda med smal bas, orangefärgade, från början konkava men snart nästan plana till lätt konvexa. Sporerna är 2–4-celliga och 12–21 × 3–6 µm. Detta är den kraterlav Gyalecta-art i Sverige som har störst apothecier och de stora och ofta plana apothecierna i kombination med den speciella ekologin gör arten lätt att känna igen redan i fält. De flesta andra kraterlavar i Sverige har urnformade, konkava apothecier, upp till högst 2,5 mm breda.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggkraterlav Observationer i  Sverige för skuggkraterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från ett 15-tal lokaler i Dalarna, Jämtland, Åsele Lappmark och Norrbotten. De flesta av lokalerna är funna sedan början av 1990-talet. Den finns sällsynt även i Norge och Finland (rödlistad). Totalutbredningen är fortfarande oklar men den är åtminstone rapporterad från Österrike och bergskedjan Sudeterna mellan Polen och Tjeckien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från ett 30-tal lokaler i norra Sverige. Den växer synnerligen skuggat i branta gamla granskogar och raviner med mycket hög luftfuktighet. Arten överlever inte en slutavverkning (inklusive hänsyn) och den finns idag enbart kvar i kontinuitetsskogar. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (300-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (30-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35548 km² och förekomstarean (AOO) till 1200 (120-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Arten växer på naken jord, död mossa, murken ved eller levande granar i täta granskogar och raviner med hög luftfuktighet och lång trädkontinuitet. Det är en av de mest skuggfördragande lavarna och den växer skyddat från regnfall, t.ex. inne i håligheter vid basen av träd eller stubbar. Arten är därför lätt förbisedd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta friesii Flot. ex Körb. - skuggkraterlav Synonymer Gyalecta denudata Th.Fr., Lecidea foveolaris v. lutea (denudata) Sommerf.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från ett 30-tal lokaler i norra Sverige. Den växer synnerligen skuggat i branta gamla granskogar och raviner med mycket hög luftfuktighet. Arten överlever inte en slutavverkning (inklusive hänsyn) och den finns idag enbart kvar i kontinuitetsskogar. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (300-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (30-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35548 km² och förekomstarean (AOO) till 1200 (120-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Skuggkraterlav är en skorplav med grågrön till olivgrå, tunn bål med Trentepohlia-alger. Apothecier är upp till 4 mm breda med smal bas, orangefärgade, från början konkava men snart nästan plana till lätt konvexa. Sporerna är 2–4-celliga och 12–21 × 3–6 µm. Detta är den kraterlav Gyalecta-art i Sverige som har störst apothecier och de stora och ofta plana apothecierna i kombination med den speciella ekologin gör arten lätt att känna igen redan i fält. De flesta andra kraterlavar i Sverige har urnformade, konkava apothecier, upp till högst 2,5 mm breda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggkraterlav

Länsvis förekomst och status för skuggkraterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggkraterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från ett 15-tal lokaler i Dalarna, Jämtland, Åsele Lappmark och Norrbotten. De flesta av lokalerna är funna sedan början av 1990-talet. Den finns sällsynt även i Norge och Finland (rödlistad). Totalutbredningen är fortfarande oklar men den är åtminstone rapporterad från Österrike och bergskedjan Sudeterna mellan Polen och Tjeckien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta friesiiFlot. ex Körb. - skuggkraterlav
    Synonymer
    Gyalecta denudata Th.Fr.
    Lecidea foveolaris v. lutea (denudata) Sommerf.

Arten växer på naken jord, död mossa, murken ved eller levande granar i täta granskogar och raviner med hög luftfuktighet och lång trädkontinuitet. Det är en av de mest skuggfördragande lavarna och den växer skyddat från regnfall, t.ex. inne i håligheter vid basen av träd eller stubbar. Arten är därför lätt förbisedd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Viktig)
Avverkningar och andra företag som påverkar lokalklimatet negativt, t.ex. dikning, är de största hoten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas och lämnas för fri utveckling.
Utländska namn – FI: Katvevahajäkälä.

Thor, G. 1992. The 9th meeting of the Nordic Lichen Society, Sweden 1991. Graphis Scripta 4: 19–29.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta friesii, Flot. ex Körb. - skuggkraterlav
    Synonymer
    Gyalecta denudata Th.Fr.
    Lecidea foveolaris v. lutea (denudata) Sommerf.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.