Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Amylocorticiellum cremeoisabellinum
Skuggskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En tunn, skör, membranös skinnsvamp som sitter löst fäst vid underlaget. Hymeniet är helt slätt och vitt till gulvitt. Kanten är fint trådig och ofta finns det också myceltågor som löper vidare under fruktkroppen och i substratet. Hyferna har söljor och bildar en lucker basal vävnad. Sporerna är elliptiska och tjockväggiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggskinn Observationer i  Sverige för skuggskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs på material samlat i Saltsjöbaden och i Knivsta i början av 1900-talet. Senare är svampen samlad i Norra Kvill nationalpark, i Lycksele lappmark och i Pite lappmark. Endast det senare fyndet kan betraktas som aktuellt. I Norge har arten hittats sju gånger. I Finland tycks arten vara något vanligare och har påträffats flera gånger under senare år. Skuggskinn är i övriga Europa känd genom ett fåtal fynd från fyra länder från Spanien till Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på ved knuten till äldre barrskog. Endast funnen 3 gånger i landet och senast i Norra Kvill 1970. Uppenbarligen mycket sällsynt. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Sannolikt marklevande men det är inte känt om den lever som nedbrytare eller i symbios med växter. Fruktkroppar har mest påträffats där det förekommer tall men också stängselstolpar och al, levande dvärgbjörk och mossa rapporteras som substrat. Den tycks inte vara knuten till en speciell skogsmiljö och växer både i låglandet och har hittats på 900 meters höjd i alpin miljö i Dovre, Norge.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Amylocorticiales, Familj Amylocorticiales, genera incertae sedis, Släkte Amylocorticiellum, Art Amylocorticiellum cremeoisabellinum (Litsch.) Spirin & Zmitr. - skuggskinn Synonymer Hypochniciellum cremeoisabellinum (Litsch.) Hjortstam, Leucogyrophana cremeoisabellina (Litsch.) Parmasto, Corticium cremeoisabellinum Litsch., Amylocorticium cremeoisabellinum (Litsch.) Zmitr.

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på ved knuten till äldre barrskog. Endast funnen 3 gånger i landet och senast i Norra Kvill 1970. Uppenbarligen mycket sällsynt. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En tunn, skör, membranös skinnsvamp som sitter löst fäst vid underlaget. Hymeniet är helt slätt och vitt till gulvitt. Kanten är fint trådig och ofta finns det också myceltågor som löper vidare under fruktkroppen och i substratet. Hyferna har söljor och bildar en lucker basal vävnad. Sporerna är elliptiska och tjockväggiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggskinn

Länsvis förekomst och status för skuggskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs på material samlat i Saltsjöbaden och i Knivsta i början av 1900-talet. Senare är svampen samlad i Norra Kvill nationalpark, i Lycksele lappmark och i Pite lappmark. Endast det senare fyndet kan betraktas som aktuellt. I Norge har arten hittats sju gånger. I Finland tycks arten vara något vanligare och har påträffats flera gånger under senare år. Skuggskinn är i övriga Europa känd genom ett fåtal fynd från fyra länder från Spanien till Ryssland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Amylocorticiales  
  • Familj
    Amylocorticiales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Amylocorticiellum  
  • Art
    Amylocorticiellum cremeoisabellinum(Litsch.) Spirin & Zmitr. - skuggskinn
    Synonymer
    Hypochniciellum cremeoisabellinum (Litsch.) Hjortstam
    Leucogyrophana cremeoisabellina (Litsch.) Parmasto
    Corticium cremeoisabellinum Litsch.
    Amylocorticium cremeoisabellinum (Litsch.) Zmitr.

Sannolikt marklevande men det är inte känt om den lever som nedbrytare eller i symbios med växter. Fruktkroppar har mest påträffats där det förekommer tall men också stängselstolpar och al, levande dvärgbjörk och mossa rapporteras som substrat. Den tycks inte vara knuten till en speciell skogsmiljö och växer både i låglandet och har hittats på 900 meters höjd i alpin miljö i Dovre, Norge.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Det är svårt att uttala sig om hot innan man vet mera om artens krav på sitt habitat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är angeläget att genom inventering försöka få en bättre uppfattning om artens utbredning och levnadskrav.
Utländska namn. FI – kalvokesikkä.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1976. The Corticiaceae of North Europe, vol. 4. Fungiflora, Oslo.

Kotiranta, H. & Saarenoksa, R. 1990. Reports of Finnish corticolous Aphyllophorales (Basidiomycetes). Karstenia 30: 43-69.

Litschauer, V. 1941. Neue schwedische Corticieen aus dem Herbar L. Romell’s. Annales Mycologici 39: 117-135.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Amylocorticiales  
  • Familj
    Amylocorticiales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Amylocorticiellum  
  • Art
    Amylocorticiellum cremeoisabellinum, (Litsch.) Spirin & Zmitr. - skuggskinn
    Synonymer
    Hypochniciellum cremeoisabellinum (Litsch.) Hjortstam
    Leucogyrophana cremeoisabellina (Litsch.) Parmasto
    Corticium cremeoisabellinum Litsch.
    Amylocorticium cremeoisabellinum (Litsch.) Zmitr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012