Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggspiklav

Organismgrupp Lavar Calicium lenticulare
Skuggspiklav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skuggspiklav är en skorplav med en bål som kan variera från smågrynig till nästan helt insänkt i underlaget. Bålfärgen är grågrön till blåaktigt grågrön. Apothecierna är knappnålslika, upp till 1,3 mm höga med svart skaft och huvud. Undersidan av huvudet har vanligen men inte alltid en vit pruina. För en säker identifiering krävs mikroskopering och arten utmärks av att sporerna förblir osepterade inne i sporsäckarna (mogna sporer utanför sporsäckarna får ett septum) och att skaftet reagerar I+ mörkt blått. Liknande arter som vedspik Calicium abietinum och svart spiklav C. glaucellum har sporer som tidigt får ett septum och ett skaft som reagerar I–.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggspiklav Observationer i  Sverige för skuggspiklav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten var under 138 år endast känd från en lokal i Sverige, Nammatj (tidigare Njammats) i Lule Lappmark där den hittades 1864. Arten har eftersökts här men inte återfunnits. En hög andel av fjällnära skog är skyddad och det finns en möjlighet att dess växtmiljö finns kvar på någon oupptäckt lokal. År 2002 upptäcktes arten i en tidigare obestämd insamling från Ångermanland gjord 1991. Eftersom ett stort antal personer letat efter denna art under lång tid är det säkerligen en ytterst sällsynt art. I övriga Norden finns några få aktuella lokaler i Hedmark, Oppland och Hordaland i Norge och den är också mycket sällsynt i Finland (rödlistad). Den har i övrigt en mycket vid utbredning och förekommer i boreala, tempererade och tropiska delar av världen i Europa, Afrika, Asien, Nord- Central- och Sydamerika samt Australien och Nya Zeeland. Flest förekomster verkar finnas i Asien, Australien och Nya Zeeland. Eftersom mikroskopering är nödvändig för en säker identifiering och de mest sannolika miljöerna för arten i Sverige är fjällskogar vilka inte är inventerade i samma utsträckning som skogar i Syd- och Mellansverige finns möjligheten att det finns oupptäckta förekomster trots att arten trots att arten inte setts på 135 år. De norska förekomsterna är belägna längre söderut än den i Sverige kända förekomsten.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Tidigare ansedd som försvunnen men 2002 upptäcktes arten i en tidigare obestämd insamling från Ångermanland gjord 1991. Detta var första fyndet i Sverige på 138 år. Den växer i Ångermanland i en gammal sumpgranskog. Eftersom ett stort antal personer letat efter denna art under lång tid är det säkerligen en ytterst sällsynt art. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (2-40). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer i Ångermanland i en gammal sumpgranskog. Arten tycks vara beroende av gammal skog med mycket hög luftfuktighet. I Nammatj-området finns en barrblandad björkskog och den växte på björk vilket är ett för arten mycket ovanligt substrat. I Europa i övrigt förekommer den på stammen av gamla granar och på gammal ved av ek och bok. I Norge har den en stor variation vad gäller substrat, den är funnen på ved och bark och en gång även på en klippa men är knuten till gamla skogar med mycket hög luftfuktighet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Calicium (spiklavar), Art Calicium lenticulare Ach. - skuggspiklav Synonymer Calicium subquercinum Asahina, Calicium schaereri sensu Nádv., Calicium amylocaule Lettau

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Tidigare ansedd som försvunnen men 2002 upptäcktes arten i en tidigare obestämd insamling från Ångermanland gjord 1991. Detta var första fyndet i Sverige på 138 år. Den växer i Ångermanland i en gammal sumpgranskog. Eftersom ett stort antal personer letat efter denna art under lång tid är det säkerligen en ytterst sällsynt art. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (2-40). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Skuggspiklav är en skorplav med en bål som kan variera från smågrynig till nästan helt insänkt i underlaget. Bålfärgen är grågrön till blåaktigt grågrön. Apothecierna är knappnålslika, upp till 1,3 mm höga med svart skaft och huvud. Undersidan av huvudet har vanligen men inte alltid en vit pruina. För en säker identifiering krävs mikroskopering och arten utmärks av att sporerna förblir osepterade inne i sporsäckarna (mogna sporer utanför sporsäckarna får ett septum) och att skaftet reagerar I+ mörkt blått. Liknande arter som vedspik Calicium abietinum och svart spiklav C. glaucellum har sporer som tidigt får ett septum och ett skaft som reagerar I–.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggspiklav

Länsvis förekomst och status för skuggspiklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggspiklav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten var under 138 år endast känd från en lokal i Sverige, Nammatj (tidigare Njammats) i Lule Lappmark där den hittades 1864. Arten har eftersökts här men inte återfunnits. En hög andel av fjällnära skog är skyddad och det finns en möjlighet att dess växtmiljö finns kvar på någon oupptäckt lokal. År 2002 upptäcktes arten i en tidigare obestämd insamling från Ångermanland gjord 1991. Eftersom ett stort antal personer letat efter denna art under lång tid är det säkerligen en ytterst sällsynt art. I övriga Norden finns några få aktuella lokaler i Hedmark, Oppland och Hordaland i Norge och den är också mycket sällsynt i Finland (rödlistad). Den har i övrigt en mycket vid utbredning och förekommer i boreala, tempererade och tropiska delar av världen i Europa, Afrika, Asien, Nord- Central- och Sydamerika samt Australien och Nya Zeeland. Flest förekomster verkar finnas i Asien, Australien och Nya Zeeland. Eftersom mikroskopering är nödvändig för en säker identifiering och de mest sannolika miljöerna för arten i Sverige är fjällskogar vilka inte är inventerade i samma utsträckning som skogar i Syd- och Mellansverige finns möjligheten att det finns oupptäckta förekomster trots att arten trots att arten inte setts på 135 år. De norska förekomsterna är belägna längre söderut än den i Sverige kända förekomsten.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Calicium - spiklavar 
  • Art
    Calicium lenticulareAch. - skuggspiklav
    Synonymer
    Calicium subquercinum Asahina
    Calicium schaereri sensu Nádv.
    Calicium amylocaule Lettau

Arten växer i Ångermanland i en gammal sumpgranskog. Arten tycks vara beroende av gammal skog med mycket hög luftfuktighet. I Nammatj-området finns en barrblandad björkskog och den växte på björk vilket är ett för arten mycket ovanligt substrat. I Europa i övrigt förekommer den på stammen av gamla granar och på gammal ved av ek och bok. I Norge har den en stor variation vad gäller substrat, den är funnen på ved och bark och en gång även på en klippa men är knuten till gamla skogar med mycket hög luftfuktighet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
Lokalen i Ångermanland har skydd som nyckelbiotop. Slutavverkning är det största hotet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Arten bör ytterligare eftersökas. Om den hittas måste lokalen skyddas.
I Santesson (1993) anges skuggspiklav felaktigt från Gotland. Utländska namn – NO: Fossenål, FI: Sumunuppijäkälä.

Tibell, L. 1977. Lavordningen Caliciales i Sverige. Inledning och släktet Calicium. Svensk Bot. Tidskr. 71: 239–259.

Tibell, L. 1987. Australasian Caliciales. Symb. Bot. Ups. 28:1, 1–280.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän ‘5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Calicium - spiklavar 
  • Art
    Calicium lenticulare, Ach. - skuggspiklav
    Synonymer
    Calicium subquercinum Asahina
    Calicium schaereri sensu Nádv.
    Calicium amylocaule Lettau
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.