Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skumticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Spongipellis spumeus
Skumticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skumticka är en hattbildande ticka vars fruktkroppar är ettåriga, konsolformade, med brett vidhäftad till nästan fotlikt avsmalnande bas, mestadels 5–15 cm vida och 3–6 cm tjocka, köttiga och mjuka som färska, hårda och ganska sköra efter torkning. Hattens ovansida är vit till svagt krämfärgad som färsk, smutsvit som torr, fint borstig till tovigt luden. Undersidan är vitaktig som färsk, halm- till ockrafärgad som torr. Hattköttet är vitaktigt till blekt krämfärgat, tvåskiktat med ett luckert övre och ett fast, tjockare undre skikt. Porlagret har hattköttets färg och är upp till 15 mm tjockt.
Utbredning
Länsvis förekomst för skumticka Observationer i  Sverige för skumticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skumtickan är sällsynt till tämligen sällsynt funnen från Skåne till Gästrikland och följer ungefär ekens naturliga utbredning. Den är känd från Danmark, Norge Finland, Estland och Litauen, är vitt spridd i Europa och förekommer circumpolärt i hela den norra tempererade zonen. Arten är rödlistad i Norge, Finland, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i döda grenar och liknande i gamla, levande lövträd, främst lönn och alm, mer sällsynt även i andra lövträd. Påträffas i alléer, parker, hagmarker och ädellövskog. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. almsjukan, parkvård, alléföryngring och liknande förändringar. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1500-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (150-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (872-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Skumtickan växer främst på levande men också på döda lövträd, gärna i alléer och parker men också i skogsmiljö. Fruktkropparna växer på stammen eller i små stamhåligheter, gärna på lönn och alm men arten är även rapporterad från ask, asp, björk, bok, ek, hästkastanj, poppel, päronträd, rönn och Salix.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· bok
· bok
· hästkastanj
· hästkastanj
· rönn
· rönn
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporales, genera incertae sedis, Släkte Spongipellis, Art Spongipellis spumeus (Sowerby : Fr.) Pat. - skumticka Synonymer Spongipellis spumea, Tyromyces spumeus (Sowerby: Fr.) Imazeki, Sarcodontia spumea (Sowerby) Spirin

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i döda grenar och liknande i gamla, levande lövträd, främst lönn och alm, mer sällsynt även i andra lövträd. Påträffas i alléer, parker, hagmarker och ädellövskog. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. almsjukan, parkvård, alléföryngring och liknande förändringar. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1500-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (150-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (872-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Skumticka är en hattbildande ticka vars fruktkroppar är ettåriga, konsolformade, med brett vidhäftad till nästan fotlikt avsmalnande bas, mestadels 5–15 cm vida och 3–6 cm tjocka, köttiga och mjuka som färska, hårda och ganska sköra efter torkning. Hattens ovansida är vit till svagt krämfärgad som färsk, smutsvit som torr, fint borstig till tovigt luden. Undersidan är vitaktig som färsk, halm- till ockrafärgad som torr. Hattköttet är vitaktigt till blekt krämfärgat, tvåskiktat med ett luckert övre och ett fast, tjockare undre skikt. Porlagret har hattköttets färg och är upp till 15 mm tjockt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skumticka

Länsvis förekomst och status för skumticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skumticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skumtickan är sällsynt till tämligen sällsynt funnen från Skåne till Gästrikland och följer ungefär ekens naturliga utbredning. Den är känd från Danmark, Norge Finland, Estland och Litauen, är vitt spridd i Europa och förekommer circumpolärt i hela den norra tempererade zonen. Arten är rödlistad i Norge, Finland, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Spongipellis  
  • Art
    Spongipellis spumeus(Sowerby : Fr.) Pat. - skumticka
    Synonymer
    Spongipellis spumea
    Tyromyces spumeus (Sowerby: Fr.) Imazeki
    Sarcodontia spumea (Sowerby) Spirin

Skumtickan växer främst på levande men också på döda lövträd, gärna i alléer och parker men också i skogsmiljö. Fruktkropparna växer på stammen eller i små stamhåligheter, gärna på lönn och alm men arten är även rapporterad från ask, asp, björk, bok, ek, hästkastanj, poppel, päronträd, rönn och Salix.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Arten hotas av avverkning av värdträd och passande värdträd runt fyndplatserna. Arten hotas på sikt av att alléträd längs vägar alltmer försvinner och att döende och döda träd i parker städas bort.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Värdträd och andra träd som med tiden kan utgöra värd för svampen bör sparas på svampens växtplatser. Alléer bör i största möjliga utsträckning sparas och träden bör successivt ersättas så att det ständigt finns tillgång till gamla träd.
Utländska namn – NO: Skumkjuke, DK: Skumagtig poresvamp, FI: Kartanokääpä.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Olofsson, D. (red.) 1996. Tickor i Sverige, Projektrapport 1996, WWF.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1994. European Polypores 2. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Spongipellis  
  • Art
    Spongipellis spumeus, (Sowerby : Fr.) Pat. - skumticka
    Synonymer
    Spongipellis spumea
    Tyromyces spumeus (Sowerby: Fr.) Imazeki
    Sarcodontia spumea (Sowerby) Spirin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.