Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slåtterblommemal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Kessleria fasciapennella
Slåtterblommemal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En smalvingad mal som har vitaktiga framvingar med ett diffust, orangebrunt längsstreck och svartbruna teckningar. Arten förekommer lokalt och sällsynt i Norrland på marker med värdväxten slåtterblomma.

Vingspann 14–18 mm. Huvudet är vitt till ljusgrått. Mellankroppen är vit eller ljusgrå med svarta fjäll grupperade i två fläckar. Framvingen är vit eller ljusgrå med spridda svartaktiga fjäll samt en diffus, ljust orangebrun längslinje mitt i vingen. Strax före mitten finns ett snett, svart eller brunsvart tvärband med suddiga kanter, som ibland kan vara mer eller mindre sammanbundet med en brunsvart bakkantsfläck till ett uppochnedvänt V. I spetsen finns en svartaktig fläck som fortsätter i fransarna, och före spetsen finns en mindre, svart framkantsfläck. Bakvingen är gråaktig, smal och spetsig. Slitna individer kan möjligen förväxlas med gråmalar, t.ex. kråkrisgråmal Paraswammerdamia conspersella, vilka dock är mer bredvingade.

Larven är ljust rödgrå med brunt huvud, gulbrun nackplåt, gulbruna bröstfötter och en ljusgrå analplåt med en röd fläck i mitten.

Genitalier: Genitaliernas byggnad liknar den hos släktet Yponomeuta. Genitalklaffarna är i det närmaste halvcirkelformiga med rund underkant och kort, delvis fristående, taggig sacculus. Saccus är kort och knoppformigt utvidgad. Aedeagus är lång, svagt S-formig och spetsig samt innehåller två långa, tunna cornuti. Honans ductus bursae är svagt sklerotiserad. Signum saknas.
Utbredning
Länsvis förekomst för slåtterblommemal Observationer i  Sverige för slåtterblommemal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har ett fåtal slåtterblomme­malar påträffats i Medelpad, Härjedalen, Jämtland och Norrbotten samt i lappmarkerna (utom Pite lappmark). I Danmark saknas arten, och i Norge finns den bara i den centrala delen av norska huvudet. I Finland har den rapporterats från landets norra hälft, men egendomligt nog också längs sydkusten (inklusive Åland). I övrigt är den endast känd från Baltikum, Polen, Österrike, Schweiz, Spanien och centrala Sibirien.

Slåtterblommemal rapporterades av allt att döma första gången från Sverige 1976 trots att det första fyndet gjorde vid Abisko 1922. Därefter har arten påträffats vid följande tillfällen: Jämtland (Edsåsen) 1930, Norrbotten (Muonionalusta, Kitkiöjoki) 1946, Åsele lappmark (Vilhelmina, Laxbäcken) 1951, Norrbotten (Överluleå, Mockträsk) 1952, Härjedalen (Funäsdalen) 1985. Därutöver har den rapporterats från Medelpad, Jämtland och i Lappland (utom Pite lappmark). Möjligen kan ytterligare ett eller två icke rapporterade fynd finnas från Sverige, men arten tycks här vara extremt sällsynt. Sannolikt beror det till en del på dess sena och tidiga flygtid och att dess levnadssätt först under senare decennier har blivit känt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Slåtterblommal förekommer tämligen sällsynt från Medelpad till Torne lappmark. Arten är dåligt inventerad och svår att hitta även när den finns och därför endast känd från ett par aktuella lokaler. Mörkertalet kan möjligen vara mycket stort. Larven lever i en gångmina inuti stjälken på slåtterblomma. Kunskapsläget för artens förekomst och status är mycket lågt och den klassas därför som DD. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Slåtterblommemal föredrar öppen eller halvöppen terräng men har påträffats i skilda miljöer. Fjärilen börjar flyga ganska sent på hösten, i slutet av augusti eller början av september, och söker snart upp en övervintringsplats. Beroende på hur våren utvecklas ser man den åter under maj och en bit in i juni. Sannolikt flyger åtminstone honan omkring i landskapet, även på torrare marker och där slåtterblomma saknas i omedelbar närhet. Hanarna svärmar kring midnatt och kopulerar då med honorna. Därefter flyger honorna iväg till en lämplig plats med värdväxten slåtterblomma Parnassia palustris, där hon lägger ägg på bladen. Äggen läggs enstaka eller i små grupper på de nedre bladen. Enligt fins­ka observationer läggs äggen på växter i skuggiga lägen med hög vegetation. Larverna gör mycket smala och slingrande minor, men så småningom spinner de en väv vid bladbasen och äter utvändigt av bladskaft och stjälk. De gömmer sig i ett par centimeter långa vävrör. Den ljusbruna puppan ligger i en vit kokong som spinns vid växtdelar nära födoplatsen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· slåtterblomma
· slåtterblomma
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Yponomeutidae (spinnmalar), Släkte Kessleria, Art Kessleria fasciapennella (Stainton, 1849) - slåtterblommemal Synonymer slåtterblommal, Zelleria fasciapennella Stainton, 1849, Hofmannia fasciapennella (Stainton, 1849), slåtterblomsmal

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Slåtterblommal förekommer tämligen sällsynt från Medelpad till Torne lappmark. Arten är dåligt inventerad och svår att hitta även när den finns och därför endast känd från ett par aktuella lokaler. Mörkertalet kan möjligen vara mycket stort. Larven lever i en gångmina inuti stjälken på slåtterblomma. Kunskapsläget för artens förekomst och status är mycket lågt och den klassas därför som DD. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En smalvingad mal som har vitaktiga framvingar med ett diffust, orangebrunt längsstreck och svartbruna teckningar. Arten förekommer lokalt och sällsynt i Norrland på marker med värdväxten slåtterblomma.

Vingspann 14–18 mm. Huvudet är vitt till ljusgrått. Mellankroppen är vit eller ljusgrå med svarta fjäll grupperade i två fläckar. Framvingen är vit eller ljusgrå med spridda svartaktiga fjäll samt en diffus, ljust orangebrun längslinje mitt i vingen. Strax före mitten finns ett snett, svart eller brunsvart tvärband med suddiga kanter, som ibland kan vara mer eller mindre sammanbundet med en brunsvart bakkantsfläck till ett uppochnedvänt V. I spetsen finns en svartaktig fläck som fortsätter i fransarna, och före spetsen finns en mindre, svart framkantsfläck. Bakvingen är gråaktig, smal och spetsig. Slitna individer kan möjligen förväxlas med gråmalar, t.ex. kråkrisgråmal Paraswammerdamia conspersella, vilka dock är mer bredvingade.

Larven är ljust rödgrå med brunt huvud, gulbrun nackplåt, gulbruna bröstfötter och en ljusgrå analplåt med en röd fläck i mitten.

Genitalier: Genitaliernas byggnad liknar den hos släktet Yponomeuta. Genitalklaffarna är i det närmaste halvcirkelformiga med rund underkant och kort, delvis fristående, taggig sacculus. Saccus är kort och knoppformigt utvidgad. Aedeagus är lång, svagt S-formig och spetsig samt innehåller två långa, tunna cornuti. Honans ductus bursae är svagt sklerotiserad. Signum saknas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slåtterblommemal

Länsvis förekomst och status för slåtterblommemal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slåtterblommemal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har ett fåtal slåtterblomme­malar påträffats i Medelpad, Härjedalen, Jämtland och Norrbotten samt i lappmarkerna (utom Pite lappmark). I Danmark saknas arten, och i Norge finns den bara i den centrala delen av norska huvudet. I Finland har den rapporterats från landets norra hälft, men egendomligt nog också längs sydkusten (inklusive Åland). I övrigt är den endast känd från Baltikum, Polen, Österrike, Schweiz, Spanien och centrala Sibirien.

Slåtterblommemal rapporterades av allt att döma första gången från Sverige 1976 trots att det första fyndet gjorde vid Abisko 1922. Därefter har arten påträffats vid följande tillfällen: Jämtland (Edsåsen) 1930, Norrbotten (Muonionalusta, Kitkiöjoki) 1946, Åsele lappmark (Vilhelmina, Laxbäcken) 1951, Norrbotten (Överluleå, Mockträsk) 1952, Härjedalen (Funäsdalen) 1985. Därutöver har den rapporterats från Medelpad, Jämtland och i Lappland (utom Pite lappmark). Möjligen kan ytterligare ett eller två icke rapporterade fynd finnas från Sverige, men arten tycks här vara extremt sällsynt. Sannolikt beror det till en del på dess sena och tidiga flygtid och att dess levnadssätt först under senare decennier har blivit känt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Yponomeutidae - spinnmalar 
  • Underfamilj
    Yponomeutinae  
  • Släkte
    Kessleria  
  • Art
    Kessleria fasciapennella(Stainton, 1849) - slåtterblommemal
    Synonymer
    slåtterblommal
    Zelleria fasciapennella Stainton, 1849
    Hofmannia fasciapennella (Stainton, 1849)
    slåtterblomsmal

Slåtterblommemal föredrar öppen eller halvöppen terräng men har påträffats i skilda miljöer. Fjärilen börjar flyga ganska sent på hösten, i slutet av augusti eller början av september, och söker snart upp en övervintringsplats. Beroende på hur våren utvecklas ser man den åter under maj och en bit in i juni. Sannolikt flyger åtminstone honan omkring i landskapet, även på torrare marker och där slåtterblomma saknas i omedelbar närhet. Hanarna svärmar kring midnatt och kopulerar då med honorna. Därefter flyger honorna iväg till en lämplig plats med värdväxten slåtterblomma Parnassia palustris, där hon lägger ägg på bladen. Äggen läggs enstaka eller i små grupper på de nedre bladen. Enligt fins­ka observationer läggs äggen på växter i skuggiga lägen med hög vegetation. Larverna gör mycket smala och slingrande minor, men så småningom spinner de en väv vid bladbasen och äter utvändigt av bladskaft och stjälk. De gömmer sig i ett par centimeter långa vävrör. Den ljusbruna puppan ligger i en vit kokong som spinns vid växtdelar nära födoplatsen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· slåtterblomma - Parnassia palustris (Viktig)
Det är svårt att identifiera tydliga hot mot slåtterblomsmal, men möjligen kan arten hotas om lämpliga lokaler, där arten finns, växer igen så att värdväxten försvinner. Å andra sidan är slåtterblomma en vida utbredd växt i Norrland, men i takt med att den brukade marken överges kan det misstänkas att antalet platser med denna delvis störningsgynnade växt minskar.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Alla kända och nya fynd bör dokumenteras och lokaler med slåtterblomsmal bör med ledning av känd kunskap skötas så att populationen kan fortleva. Om en lokal inom nära framtid upptäcks bör medel avsättas för en noggrannare undersökning av populationsstorlek, biologi och preferens av levandsmiljö.
Namngivning: Kessleria fasciapennella (Stainton, 1849). Originalbeskrivning: Zelleria fasciapennella. Syst. Cat. Br. Tineidae Pterophoridae: 22. Synonym: Hofmannia fasciapennella. Svensk synonym: slåtterblomsmal.

Etymologi: fasciapennellus = den lilla med tvärband på vingen; fascia (lat.) = band, remsa; penna (lat.) = fjäder, vinge; syftar på det sneda tvärbandet i framvingen; dimi­nutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Kessléria fassiapenélla]

Bengtsson, B. Å. 2011. Kessleria fasciapennella slåtterblomsmal, s. 279280. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar–rullvingemalar. Lepidoptera: Roeslerstammiidae–Lyonetiidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Kyrki, J. 1985. Description of the life history and immature stages of Kessleria fasciapennella and remarks on related species (Lepidoptera: Yponomeutidae s.str.). – Notulae Entomologicae 65: 19–24.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Yponomeutidae - spinnmalar 
  • Underfamilj
    Yponomeutinae  
  • Släkte
    Kessleria  
  • Art
    Kessleria fasciapennella, (Stainton, 1849) - slåtterblommemal
    Synonymer
    slåtterblommal
    Zelleria fasciapennella Stainton, 1849
    Hofmannia fasciapennella (Stainton, 1849)
    slåtterblomsmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.