Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slöjmussling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Pleurotus calyptratus
Slöjmussling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slöjmussling bildar en ljust gråblå till gråbrun fruktkropp, som inte är hygrofan. Den uppträder tidigt på säsongen. Hattkanten är länge inrullad. Foten är snedställd, mindre än 0,5 cm lång, men den kan också saknas helt. Den är blek med tjockt vitt ludd vid basen. Lamellerna är vita som färska, som torkade blir de gulaktiga. De är långt nedlöpande, något sågtandade, tämligen tunna och inte anastomoserande. Det är anmärkningsvärt att svampen har ett velum som är vitt, membranöst, segt och svagt klibbigt. Det täcker helt den unga fruktkroppen, sedan spricker det upp över lamellerna medan resterna på hattöversidan blir klibbiga i väta, i torka glatta, liksom fernissade. Köttet är vitt med lukt och smak av mjöl. Sporer cylindriska, hyalina, släta, ofta med vanligen små oljedroppar, 10,5 (14,3)–15,6 x 4,2–(5,4)–6,2 µm. Hyferna i hatten och lamellerna är dimitiska med tunna vägar, generativa hyfer med söljor, de tjockväggiga skeletthyferna saknar söljor.
Utbredning
Länsvis förekomst för slöjmussling Observationer i  Sverige för slöjmussling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen är känd från två växtplatser i Sverige i modern tid, Häverö och Eldgarnsö i Uppland. Den blev först funnen och beskriven av M. A. Lindman 1845, från Högholmsskär i Mälaren. Den har sedan varit utgången ur den svenska floran, tills den åter blev funnen 1995 i Häverö. Fyndet från Eldgarnsö är från 2007. Svampen var heller inte sedd i övriga Europa under 90 år, den sågs först 1931 i Österrike. Därefter har arten rapporterats från övriga Europa: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Ungern, Österrike, f.d. Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Ukraina och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i lågor och ved av asp i lövskog. Endast känd från ett par aktuella lokaler i landet i Uppland. Uppmärksammad, lättbestämd och uppenbarligen en mycket sällsynt art med liten population. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (8-200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (8-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (8-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Slöjmusslingen lever som vednedbrytare. På växtplatsen i Häverö växte fruktkropparna gyttrade på en halvt nedfallen död asplåga. På Eldgarnsö fanns vid fyndtillfället fruktkroppar på en stående död asp och på en asplåga. Arten är även rapporterad på andra poppelarter, t.ex. silverpoppel (Populus alba). Värdträden kan antingen vara vid liv eller vara döda, de kan vara stående eller fallna. Fruktkropparna kommer fram tidigt på säsongen från april till augusti, med en koncentration i maj-juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· popplar
· popplar
Dött träd
Dött träd
· popplar
· popplar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Pleurotaceae (musslingar), Släkte Pleurotus, Art Pleurotus calyptratus (Lindblad) Sacc. - slöjmussling Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i lågor och ved av asp i lövskog. Endast känd från ett par aktuella lokaler i landet i Uppland. Uppmärksammad, lättbestämd och uppenbarligen en mycket sällsynt art med liten population. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (8-200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (8-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (8-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Slöjmussling bildar en ljust gråblå till gråbrun fruktkropp, som inte är hygrofan. Den uppträder tidigt på säsongen. Hattkanten är länge inrullad. Foten är snedställd, mindre än 0,5 cm lång, men den kan också saknas helt. Den är blek med tjockt vitt ludd vid basen. Lamellerna är vita som färska, som torkade blir de gulaktiga. De är långt nedlöpande, något sågtandade, tämligen tunna och inte anastomoserande. Det är anmärkningsvärt att svampen har ett velum som är vitt, membranöst, segt och svagt klibbigt. Det täcker helt den unga fruktkroppen, sedan spricker det upp över lamellerna medan resterna på hattöversidan blir klibbiga i väta, i torka glatta, liksom fernissade. Köttet är vitt med lukt och smak av mjöl. Sporer cylindriska, hyalina, släta, ofta med vanligen små oljedroppar, 10,5 (14,3)–15,6 x 4,2–(5,4)–6,2 µm. Hyferna i hatten och lamellerna är dimitiska med tunna vägar, generativa hyfer med söljor, de tjockväggiga skeletthyferna saknar söljor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slöjmussling

Länsvis förekomst och status för slöjmussling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slöjmussling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen är känd från två växtplatser i Sverige i modern tid, Häverö och Eldgarnsö i Uppland. Den blev först funnen och beskriven av M. A. Lindman 1845, från Högholmsskär i Mälaren. Den har sedan varit utgången ur den svenska floran, tills den åter blev funnen 1995 i Häverö. Fyndet från Eldgarnsö är från 2007. Svampen var heller inte sedd i övriga Europa under 90 år, den sågs först 1931 i Österrike. Därefter har arten rapporterats från övriga Europa: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Ungern, Österrike, f.d. Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Ukraina och Ryssland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Pleurotaceae - musslingar 
  • Släkte
    Pleurotus  
  • Art
    Pleurotus calyptratus(Lindblad) Sacc. - slöjmussling

Slöjmusslingen lever som vednedbrytare. På växtplatsen i Häverö växte fruktkropparna gyttrade på en halvt nedfallen död asplåga. På Eldgarnsö fanns vid fyndtillfället fruktkroppar på en stående död asp och på en asplåga. Arten är även rapporterad på andra poppelarter, t.ex. silverpoppel (Populus alba). Värdträden kan antingen vara vid liv eller vara döda, de kan vara stående eller fallna. Fruktkropparna kommer fram tidigt på säsongen från april till augusti, med en koncentration i maj-juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· popplar - Populus (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· popplar - Populus (Viktig)
Arten hotas främst av att växtplatserna kan förstöras genom någon form av exploatering. Även skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten. En slutavverkning, skoglig gallring eller annat uttag av virke på växtplatsen som ger ett förändrat lokalklimat innebär ett direkt hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Juridiskt skydd för de få kända lokalerna är nödvändigt och markanvändningen bör anpassas noggrant efter artens krav för att förbättra artens överlevnadsmöjligheter. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Eds). 1992. Nordic Macromycetes Vol. 2. sid. 48. Nordsvamp, Copenhagen.

Jaederfeldt, K. 2008. Slöjmusslingen på Högholmsskär återfunnen. Daphne 19:1. sid. 8.

Soop, K., Strid, Å. & Toresson, H.G. 1995. Pleurotus calyptratus – slöjmusslingen - återfunnen i Sverige efter ett och ett halvt sekel. Jordstjärnan. 16, (3): 55–61. Bild: framsidan och i artikeln.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. ArtDatabanken 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Pleurotaceae - musslingar 
  • Släkte
    Pleurotus  
  • Art
    Pleurotus calyptratus, (Lindblad) Sacc. - slöjmussling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. ArtDatabanken 2010.