Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slemsjöpung

Organismgrupp Manteldjur Diplosoma listerianum
Slemsjöpung Manteldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En art med mycket små individer, vilka tillsammans bildar en koloni som liknar en tunn och lite slemmig hinna.

Kolonierna växer som hinnor på olika substrat. De kan bli från några centimeter upp till 15 cm i diameter och är 1-2 mm tjocka. På ett plant underlag breder de ut sig oregelbundet i tunglika formationer. Kolonierna är ofta mjuka och gelatinösa med genomskinlig eller halvgenomskinlig och slät gemensam mantel genom vilken man kan se de enskilda zooiderna, som är vitgula och ibland har mörkt pigment. Manteln kan innehålla bruna eller grågula pigmentkorn, och i mikroskop kan man eventuellt också upptäcka pyttesmå kalkkorn. Kolonins uppbyggnad är karakteristisk: Zooiderna är upphängda i de tunna strängar som löper mellan mantelns övre och undre lager. En till tre zooider kan sitta i varje sträng. Varje enskild zooid har en munsifon som öppnar sig mot utsidan, och det finns en eller ett par stora gemensamma utströmningsöppningar i varje koloni. De enskilda zooiderna, som är upp till 2 mm långa, måste prepareras ut för att studeras.
Inre anatomi: Kroppen delas av en insnörning i en thorax (framkropp) och en mindre abdomen (bakkropp). Gälkorgen har fyra rader av gälspringor med 7-10 springor i varje rad. Sidoorganen är oansenliga och svåra att urskilja. Munsifonen har sex lober (flikar). Atrialsifon saknas i princip, då en stor del av gälkorgen är exponerad och står i direktkontakt med hålrummet utanför. I abdomen är den gulaktiga, äggformiga magen det mest framträdande organet. I abdomen finns också två testiklar och ett ovarium med några få ägg.
Utbredning
Länsvis förekomst för slemsjöpung Observationer i  Sverige för slemsjöpung
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slemsjöpung är en kosmopolitisk art som förekommer i Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen och Medelhavet. Den finns både i tropiska och tempererade hav och påträffas från tidvattenszonen ned till ungefär 80 meters djup. I norra Atlanten finns den bl.a. i Öresund och Skagerrak, i vattnen kring Lofoten, vid Helgoland, Shetlandsöarna och Brittiska öarnas östra och nordvästra kust samt i Engelska kanalen och längs Frankrikes nordkust. I svenska vatten är arten känd från Öresund till norra Bohuslän, men under senare år har arten endast rapporterats från Kosterområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Diplosoma listerianum är en kolonibildande sjöpung, vars tjocka krustor växer i ett oregelbundet mönster på hårda substrat, på alger/ålgräs, andra sjöpungar eller andra släta ytor. Halvgenomskinlig med gröna, bruna eller gulgråa prickar, zooiderna är vita på insidan. Arten lever huvudsakligen i algbältet. Utbredningen omfattar Medelhavet, nordvästra Europa, samt norrut till norra Norge. I svenska vatten känd från Öresund till norra Bohuslän. Under senare år har arten dock endast rapporterats från Kosterområdet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Slemsjöpung sitter på hårda underlag, t.ex. stenar, brunalger och flytdockor, eller på andra sjöpungar. Även om kolonin sitter fast vid underlaget kan den flytta sig några centimeter varje dag. Spermierna släpps ut fritt i vattnet, men de befruktade äggen stannar kvar i den gemensamma manteln där de utvecklas till larver. Larverna tar sig ut i den gemensamma mantelhålan och simmar ut genom en utströmningsöppning. Eftersom de förökar sig könlöst genom knoppning består de av två zooider redan innan de släpps ut. De är jämförelsevis stora (ungefär 0,5 mm lång kropp och upp till 0,7 mm lång svans), och de simmar i några timmar innan de sätter sig fast och snabbt genomgår metamorfos till fullbildade sjöpungar. I norra Atlanten sker könlig fortplantning bara under de varma sommarmånaderna. Könlös fortplantning sker genom tarmknoppning. När kolonierna blir stora kan de delas upp i flera mindre. De är konkurrenskraftiga och kan växa över andra arter, och de innehåller kemiska substanser som försvar mot tänkbara fiender.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· sjöpungar
· sjöpungar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· alger
· alger
· bandtångssläktet
· bandtångssläktet
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Ordning Aplousobranchiata, Familj Didemnidae (hinnsjöpungar), Släkte Diplosoma, Art Diplosoma listerianum (H.Milne Edwards, 1841) - slemsjöpung Synonymer Leptoclinum listerianum H.Milne Edwards, 1841, Didemnum gelatinosum H.Milne-Edwards, 1841, Leptoclinum rayneri Macdonald, 1859, Pseudodidemnum crystallinum Giard, 1872, Diplosoma chamaeleon Drasche, 1884, Pseudodiplosoma zosterarium Jourdain, 1885, Diplosoma macdonaldi Herdman, 1886

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Diplosoma listerianum är en kolonibildande sjöpung, vars tjocka krustor växer i ett oregelbundet mönster på hårda substrat, på alger/ålgräs, andra sjöpungar eller andra släta ytor. Halvgenomskinlig med gröna, bruna eller gulgråa prickar, zooiderna är vita på insidan. Arten lever huvudsakligen i algbältet. Utbredningen omfattar Medelhavet, nordvästra Europa, samt norrut till norra Norge. I svenska vatten känd från Öresund till norra Bohuslän. Under senare år har arten dock endast rapporterats från Kosterområdet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En art med mycket små individer, vilka tillsammans bildar en koloni som liknar en tunn och lite slemmig hinna.

Kolonierna växer som hinnor på olika substrat. De kan bli från några centimeter upp till 15 cm i diameter och är 1-2 mm tjocka. På ett plant underlag breder de ut sig oregelbundet i tunglika formationer. Kolonierna är ofta mjuka och gelatinösa med genomskinlig eller halvgenomskinlig och slät gemensam mantel genom vilken man kan se de enskilda zooiderna, som är vitgula och ibland har mörkt pigment. Manteln kan innehålla bruna eller grågula pigmentkorn, och i mikroskop kan man eventuellt också upptäcka pyttesmå kalkkorn. Kolonins uppbyggnad är karakteristisk: Zooiderna är upphängda i de tunna strängar som löper mellan mantelns övre och undre lager. En till tre zooider kan sitta i varje sträng. Varje enskild zooid har en munsifon som öppnar sig mot utsidan, och det finns en eller ett par stora gemensamma utströmningsöppningar i varje koloni. De enskilda zooiderna, som är upp till 2 mm långa, måste prepareras ut för att studeras.
Inre anatomi: Kroppen delas av en insnörning i en thorax (framkropp) och en mindre abdomen (bakkropp). Gälkorgen har fyra rader av gälspringor med 7-10 springor i varje rad. Sidoorganen är oansenliga och svåra att urskilja. Munsifonen har sex lober (flikar). Atrialsifon saknas i princip, då en stor del av gälkorgen är exponerad och står i direktkontakt med hålrummet utanför. I abdomen är den gulaktiga, äggformiga magen det mest framträdande organet. I abdomen finns också två testiklar och ett ovarium med några få ägg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slemsjöpung

Länsvis förekomst och status för slemsjöpung baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slemsjöpung

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slemsjöpung är en kosmopolitisk art som förekommer i Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen och Medelhavet. Den finns både i tropiska och tempererade hav och påträffas från tidvattenszonen ned till ungefär 80 meters djup. I norra Atlanten finns den bl.a. i Öresund och Skagerrak, i vattnen kring Lofoten, vid Helgoland, Shetlandsöarna och Brittiska öarnas östra och nordvästra kust samt i Engelska kanalen och längs Frankrikes nordkust. I svenska vatten är arten känd från Öresund till norra Bohuslän, men under senare år har arten endast rapporterats från Kosterområdet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Aplousobranchiata  
  • Familj
    Didemnidae - hinnsjöpungar 
  • Släkte
    Diplosoma  
  • Art
    Diplosoma listerianum(H.Milne Edwards, 1841) - slemsjöpung
    Synonymer
    Leptoclinum listerianum H.Milne Edwards, 1841
    Didemnum gelatinosum H.Milne-Edwards, 1841
    Leptoclinum rayneri Macdonald, 1859
    Pseudodidemnum crystallinum Giard, 1872
    Diplosoma chamaeleon Drasche, 1884
    Pseudodiplosoma zosterarium Jourdain, 1885
    Diplosoma macdonaldi Herdman, 1886

Slemsjöpung sitter på hårda underlag, t.ex. stenar, brunalger och flytdockor, eller på andra sjöpungar. Även om kolonin sitter fast vid underlaget kan den flytta sig några centimeter varje dag. Spermierna släpps ut fritt i vattnet, men de befruktade äggen stannar kvar i den gemensamma manteln där de utvecklas till larver. Larverna tar sig ut i den gemensamma mantelhålan och simmar ut genom en utströmningsöppning. Eftersom de förökar sig könlöst genom knoppning består de av två zooider redan innan de släpps ut. De är jämförelsevis stora (ungefär 0,5 mm lång kropp och upp till 0,7 mm lång svans), och de simmar i några timmar innan de sätter sig fast och snabbt genomgår metamorfos till fullbildade sjöpungar. I norra Atlanten sker könlig fortplantning bara under de varma sommarmånaderna. Könlös fortplantning sker genom tarmknoppning. När kolonierna blir stora kan de delas upp i flera mindre. De är konkurrenskraftiga och kan växa över andra arter, och de innehåller kemiska substanser som försvar mot tänkbara fiender.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· sjöpungar - Ascidiacea (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· alger - Algae (Viktig)
· bandtångssläktet - Zostera (Har betydelse)
Det är svårt att säga om en nedgång av arten ägt rum, eftersom den är dåligt eftersökt pga bristande expertis
Då hotbilden inte är klarlagd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Namngivning: Diplosoma listerianum (Milne Edwards, 1841). Originalbeskrivning: Leptoclinum listerianum. Mémoires de l'Académie Royale des Sciences de l'Institut de France 18: 300. Synonymer: Didemnum gelatinosum Milne-Edwards, 1841, Diplosoma punctatum-listeri Lahille, 1890, Diplosoma rayneri Macdonald, 1859, Pseudodidemnum crystallinum Giard, 1872, Diplosoma carnosum Drasche, 1884, Diplosoma chamaeleon Drasche, 1884, Pseudodidemnum zosterarium Jourdain, 1885, Diplosoma macdonaldi Herdman, 1886.
Etymologi: listerianum (lat.) = den listerska; efter Martin Lister, 1638-1712, engelsk läkare och naturforskare som ansåg fossiler av mollusker vara ”inorganic imitations, reproduced in stone”.
Uttal: [Diplosóma listeriánum]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Aplousobranchiata  
  • Familj
    Didemnidae - hinnsjöpungar 
  • Släkte
    Diplosoma  
  • Art
    Diplosoma listerianum, (H.Milne Edwards, 1841) - slemsjöpung
    Synonymer
    Leptoclinum listerianum H.Milne Edwards, 1841
    Didemnum gelatinosum H.Milne-Edwards, 1841
    Leptoclinum rayneri Macdonald, 1859
    Pseudodidemnum crystallinum Giard, 1872
    Diplosoma chamaeleon Drasche, 1884
    Pseudodiplosoma zosterarium Jourdain, 1885
    Diplosoma macdonaldi Herdman, 1886
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).