Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slidnate

Organismgrupp Kärlväxter Stuckenia vaginata
Slidnate Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slidnate är en klonbildande, upp till 4 m lång undervattensväxt (oftast 1–2 m) med knippen av grenar utgående från noderna. Grenarnas blad är slaka, långa och trådlika, och har relativt trubbig spets. Blommorna sitter i väl skilda kransar i ett flytande ax i toppen av trådlika skaft utgående från de övre grenknippena. Under varje nod finns en kraftig, 3–7 cm lång slida som är försedd med ett platt blad. I spetsarna av rhizomen (jordstammarna) bildas på hösten karaktäristiska, mycket stora och tjocka turioner (övervintringsknoppar). Vid eftersök från båt känns slidnate lättast igen på de att de smala bladen fördelas allsidigt i vattnet. Arten liknar därigenom mer en jättelik trådnate P. filiformis, än den med plana, solfjäderlika grenknippen försedda borstnaten P. pectinatus.
Utbredning
Länsvis förekomst för slidnate Observationer i  Sverige för slidnate
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slidnate är sällsynt men säkerligen något förbisedd. Den förekommer i havet från Medelpad till Norrbotten, rikligast norrut, men har förr även funnits på några lokaler i Uppland (senast sedd 1896). Slidnate är även känd från tre insjöar: en sjö i Nordingrå i Ångermanland, en tjärn nära Boliden i Västerbotten (225 m. ö. h.) och förr i Ulvsundasjön i Uppland. Ungefärliga antalet aktuella lokaler är i Medelpad (2–3), Ångermanland (cirka 15), Västerbotten (cirka 20) och Norrbotten (18). Slidnate har en närmast cirkumpolär utbredning i boreala och subarktiska områden, med de huvudsakliga förekomsterna i Sibirien och Nordamerika. I Norden finns arten på båda sidor av Bottniska viken och i några sjöar i norra Norge. Slidnatens förekomst i Bottniska viken utgör en relikt sedan Baltiska issjön, ett sötvattenstadium direkt efter inlandsisens avsmältning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i havet från Hälsingland till Norrbotten. Slidnate växer i klart vatten med hög elektrolythalt, men klarar ej alltför hög salthalt. Den växer på mjukbottnar, oftast på rätt stort djup, men någon gång även på under meterdjupt vatten i grunda vikar. Övergödning och försämrat siktdjup utgör reella hot mot slidnate. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (15000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 75 (30-300) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Slidnate växer i klart vatten med hög elektrolythalt, men klarar ej alltför hög salthalt. I sitt övriga utbredningsområde är arten en sötvattensväxt. Slidnate växer på mjukbottnar, oftast på rätt stort djup, men någon gång även på under meterdjupt vatten i grunda vikar. Slidnaten är mycket långlivad, och nyetablering är förmodligen sällsynt, men förhållandena är ej närmare kända. Bestånd på grunt vatten kan ha etablerats några sekel tidigare på djupt vatten, eller eventuellt ha uppkommit ur losslitna turioner. Etablering via frön är förmodligen ovanlig.
Landskapstyper
Brackvatten
Brackvatten
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Vattenmassa
Vattenmassa
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Potamogetonaceae (nateväxter), Släkte Stuckenia (snärpnatar), Art Stuckenia vaginata (Turcz.) Holub - slidnate Synonymer Potamogeton vaginatus Turcz.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i havet från Hälsingland till Norrbotten. Slidnate växer i klart vatten med hög elektrolythalt, men klarar ej alltför hög salthalt. Den växer på mjukbottnar, oftast på rätt stort djup, men någon gång även på under meterdjupt vatten i grunda vikar. Övergödning och försämrat siktdjup utgör reella hot mot slidnate. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (15000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 75 (30-300) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 1160 Vikar och sund (Boreal region (BOR))
Slidnate är en klonbildande, upp till 4 m lång undervattensväxt (oftast 1–2 m) med knippen av grenar utgående från noderna. Grenarnas blad är slaka, långa och trådlika, och har relativt trubbig spets. Blommorna sitter i väl skilda kransar i ett flytande ax i toppen av trådlika skaft utgående från de övre grenknippena. Under varje nod finns en kraftig, 3–7 cm lång slida som är försedd med ett platt blad. I spetsarna av rhizomen (jordstammarna) bildas på hösten karaktäristiska, mycket stora och tjocka turioner (övervintringsknoppar). Vid eftersök från båt känns slidnate lättast igen på de att de smala bladen fördelas allsidigt i vattnet. Arten liknar därigenom mer en jättelik trådnate P. filiformis, än den med plana, solfjäderlika grenknippen försedda borstnaten P. pectinatus.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slidnate

Länsvis förekomst och status för slidnate baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slidnate

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slidnate är sällsynt men säkerligen något förbisedd. Den förekommer i havet från Medelpad till Norrbotten, rikligast norrut, men har förr även funnits på några lokaler i Uppland (senast sedd 1896). Slidnate är även känd från tre insjöar: en sjö i Nordingrå i Ångermanland, en tjärn nära Boliden i Västerbotten (225 m. ö. h.) och förr i Ulvsundasjön i Uppland. Ungefärliga antalet aktuella lokaler är i Medelpad (2–3), Ångermanland (cirka 15), Västerbotten (cirka 20) och Norrbotten (18). Slidnate har en närmast cirkumpolär utbredning i boreala och subarktiska områden, med de huvudsakliga förekomsterna i Sibirien och Nordamerika. I Norden finns arten på båda sidor av Bottniska viken och i några sjöar i norra Norge. Slidnatens förekomst i Bottniska viken utgör en relikt sedan Baltiska issjön, ett sötvattenstadium direkt efter inlandsisens avsmältning.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Stuckenia - snärpnatar 
  • Art
    Stuckenia vaginata(Turcz.) Holub - slidnate
    Synonymer
    Potamogeton vaginatus Turcz.

Slidnate växer i klart vatten med hög elektrolythalt, men klarar ej alltför hög salthalt. I sitt övriga utbredningsområde är arten en sötvattensväxt. Slidnate växer på mjukbottnar, oftast på rätt stort djup, men någon gång även på under meterdjupt vatten i grunda vikar. Slidnaten är mycket långlivad, och nyetablering är förmodligen sällsynt, men förhållandena är ej närmare kända. Bestånd på grunt vatten kan ha etablerats några sekel tidigare på djupt vatten, eller eventuellt ha uppkommit ur losslitna turioner. Etablering via frön är förmodligen ovanlig.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Brackvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Övergödning och försämrat siktdjup utgör reella hot mot slidnate. Pågående förändringar i Östersjöbassängens vatten kan utgöra en risk. Genom att klonerna är mycket långlivade, och att nyetablering förmodligen är sällsynt, skulle förändringar i artens miljö kunna innebära en irreparabel populationsnedgång. Den unika förekomsten nära Boliden har reducerats till kritiska nivåer, förmodligen en följd av en intilliggande skogsavverkning och dess påverkan på vattenkvalitén i sjön.

Påverkan
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Miljögifter (Stor negativ effekt)
Kunskapen om artens aktuella status och eventuella hot mot den är dålig och måste förbättras. En detaljerad inventering av slidnate vore önskvärd. Lokalen vid Boliden ingår numera i naturreservat.
Slidnatens förekomst är bristfälligt känd. Eftersom arten är lättast att finna i grunt vatten, är andelen förekomster i denna miljö förmodligen överskattad. Bestånd på djupt vatten är svårlokaliserade och förbises lätt. I vissa fall har förekomst av slidnate enbart indikerats genom fynd i driftvallar. Hybridisering med trådnate och borstnate förekommer, men frekvensen av dessa är dåligt känd. De kan vara mycket långlivade och på så vis indikera tidigare förekomst av slidnate i områden långt från dess nuvarande utbredning. En sådan förekomst har t ex nyligen upptäckts i England. Utländska namn – NO: Slitetjønnaks; FI: Tuppivita

Aalto, M. 1970. Potamogetonaceae fruits. I. Recent and subfossil endocarps of the Fennoscandian species. Acta Bot. Fennica 88.

Elven, R. & Johansen, V. 1984. Sliretjønnaks – Potamogeton vaginatus – ny for Norge. Blyttia 42: 39–43.

Granmo, A., Elven, R. & Edvardsen, H. 1985. Flora, plantegografi og botaniske verneverdier i Kvitforsvassdraget, Evenes (Nordland) og Skånland (Troms). Polarflokken 9: 5–76.

Kihlman, A. O. 1877. Potamogeton vaginatus Turcz., ny för Europas flora. Medd. Soc. Fauna Flora Fennica 14: 111–115.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stefan Ericsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Stuckenia - snärpnatar 
  • Art
    Stuckenia vaginata, (Turcz.) Holub - slidnate
    Synonymer
    Potamogeton vaginatus Turcz.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stefan Ericsson 2001.