Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slokbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus flaccidifolius
Slokbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slokbjörnbär bildar lågväxta snår inte olikt blåhallon. Den brunlila, trinda stammen är mjukt filthårig, försedd med körtelborst och raka, bakåtriktade, smala taggar. Bladen är stora och slokande, ofta 3–taliga. Blomställningen, som brukar utgå från rotskott, är bladig med sidogrenar av bladskaftets längd. De vita kronbladen är tunglika och frukten ett svart, ganska litet björnbär.
Utbredning
Länsvis förekomst för slokbjörnbär Observationer i  Sverige för slokbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slokbjörnbär har i Sverige endast en känd lokal, nämligen Kohagen i Billesholm, som tillhör Bjuvs kommun i nordvästra Skåne. Arten samlades första gången av Helge Rickman 1956 i tron att det rörde sig om raspbjörnbärets skuggform. Lokalen återfanns 2001 i sluttningen öster om Ekhaga Servicehus strax norr om kyrkan i Billesholm. Där täcker slokbjörnbär en yta av 1 ha. Några fler lokaler har inte påträffats trots intensiva eftersökningar i trakten. Närmast förekommer slokbjörnbär i södra Belgien och norra Frankrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Ett äkta björnbär som endast är funnet på en lokal i Skåne, där det dock finns ett stort bestånd. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
På sin enda svenska lokal växer slokbjörnbär i en halvöppen lövskog med gamla ekar och avenbok. Det är också i ekhagar man finner arten längre söderut.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus flaccidifolius P. J. Müll. - slokbjörnbär Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Ett äkta björnbär som endast är funnet på en lokal i Skåne, där det dock finns ett stort bestånd. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Slokbjörnbär bildar lågväxta snår inte olikt blåhallon. Den brunlila, trinda stammen är mjukt filthårig, försedd med körtelborst och raka, bakåtriktade, smala taggar. Bladen är stora och slokande, ofta 3–taliga. Blomställningen, som brukar utgå från rotskott, är bladig med sidogrenar av bladskaftets längd. De vita kronbladen är tunglika och frukten ett svart, ganska litet björnbär.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slokbjörnbär

Länsvis förekomst och status för slokbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slokbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slokbjörnbär har i Sverige endast en känd lokal, nämligen Kohagen i Billesholm, som tillhör Bjuvs kommun i nordvästra Skåne. Arten samlades första gången av Helge Rickman 1956 i tron att det rörde sig om raspbjörnbärets skuggform. Lokalen återfanns 2001 i sluttningen öster om Ekhaga Servicehus strax norr om kyrkan i Billesholm. Där täcker slokbjörnbär en yta av 1 ha. Några fler lokaler har inte påträffats trots intensiva eftersökningar i trakten. Närmast förekommer slokbjörnbär i södra Belgien och norra Frankrike.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus flaccidifoliusP. J. Müll. - slokbjörnbär

På sin enda svenska lokal växer slokbjörnbär i en halvöppen lövskog med gamla ekar och avenbok. Det är också i ekhagar man finner arten längre söderut.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det tidigare allvarligaste hotet mot arten, en räcka stränga vintrar, kan vara över nu. Skulle, exempelvis, det intilliggande servicehuset i en framtid behöva byggas ut är det viktigt att det inte inkräktar på skogen i öster. Återstår risken att växtplatsen förändras genom för kraftig avverkning eller av att skogen tillåts växa igen.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Det gäller att bevara denna rest av Billesholms gamla kohage i befintligt skick. De stora träden måste få stå kvar och nya, som är på väg upp, måste hållas tillbaka för att det inte ska bli för mörkt på marken för slokbjörnbär. Bjuvs kommun äger området, som enligt översiktplanen är naturmark, vilken utgör ett närströvområde för Billesholm. Stadsarkitekten i Bjuv är underrättad.

Beek, A. van de & Vannerom, H. 1998. De Nationale Plantentuin van België (BR) verwerft het Rubus-herbarium Van Winkel. Dumortiera 70–71: 63–64.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Müller, P. J. 1861. Rubologische Ergebnisse einer dreitägigen Excursion in die granitischen Hoch-Vogesen der Umgegend von Gérardmer (Vogesen-Depart. – Frankreich). Bonplandia 9: 276–314.

Oredsson, A. 2004. Ytterligare ett äkta björnbär i Sverige: slokbjörnbär. Svensk Bot. Tidskr. 98: 306–312.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Alf Oredsson 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus flaccidifolius, P. J. Müll. - slokbjörnbär
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Alf Oredsson 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.