Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slottsspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius rufoolivaceus
Slottsspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slottsspindling, i undersläktet Phlegmacium, har från början en ljust gråaktig hatt, som emellertid snart anlöper i kopparrött. Lamellerna är olivgröna. Foten brukar särskilt upptill vara vackert blåviolett. Vid basen har den en kraftig, kantad bulb, som efterhand får samma kopparröda färg på ovansidan som hatten.
Utbredning
Länsvis förekomst för slottsspindling Observationer i  Sverige för slottsspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slottsspindling är en sydlig lövskogsart. På Öland och Gotland växer den här och var i lövängar, men på fastlandet är den mycket sällsynt och bara funnen i Skåne, Västergötland och Dalsland. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 300, vilket motsvarar ungefär 1 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 15 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, delvis p.g.a. slutavverkning och ändrad markanvändning i ädellövskog, men troligtvis även p.g.a. av det höga kvävenedfallet. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Den är funnen i Norge och i Danmark förekommer den sällsynt bl.a. på Jylland. I båda ländernas rödlistor betraktas den som akut hotad. Arten är spridd och ej sällsynt i södra och mellersta Europa men finns trots det uppsatt på den tyska nationella rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med ek, bok och hassel i ädellövskog, bokskog och hässlen på torr och kalkrik mark. Är något vanligare på Öland och Gotland men i övrigt mycket sällsynt. Total population i landet bedöms som liten och ha minskat och fortlöpande minska främst p.g.a. slutavverkning och ändrad markanvändning i ädellövskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (252-600) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med bok och ek i ädellövskog, helst bokskog och ek-/hasselblandskog på torr, väldränerad och kalkrik mark. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius rufoolivaceus (Pers. : Fr.) Fr. - slottsspindling Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek, bok och hassel i ädellövskog, bokskog och hässlen på torr och kalkrik mark. Är något vanligare på Öland och Gotland men i övrigt mycket sällsynt. Total population i landet bedöms som liten och ha minskat och fortlöpande minska främst p.g.a. slutavverkning och ändrad markanvändning i ädellövskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (252-600) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Slottsspindling, i undersläktet Phlegmacium, har från början en ljust gråaktig hatt, som emellertid snart anlöper i kopparrött. Lamellerna är olivgröna. Foten brukar särskilt upptill vara vackert blåviolett. Vid basen har den en kraftig, kantad bulb, som efterhand får samma kopparröda färg på ovansidan som hatten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slottsspindling

Länsvis förekomst och status för slottsspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slottsspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slottsspindling är en sydlig lövskogsart. På Öland och Gotland växer den här och var i lövängar, men på fastlandet är den mycket sällsynt och bara funnen i Skåne, Västergötland och Dalsland. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 300, vilket motsvarar ungefär 1 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 15 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, delvis p.g.a. slutavverkning och ändrad markanvändning i ädellövskog, men troligtvis även p.g.a. av det höga kvävenedfallet. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Den är funnen i Norge och i Danmark förekommer den sällsynt bl.a. på Jylland. I båda ländernas rödlistor betraktas den som akut hotad. Arten är spridd och ej sällsynt i södra och mellersta Europa men finns trots det uppsatt på den tyska nationella rödlistan.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius rufoolivaceus(Pers. : Fr.) Fr. - slottsspindling

Bildar mykorrhiza med bok och ek i ädellövskog, helst bokskog och ek-/hasselblandskog på torr, väldränerad och kalkrik mark. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Kalavverkning, kraftig gallring eller andra förändringar av miljön på växtplatserna utgör det främsta hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Flertalet lokaler för slottsspindling ligger i naturskyddade områden. För växtplatser som idag saknar skydd bör sådant övervägas. För att generellt sett gynna arten bör ädellövskog på kalkrik mark brukas försiktigt eftersom biotopen är ovanlig och hemvist för ett stort antal hotade arter. Särskilt aktsam bör man vara i bestånd med inslag av äldre träd och där lång kontinuitet kan beläggas.
Utländska namn: NO: Rødoliven slørsopp, DK: Firefarvet slørhat, FI: Ruskonuppiseitikki.

Brandrud, T.E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1992. Cortinarius, Flora Photographica. Blad B23. Härnösand.

Jacobsson, S., Stridvall, L. & Stridvall, A. 1991. Munkängarna på Kinnekulle, ett eldorado för mykologer. Jordstjärnan 12 (2).

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Vesterholt, J 1993. Interessante fund av knold-slørhatte (Cortinarius underslægt Phlegmacium). Svampe 27: 41–46.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius rufoolivaceus, (Pers. : Fr.) Fr. - slottsspindling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.