Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  småflikig brosklav

Organismgrupp Lavar Ramalina sinensis
Småflikig brosklav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Småflikig brosklav är en gulgrå busklav med en styv, upp till 5 cm stor, gröngul bål. Loberna är plattade och fint förgrenade i spetsen. De vita barklösa partierna nära basen på lobernas undersida är en typisk karaktär jämte spridda andningsporer (pseudocypheller). Arten är ofta fertil och har glest sittande apothecier vid grenspetsarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för småflikig brosklav Observationer i  Sverige för småflikig brosklav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sparsamt från Östergötland och Värmland upp till Norrbotten. Lokalt kan den vara ganska allmän, särskilt vid älvar i södra och mellersta Norrland. Uppgifter tyder på att arten minskat starkt under senare år. Den förekommer i Norge och Finland. I övrigt har den en ofullständigt cirkumpolär utbredning i kontinentala områden och förekommer bl.a. i Centraleuropa, Ryssland inklusive Sibirien, Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer sparsamt från Östergötland och Värmland upp till Norrbotten. Växer framförallt på äldre lövträd, speciellt aspar. Växer i luckig granskog och lövbrännor. Arten är ljusälskande och finns ofta högt uppe i trädkronorna. Att öppna skogar sluter sig och att lövbrännor inte nyskapas är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 12000 (4000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1200 (400-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Den växer framförallt på äldre lövträd, framförallt aspar, insprängda i öppen barrskog eller i rena lövbestånd. Asparna är vanligen levande men den förekommer också på nyligen döda träd. Arten är ljusälskande och finns ofta högt uppe i trädkronorna. Den förekommer främst i aspbestånd intill vattendrag, i branter och lövbrännor. Arten tycks kräva hög humiditet, vilket kan förklara att den ofta växer vid stränder till sjöar och vattendrag.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Ramalina (brosklavar), Art Ramalina sinensis Jatta - småflikig brosklav Synonymer Ramalina landroënsis Zopf, Ramalina nervosa Räsänen, Ramalina calicaris f. fibrillosa Th.Fr.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer sparsamt från Östergötland och Värmland upp till Norrbotten. Växer framförallt på äldre lövträd, speciellt aspar. Växer i luckig granskog och lövbrännor. Arten är ljusälskande och finns ofta högt uppe i trädkronorna. Att öppna skogar sluter sig och att lövbrännor inte nyskapas är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 12000 (4000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1200 (400-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Småflikig brosklav är en gulgrå busklav med en styv, upp till 5 cm stor, gröngul bål. Loberna är plattade och fint förgrenade i spetsen. De vita barklösa partierna nära basen på lobernas undersida är en typisk karaktär jämte spridda andningsporer (pseudocypheller). Arten är ofta fertil och har glest sittande apothecier vid grenspetsarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för småflikig brosklav

Länsvis förekomst och status för småflikig brosklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för småflikig brosklav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sparsamt från Östergötland och Värmland upp till Norrbotten. Lokalt kan den vara ganska allmän, särskilt vid älvar i södra och mellersta Norrland. Uppgifter tyder på att arten minskat starkt under senare år. Den förekommer i Norge och Finland. I övrigt har den en ofullständigt cirkumpolär utbredning i kontinentala områden och förekommer bl.a. i Centraleuropa, Ryssland inklusive Sibirien, Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Ramalina - brosklavar 
  • Art
    Ramalina sinensisJatta - småflikig brosklav
    Synonymer
    Ramalina landroënsis Zopf
    Ramalina nervosa Räsänen
    Ramalina calicaris f. fibrillosa Th.Fr.

Den växer framförallt på äldre lövträd, framförallt aspar, insprängda i öppen barrskog eller i rena lövbestånd. Asparna är vanligen levande men den förekommer också på nyligen döda träd. Arten är ljusälskande och finns ofta högt uppe i trädkronorna. Den förekommer främst i aspbestånd intill vattendrag, i branter och lövbrännor. Arten tycks kräva hög humiditet, vilket kan förklara att den ofta växer vid stränder till sjöar och vattendrag.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Vattendrag, Sjöar, Småvatten

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
Den minskande tillgången på äldre asp i rationellt skötta skogar utgör ett starkt hot. Tidigare öppna skogar med aspinslag blir ofta alltmer slutna och aspinslaget minskar. Att lövbrännor sällan nyskapas är också ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Bestånd av äldre asp och andra lövträd bör tillåtas på produktionsinriktad skogsmark. Några större lövdominerade områden bör skyddas.
Utländska namn – NO: Flatragg, FI: Suonirustojäkälä.

Krog, H. & James, P. W. 1977. The genus Ramalina in Fennoscandia and the British Isles. Norw. J. Bot. 24: 15–43.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per-Anders Esseen 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Ramalina - brosklavar 
  • Art
    Ramalina sinensis, Jatta - småflikig brosklav
    Synonymer
    Ramalina landroënsis Zopf
    Ramalina nervosa Räsänen
    Ramalina calicaris f. fibrillosa Th.Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per-Anders Esseen 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.