Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  smålandsbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus vigorosus
Smålandsbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Smålandsbjörnbär är ett storvuxet, upprättväxande björnbär med kraftiga skott som bär grova, nästan raka taggar. Bladen är 5-handdelade, mjukhåriga men inte filthåriga och småbladen är jämnt tandade i kanten. Blomställningarna är kraftiga och bär stora, böjda taggar. Foderbladen har en grågrön yta och ofta några få taggar. Kronbladen är vita och ståndarna är längre än stiftsamlingen.
Utbredning
Länsvis förekomst för smålandsbjörnbär Observationer i  Sverige för smålandsbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Smålandsbjörnbär är i Sverige endast känd från några få närbelägna lokaler vid Västervik, den upptäcktes 1874. Idag finns den på tre olika områden i Västervik (Vitudden, Grantorpet och Lucerna), vilka alla är mycket individfattiga. Plantorna som finns på Lucerna kan ha sitt ursprung både från de äldre förekomsterna på Lucerna, fröspridning från någon av de andra lokalerna i Västervik eller kommit in med timmer från Tyskland liksom många andra björnbärsarter där. Arten är även uppgiven från Värmland, men bestämningen är osäker. Smålandsbjörnbär förekommer för övrigt på en lokal i Danmark (Bogö) samt har sin huvudutbredning i England, Frankrike, Benelux och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Ett äkta björnbär som förekommer på ett fåtal lokaler med få individ vid Västervik i östra Småland. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (5-20). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D).
Ekologi
Smålandsbjörnbär växer utmed en stig i kanten av ett bryn samt vid en vägkant. Förekomsten ute på Lucerna är en barktipp.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus vigorosus P. J. Müll. & Wirtg. - smålandsbjörnbär Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Ett äkta björnbär som förekommer på ett fåtal lokaler med få individ vid Västervik i östra Småland. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (5-20). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D).
Smålandsbjörnbär är ett storvuxet, upprättväxande björnbär med kraftiga skott som bär grova, nästan raka taggar. Bladen är 5-handdelade, mjukhåriga men inte filthåriga och småbladen är jämnt tandade i kanten. Blomställningarna är kraftiga och bär stora, böjda taggar. Foderbladen har en grågrön yta och ofta några få taggar. Kronbladen är vita och ståndarna är längre än stiftsamlingen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för smålandsbjörnbär

Länsvis förekomst och status för smålandsbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för smålandsbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Smålandsbjörnbär är i Sverige endast känd från några få närbelägna lokaler vid Västervik, den upptäcktes 1874. Idag finns den på tre olika områden i Västervik (Vitudden, Grantorpet och Lucerna), vilka alla är mycket individfattiga. Plantorna som finns på Lucerna kan ha sitt ursprung både från de äldre förekomsterna på Lucerna, fröspridning från någon av de andra lokalerna i Västervik eller kommit in med timmer från Tyskland liksom många andra björnbärsarter där. Arten är även uppgiven från Värmland, men bestämningen är osäker. Smålandsbjörnbär förekommer för övrigt på en lokal i Danmark (Bogö) samt har sin huvudutbredning i England, Frankrike, Benelux och Tyskland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus vigorosusP. J. Müll. & Wirtg. - smålandsbjörnbär

Smålandsbjörnbär växer utmed en stig i kanten av ett bryn samt vid en vägkant. Förekomsten ute på Lucerna är en barktipp.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Buskmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Smålandsbjörnbär har aldrig haft många lokaler i Sverige, men flera har ändå förstörts genom Västerviks stads expansion. Det kan inte uteslutas att även insamling haft en negativ effekt på förekomsterna. Förekomsten ute på Lucerna ligger inom ett hamnområde som hela tiden förändras, ändringar i kommunens detaljplan kan hota artens framtid där. Igenväxning av lokalerna är ett hot, men även vägkantsslåtter.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
De få kvarvarande lokalerna för smålandsbjörnbär måste skyddas från exploatering. Lokalen vid Grantorpet bör även skyddas från vägkantslåtter. Björnbärslokalen på Lucerna har i kommunens detaljplan avsatts som naturmark, en intern skötselplan har gjorts för området. Försiktig röjning av lokalen bör ske. Arten övervakas av floraväktare.

Danielsson, B. 1980. Floristiskt intressanta lokaler i norra Kalmar län. Svensk Bot. Tidskr. 73: 499–506.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Oredsson, A. 1969. Drawings of Scandinavian Plants 21–24. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Not. 122: 153–159.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær. AAU Reports 21.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997, Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus vigorosus, P. J. Müll. & Wirtg. - smålandsbjörnbär
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997, Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.