Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  småsporig flockskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Floccularia rickenii
Småsporig flockskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Småsporig flockskivling bildar champinjonliknande kompakta fruktkroppar, 3–6 cm höga och 3–6 cm breda. Hattens grundfärg är vit, tätt uppsprucken i ljust svavelgula, luddiga små fjäll, som närmast liknar piggar. Hatten är plan till något nedtryckt i centrum. Lamellerna är cremefärgade, täta, urnupna och med en höjd av 1/3 av hattens tjocklek. Sporfärgen är vit. Foten är vitaktig, kort med ofta förtjockad till klubbformad bas, uppåt avsmalnande och något luden. Den har en tydlig ringzon av samma svavelgula fjäll som hatten. Under ringzonen finns smärre bälten av fjäll med samma färg. Sporerna är 4,5–6 x 3,0–3,7 µm. Förväxlingsarten flockskivling Floccularia straminea har spormåtten 8–9 x 5,5–6 µm. Köttet är vitt och skört. Lukten är obetydlig och smaken mild.
Utbredning
Länsvis förekomst för småsporig flockskivling Observationer i  Sverige för småsporig flockskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det första fyndet i Nordeuropa gjordes på alvaret nära Borgholms slottsruin på Öland. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms vara ca 4, vilket motsvarar 4 genetiskt unika mycel (motsvarar 40 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Arten är sällsynt i Europa, och är endast känd från Ungern, f.d. Tjeckoslovakien och Ryssland. I Ungern och Ryssland saluförs den dock ibland som matsvamp. I Centraleuropa uppträder arten mest under våren och sommaren. Det svenska fyndet är gjort i senare delen av september till oktober.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare som växer på alvarhed och i buskrika naturbetesmarker. Känd genom endast två mycel i norra Europa, bägge gjorda på Öland. Dels under en grov hagtorn på Borgholms alvar, dels under buskage i en igenväxande strandnära betesmark på NÖ Öland. En värmerelikt, klimatiskt mycket begränsad i landet. Mycket liten population och svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (4). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (1). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (8-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-20) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Småsporig flockskivling är en nedbrytare som växer på alvarhed. En värmerelikt, klimatiskt mycket begränsad i landet. Känd genom ett enda mycel i norra Europa: under en grov hagtorn på Borgholms alvar på Öland. Den svenska växtplatsen är belägen på alvarmark under en ensam grov spetshagtorn med slån och en rosenbuske i närheten. De allra flesta fynden i Europa har varit under robinia, en trädart som införts från Nordamerika. Svampen har dock inte rapporterats därifrån. Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Floccularia, Art Floccularia rickenii (Bohus) Wasser ex Bon - småsporig flockskivling Synonymer Floccularia rickenii (Bohus) Bon, Floccularia rickenii (Bohus) Wasser

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare som växer på alvarhed och i buskrika naturbetesmarker. Känd genom endast två mycel i norra Europa, bägge gjorda på Öland. Dels under en grov hagtorn på Borgholms alvar, dels under buskage i en igenväxande strandnära betesmark på NÖ Öland. En värmerelikt, klimatiskt mycket begränsad i landet. Mycket liten population och svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (4). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (1). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (8-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-20) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Småsporig flockskivling bildar champinjonliknande kompakta fruktkroppar, 3–6 cm höga och 3–6 cm breda. Hattens grundfärg är vit, tätt uppsprucken i ljust svavelgula, luddiga små fjäll, som närmast liknar piggar. Hatten är plan till något nedtryckt i centrum. Lamellerna är cremefärgade, täta, urnupna och med en höjd av 1/3 av hattens tjocklek. Sporfärgen är vit. Foten är vitaktig, kort med ofta förtjockad till klubbformad bas, uppåt avsmalnande och något luden. Den har en tydlig ringzon av samma svavelgula fjäll som hatten. Under ringzonen finns smärre bälten av fjäll med samma färg. Sporerna är 4,5–6 x 3,0–3,7 µm. Förväxlingsarten flockskivling Floccularia straminea har spormåtten 8–9 x 5,5–6 µm. Köttet är vitt och skört. Lukten är obetydlig och smaken mild.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för småsporig flockskivling

Länsvis förekomst och status för småsporig flockskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för småsporig flockskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det första fyndet i Nordeuropa gjordes på alvaret nära Borgholms slottsruin på Öland. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms vara ca 4, vilket motsvarar 4 genetiskt unika mycel (motsvarar 40 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Arten är sällsynt i Europa, och är endast känd från Ungern, f.d. Tjeckoslovakien och Ryssland. I Ungern och Ryssland saluförs den dock ibland som matsvamp. I Centraleuropa uppträder arten mest under våren och sommaren. Det svenska fyndet är gjort i senare delen av september till oktober.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Floccularia  
  • Art
    Floccularia rickenii(Bohus) Wasser ex Bon - småsporig flockskivling
    Synonymer
    Floccularia rickenii (Bohus) Bon
    Floccularia rickenii (Bohus) Wasser

Småsporig flockskivling är en nedbrytare som växer på alvarhed. En värmerelikt, klimatiskt mycket begränsad i landet. Känd genom ett enda mycel i norra Europa: under en grov hagtorn på Borgholms alvar på Öland. Den svenska växtplatsen är belägen på alvarmark under en ensam grov spetshagtorn med slån och en rosenbuske i närheten. De allra flesta fynden i Europa har varit under robinia, en trädart som införts från Nordamerika. Svampen har dock inte rapporterats därifrån. Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess växtplats lätt kan förstöras genom någon form av exploatering. En oförsiktig röjning av buskar på växtplatsen kan vara negativ.
Lokalen bör ges ett juridiskt skydd. Markanvändningen anpassas noggrant till artens krav: fortsatt skötsel av området med betesdjur, försiktig röjning av buskar, där växtplatsen dock lämnas orörd. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.

Lange, Ch., Knutsson, T. & Strid, Å. 1995. Floccularia rickenii, småsporig flockskivling funnen på Öland. Jordstjärnan 16(3): 20–28. BILD.

Moser, M. 1983. Die Röhrlinge und Blätterpilze. Kleine Kryptogamenflora. Band II b/2 sid. 144.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Floccularia  
  • Art
    Floccularia rickenii, (Bohus) Wasser ex Bon - småsporig flockskivling
    Synonymer
    Floccularia rickenii (Bohus) Bon
    Floccularia rickenii (Bohus) Wasser
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.