Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  smalruta

Organismgrupp Kärlväxter Thalictrum simplex subsp. tenuifolium
Smalruta Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Backruta Thalictrum simplex har i Sverige tre underarter: nordruta T. simplex ssp. boreale, vanlig backruta T. simplex ssp. simplex och smalruta T. simplex ssp. tenuifolium. Smalruta är en flerårig ört som blir 30–50 cm hög. Stjälken är kantig och upptill sparsamt grenig. Bladen är uppåtriktade, 2–3 ggr flikiga och påfallande glansiga. Småbladen är smalt linjära (<6 mm bredd) och spetsiga med nedvikt kant. Blomningen infaller i juni-juli, blommorna saknar kronblad och blomställningen är smal och kompakt. Ståndarna är tydliga, hängande och har vanligen violetta ståndarsträngar och gula ståndarknappar. Nötterna är mycket kort skaftade, fårade och har ett pillikt stift. Smalrutan skiljs från övriga underarter av backruta på de smala, spetsiga och glänsande småbladen. Växten är ofta svårfunnen pga. sina smala blad, den smälter lätt samman med den omgivande gräsmarken.
Utbredning
Länsvis förekomst för smalruta Observationer i  Sverige för smalruta
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Smalrutan finns i Sverige på alvarmark på Öland och Gotland. I Sterner 1986 uppges den som allmän på Öland, den vanliga backrutan saknas på ön. I dagsläget är den känd från 65 lokaler. På Gotland är den känd från 4 aktuella lokaler, men är inte genomgående urskild under landskapsinventeringen. På Gotland finns även den vanliga backrutan. Smalruta har flera gamla lokaler i Skåne och en lokal i Blekinge. I Flora Europaea kallas arten T. simplex ssp. bauhinii och den slås ihop med T. simplex ssp. galioides. Utbredningen anges från Estland till östra delen av Centraleuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Förekommer främst på Öland, enstaka lokaler finns i Skåne, Blekinge och på Gotland. På Öland växer smalruta på torr-frisk, kalkrik ängsmark i synnerhet på Stora Alvaret och sydöstra Ölands sjömarker. Igenväxning pga. upphört bete misgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 125 (100-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16920 (16604-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 500 (400-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Smalrutan växer på torr-frisk, kalkrik ängsmark i synnerhet på Stora Alvaret och sydöstra Ölands sjömarker. Den är också påträffad i karst och på kalkhällmark. På Stora Alvaret växer den ofta på torrängsryggar med mäktigare jordlager och något lägre kalkinnehåll. Växtplatserna är betade, ogödslade marker med lång kontinuitet som betesmark. På Gotland är biotopkraven dåligt kända pga. få aktuella fynd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Ranunculales (ranunkelordningen), Familj Ranunculaceae (ranunkelväxter), Släkte Thalictrum (rutor), Underart Thalictrum simplex subsp. tenuifolium (Hartm.) Sterner - smalruta Synonymer Thalictrum simplex var. tenuifolium Hartm., Thalictrum simplex tenuifolium, Thalictrum simplex ssp. tenuifolium (Hartm.) Sterner

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Förekommer främst på Öland, enstaka lokaler finns i Skåne, Blekinge och på Gotland. På Öland växer smalruta på torr-frisk, kalkrik ängsmark i synnerhet på Stora Alvaret och sydöstra Ölands sjömarker. Igenväxning pga. upphört bete misgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 125 (100-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16920 (16604-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 500 (400-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)).
Backruta Thalictrum simplex har i Sverige tre underarter: nordruta T. simplex ssp. boreale, vanlig backruta T. simplex ssp. simplex och smalruta T. simplex ssp. tenuifolium. Smalruta är en flerårig ört som blir 30–50 cm hög. Stjälken är kantig och upptill sparsamt grenig. Bladen är uppåtriktade, 2–3 ggr flikiga och påfallande glansiga. Småbladen är smalt linjära (<6 mm bredd) och spetsiga med nedvikt kant. Blomningen infaller i juni-juli, blommorna saknar kronblad och blomställningen är smal och kompakt. Ståndarna är tydliga, hängande och har vanligen violetta ståndarsträngar och gula ståndarknappar. Nötterna är mycket kort skaftade, fårade och har ett pillikt stift. Smalrutan skiljs från övriga underarter av backruta på de smala, spetsiga och glänsande småbladen. Växten är ofta svårfunnen pga. sina smala blad, den smälter lätt samman med den omgivande gräsmarken.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för smalruta

Länsvis förekomst och status för smalruta baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för smalruta

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Smalrutan finns i Sverige på alvarmark på Öland och Gotland. I Sterner 1986 uppges den som allmän på Öland, den vanliga backrutan saknas på ön. I dagsläget är den känd från 65 lokaler. På Gotland är den känd från 4 aktuella lokaler, men är inte genomgående urskild under landskapsinventeringen. På Gotland finns även den vanliga backrutan. Smalruta har flera gamla lokaler i Skåne och en lokal i Blekinge. I Flora Europaea kallas arten T. simplex ssp. bauhinii och den slås ihop med T. simplex ssp. galioides. Utbredningen anges från Estland till östra delen av Centraleuropa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Ranunculaceae - ranunkelväxter 
  • Släkte
    Thalictrum - rutor 
  • Art
    Thalictrum simplex - backruta 
  • Underart
    Thalictrum simplex subsp. tenuifolium(Hartm.) Sterner - smalruta
    Synonymer
    Thalictrum simplex var. tenuifolium Hartm.
    Thalictrum simplex tenuifolium
    Thalictrum simplex ssp. tenuifolium (Hartm.) Sterner

Smalrutan växer på torr-frisk, kalkrik ängsmark i synnerhet på Stora Alvaret och sydöstra Ölands sjömarker. Den är också påträffad i karst och på kalkhällmark. På Stora Alvaret växer den ofta på torrängsryggar med mäktigare jordlager och något lägre kalkinnehåll. Växtplatserna är betade, ogödslade marker med lång kontinuitet som betesmark. På Gotland är biotopkraven dåligt kända pga. få aktuella fynd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Igenväxning pga. upphört bete, smalrutans växtplatser på torrängsryggarna på Stora Alvaret är de första som växer igen när betet upphör. Ett annat hot är gödsling av naturbetesmarken då smalrutan konkurreras ut av bredbladiga och livskraftiga gräs/örter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Eftersom artens status är osäkert bör den efterforskas aktivt i lämpliga miljöer. Ett fortsatt bete utan gödsling på Stora Alvaret och sydöstra Ölands sjömarker är nödvändigt för att trygga artens fortbestånd.
Utländska namn – DK Ølands-Frøstjerne.

Jonsell B. (ed.) 2001: Flora Nordica 2. Stockholm Sterner, R.1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. upplagan utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm.

Tutin, T.G. et al. 1993. Flora Europaea volume 1, 2:a upplagan. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Ranunculaceae - ranunkelväxter 
  • Släkte
    Thalictrum - rutor 
  • Art
    Thalictrum simplex - backruta 
  • Underart
    Thalictrum simplex subsp. tenuifolium, (Hartm.) Sterner - smalruta
    Synonymer
    Thalictrum simplex var. tenuifolium Hartm.
    Thalictrum simplex tenuifolium
    Thalictrum simplex ssp. tenuifolium (Hartm.) Sterner
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.