Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  smalvingad blombock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Strangalia attenuata
Smalvingad blombock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vacker och säreget formad skalbagge som blir cirka 15 mm lång. Färgen är svart med fyra breda, orangefärgade band över täckvingarna. Benen är till stora delar gulfärgade med svarta knän och fötter på bakbenen. Täckvingarna är mycket tydligt avsmalnande mot spetsen och påfallande smala. Halsskölden är lång och klockformad.
Utbredning
Länsvis förekomst för smalvingad blombock Observationer i  Sverige för smalvingad blombock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i några landskap från Skåne till Uppland. Världsutbredningen innefattar även våra nordiska grannländer, Baltikum samt Mellan- och Sydeuropa och sträcker sig vidare över södra Ryssland, Kaukasus och Sibirien bort till Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Utvecklas i död lövträdsved, ofta av ganska klena dimensioner, bl. a. i stängselpålar och klena stammar. Främst i ek, i utlandet även påträffad på björk, al och lind. Påträffad i några landskap från Skåne till Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död lövträdsved, ofta av ganska klena dimensioner, bl. a. i stängselpålar och klena stammar med rötad splintved men en hård kärna. Främst i ek, i utlandet även påträffad på björk, al och lind. Förmodligen angrips samma vedpartier under flera år i rad. Larvutvecklingen sträcker sig över flera år och förpuppningen sker i juni. Den fullbildade skalbaggen visar sig i vita blommor (t.ex. röllika och spenört) från juli till mitten av augusti.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· prästkrage
· prästkrage
· röllika
· röllika
· spenört
· spenört
· älggräs
· älggräs
Dött träd
Dött träd
· ekar
· ekar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Strangalia, Art Strangalia attenuata (Linnaeus, 1758) - smalvingad blombock Synonymer ekblombock

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Utvecklas i död lövträdsved, ofta av ganska klena dimensioner, bl. a. i stängselpålar och klena stammar. Främst i ek, i utlandet även påträffad på björk, al och lind. Påträffad i några landskap från Skåne till Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En vacker och säreget formad skalbagge som blir cirka 15 mm lång. Färgen är svart med fyra breda, orangefärgade band över täckvingarna. Benen är till stora delar gulfärgade med svarta knän och fötter på bakbenen. Täckvingarna är mycket tydligt avsmalnande mot spetsen och påfallande smala. Halsskölden är lång och klockformad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för smalvingad blombock

Länsvis förekomst och status för smalvingad blombock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för smalvingad blombock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i några landskap från Skåne till Uppland. Världsutbredningen innefattar även våra nordiska grannländer, Baltikum samt Mellan- och Sydeuropa och sträcker sig vidare över södra Ryssland, Kaukasus och Sibirien bort till Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Strangalia  
  • Art
    Strangalia attenuata(Linnaeus, 1758) - smalvingad blombock
    Synonymer
    ekblombock

Larvutvecklingen sker i död lövträdsved, ofta av ganska klena dimensioner, bl. a. i stängselpålar och klena stammar med rötad splintved men en hård kärna. Främst i ek, i utlandet även påträffad på björk, al och lind. Förmodligen angrips samma vedpartier under flera år i rad. Larvutvecklingen sträcker sig över flera år och förpuppningen sker i juni. Den fullbildade skalbaggen visar sig i vita blommor (t.ex. röllika och spenört) från juli till mitten av augusti.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· prästkrage - Leucanthemum vulgare (Har betydelse)
· röllika - Achillea millefolium (Har betydelse)
· spenört - Laserpitium latifolium (Har betydelse)
· älggräs - Filipendula ulmaria (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Arten förekommer ofta på mycket begränsade lokaler som ligger som isolat i landskapet. Enbart detta gör den mycket sårbar för förändringar i miljön som t.ex. kontinuitetsbrott i tillgången på yngelmaterial. Eftersom arten i Danmark är konstaterad i gamla stängselpålar av ek kan förändringar i stängselhållningen av djur samt valet av stängselmaterial även påverka arten på någon lokal i Sverige.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
På de lokaler där arten ännu förekommer vore det angeläget att via riktat sök försöka komma underfund med vilken typ av yngelmaterial arten utnyttjar, så att man fortlöpande kan förse den med lämpligt sådant. Främst gäller det att spara dött ekvirke i form av klena torrträd och stamdelar efter gallringar. Eftersom arten gärna besöker blommor i små skogsgläntor är det viktigt att hålla dessa öppna och gynna deras blomrikedom.

Bily, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 78–79.

Krahmer, M. W. 1953. Bemerkung zur Verbreitung und Variabilität von Strangalia attenuata L. Ent. Blätter 49: 185–186.

Hansen, V. 1966. Danmarks Fauna, Del. 73. Biller XXII: 108. Köpenhamn.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 144: 93.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 314–315.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Strangalia  
  • Art
    Strangalia attenuata, (Linnaeus, 1758) - smalvingad blombock
    Synonymer
    ekblombock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.