Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sorgsvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemapogon falstriellus
Sorgsvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är täckt av en svartaktig hårtofs ovanför ett gulvitt ansikte. Framvingarna är vattrade i blåsvart på mörkbrun grund. Framkanten har 4–5 svaga, gula fläckar; på mitten finns en större fläck nående vingmitten. Bakvingarna är grå. Arten är avbildad i Svensson (1997). Vingspann 10-13 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för sorgsvampmal Observationer i  Sverige för sorgsvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Falstersvampmalen har en mycket splittrad utbredning. Den beskrevs från Danmark (Falster) och var för en tid bara känd därifrån. Senare upptäcktes den i flera europeiska länder, och numera har man noterat den från f.d. Jugoslavien, Ungern, Österrike, Tyskland och Slovakien. Den har bara insamlats i få exemplar varje gång men i Danmark har man så gott som årligen tagit den. Den har förutom på Falster anträffats på Fyn och i södra Själland. I Sverige påträffades den första gången överraskande på Öland vid Hälludsviken norr om Byxelkrok den 3.VIII.1996, då en hona kom på ljus. Kvällen efter erhölls en hane på samma plats och den 6.VIII kom ytterligare en hane på Ingvar Svensson lampa. Dessa tre exemplar är de enda kända från denna lokal, trots att fångstförsök har skett vid många tillfällen och med bra väderförhållanden efter dessa fynd. Sommaren 2004 infångades så en fjäril i en ljusfälla i Kalmar, vilket förmodligen visar att arten bör finnas på flera lokaler i de södra delarna av landet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Sorgsvampmal upptäcktes i Sverige i en fuktig lövskog strax söder om Ölands norra udde 1996. 2004 påträffades arten i en individ i Kalmar och därefter på Hallands Väderö. Några ytterligare lokaler har uppdagats på Öland 2007 och 2008 och i Kalmartrakten med hjälp av feromonanlockning. Troligen är arten knuten till någon trädsvamp som lever i döda grenar möjligen av hassel eller andra lövträd. Av 400 möjliga lokaler i Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland som undersökts med hjälp av feromoner har arten hittats på i storleksordningen 12 lokaler 2008-2012. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (13-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 (1416-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (52-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Arten har tagits i mer eller mindre fuktiga och täta skogspartier nära kusten. I Danmark, på den lokal där den först påträffades, fanns en relativt ung blandskog med bl.a. björk. På en annan lokal (Vindeholmsstrand på Lolland) har den tagits i en tät, gammal bokskog invid Östersjön. På Öland är biotopen en fuktig blandlövskog med al, lönn, ek, etc. bara ett par hundra meter från Östersjön. På samtliga kända fyndplatser ligger grenar i olika förmultningsstadier på marken och dessa utsätts för svampangrepp. Det är möjligt att larven lever av svampangripna grenar på marken. I övrigt är mycket lite känt om arten. Det antas att malen ej gärna kommer till ljus och att det är skälet till att den förefaller så ovanlig. Det kan möjligen bidra, men troligare är, att arten faktiskt är ovanlig ute i naturen och med extremt disjunkta förekomster genom mycket speciella krav på sitt habitat och på näringskällan.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· bok
· bok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Nemapogon, Art Nemapogon falstriellus (Haas, 1881) - sorgsvampmal Synonymer Tinea falstriella Haas, 1881, Nemapogon falstriella (Haas, 1881), falstersvampmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Sorgsvampmal upptäcktes i Sverige i en fuktig lövskog strax söder om Ölands norra udde 1996. 2004 påträffades arten i en individ i Kalmar och därefter på Hallands Väderö. Några ytterligare lokaler har uppdagats på Öland 2007 och 2008 och i Kalmartrakten med hjälp av feromonanlockning. Troligen är arten knuten till någon trädsvamp som lever i döda grenar möjligen av hassel eller andra lövträd. Av 400 möjliga lokaler i Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland som undersökts med hjälp av feromoner har arten hittats på i storleksordningen 12 lokaler 2008-2012. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (13-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 (1416-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (52-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Huvudet är täckt av en svartaktig hårtofs ovanför ett gulvitt ansikte. Framvingarna är vattrade i blåsvart på mörkbrun grund. Framkanten har 4–5 svaga, gula fläckar; på mitten finns en större fläck nående vingmitten. Bakvingarna är grå. Arten är avbildad i Svensson (1997). Vingspann 10-13 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sorgsvampmal

Länsvis förekomst och status för sorgsvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sorgsvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Falstersvampmalen har en mycket splittrad utbredning. Den beskrevs från Danmark (Falster) och var för en tid bara känd därifrån. Senare upptäcktes den i flera europeiska länder, och numera har man noterat den från f.d. Jugoslavien, Ungern, Österrike, Tyskland och Slovakien. Den har bara insamlats i få exemplar varje gång men i Danmark har man så gott som årligen tagit den. Den har förutom på Falster anträffats på Fyn och i södra Själland. I Sverige påträffades den första gången överraskande på Öland vid Hälludsviken norr om Byxelkrok den 3.VIII.1996, då en hona kom på ljus. Kvällen efter erhölls en hane på samma plats och den 6.VIII kom ytterligare en hane på Ingvar Svensson lampa. Dessa tre exemplar är de enda kända från denna lokal, trots att fångstförsök har skett vid många tillfällen och med bra väderförhållanden efter dessa fynd. Sommaren 2004 infångades så en fjäril i en ljusfälla i Kalmar, vilket förmodligen visar att arten bör finnas på flera lokaler i de södra delarna av landet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon falstriellus(Haas, 1881) - sorgsvampmal
    Synonymer
    Tinea falstriella Haas, 1881
    Nemapogon falstriella (Haas, 1881)
    falstersvampmal

Arten har tagits i mer eller mindre fuktiga och täta skogspartier nära kusten. I Danmark, på den lokal där den först påträffades, fanns en relativt ung blandskog med bl.a. björk. På en annan lokal (Vindeholmsstrand på Lolland) har den tagits i en tät, gammal bokskog invid Östersjön. På Öland är biotopen en fuktig blandlövskog med al, lönn, ek, etc. bara ett par hundra meter från Östersjön. På samtliga kända fyndplatser ligger grenar i olika förmultningsstadier på marken och dessa utsätts för svampangrepp. Det är möjligt att larven lever av svampangripna grenar på marken. I övrigt är mycket lite känt om arten. Det antas att malen ej gärna kommer till ljus och att det är skälet till att den förefaller så ovanlig. Det kan möjligen bidra, men troligare är, att arten faktiskt är ovanlig ute i naturen och med extremt disjunkta förekomster genom mycket speciella krav på sitt habitat och på näringskällan.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Buskmark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Lokalen vid Hälluddsviken på norra Öland ligger inom naturreservatet Vargeslätt och är föreslaget att ingå i Natura 2000. Inga aktuella hot finns därför mot lokalen.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Fyndlokalen och omgivningarna bör bibehållas i nuvarande skick. Undersökningar om falstersvampmalens biologi är angelägna för att få kunskap om hur det framtida skyddet ska utformas.

Svensson, I. 1997. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1994. Ent. Tidskr. 118(1): 29–41.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon falstriellus, (Haas, 1881) - sorgsvampmal
    Synonymer
    Tinea falstriella Haas, 1881
    Nemapogon falstriella (Haas, 1881)
    falstersvampmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2002.