Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sorgsvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemapogon falstriellus
Sorgsvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En brunsvart mal med svartbruna hårlika fjäll på hjässan och blekgul panna. Den förekommer ytterst lokalt i Sverige. Artens biologi är ännu okänd.

Vingspann 10–13 mm. Huvudet har svartbruna, hårlika fjäll på hjässan och blekgula på pannan. Mellankroppen och bakkroppen är svartaktiga. Framvingen är till största delen täckt av brunsvart teckning och i de ljusare fälten finns också enstaka, brunsvarta fjäll. På framkanten finns upp till fem blekgula fläckar eller dubbelfläckar, och hos vissa individer syns också en liten, ljus punkt ungefär en femtedel ut från basen. Vidare kan man skönja större, svagt ljusare områden som beror på att fjällen där har ljusare bas. I fransarna längs ytterkanten och vid vingens bakhörn finns otydliga, blekgula fläckar. Fransarna har två svaga, mörka delningslinjer. Den genomgående mörka vingfärgen och huvudets färg gör denna mal mycket lätt att skilja från andra arter i släktet Nemapogon

Genitalier: Hos hanen är uncus bred, och på sidor­na har den två breda, borstförsedda lober (har vikts inåt på bilden). Gnathos har nästan jämntjock bas och tunn, smal och tillspetsad yttre halva, vinkelrät mot basen. Genitalklaffen är trekantig och tillspetsad i änden och sacculus sträcker sig långt förbi genitalklaffens spets. Vinculum avslutas i en mycket lång och tunn saccus. Aedeagus är ganska kort och rak och saknar cornuti eller andra synliga strukturer. Hos honan är sterigma trattformig och har vågig bakkant med några mycket långa borst. Ductus bursae vidgar sig ner mot corpus bursae. Endast den yttre delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus bursae visas inte. 
Utbredning
Länsvis förekomst för sorgsvampmal Observationer i  Sverige för sorgsvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sorgsvampmal var under mycket lång tid bara känd från Danmark. Den upptäcktes första gången 1874 på Falster då två individer kläcktes från insamlad, svampangripen ved, men först sju år senare beskrevs arten som ny för vetenskapen. Det dröjde ända fram till ungefär 1980 innan den kunde konstateras från ytterligare platser i Europa. I Sverige är sorgsvampmal känd från nordligaste Öland 1995, från mellersta Öland 2006, från Kalmar 2004, samt från ytterligare ett halvdussin platser runt Kalmar och på Öland. I Danmark har den hittats på Falster, Mön, Själland och Fyn. Den är inte funnen i Norge och Finland. I övriga Europa är den bara känd från Tyskland, Österrike, Kroatien och Ungern.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Sorgsvampmal upptäcktes i Sverige i en fuktig lövskog strax söder om Ölands norra udde 1996. 2004 påträffades arten i en individ i Kalmar och därefter på Hallands Väderö. Några ytterligare lokaler har uppdagats på Öland 2007 och 2008 och i Kalmartrakten med hjälp av feromonanlockning. Troligen är arten knuten till någon trädsvamp som lever i döda grenar möjligen av hassel eller andra lövträd. Av 400 möjliga lokaler i Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland som undersökts med hjälp av feromoner har arten hittats på i storleksordningen 12 lokaler 2008-2012. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (13-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 (1416-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (52-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Sorgsvampmal flyger från slutet av juli till slutet av augusti men lockas förmodligen inte gärna till ljus. Artens livscykel är okänd, men sanno­likt lever larven i tickor och svampangripen ved från diverse lövträd. På de danska fyndplatserna har det bl.a. vuxit björk Betula spp. respektive bok Fagus sylvatica. Den plats i Sverige (Byxelkrok), där arten först påträffades, är bevuxen med bl.a. hassel Corylus avellana, klibbal Alnus glutinosa, lönn Acer platanoides och ek Quercus robur, och den andra öländska platsen (Ismantorp) påminner om denna. Platsen där den hittats i Kalmar är däremot ett äldre villaområde, med små, obebyggda ”skräpmarker” (impediment). I omgivningen ligger kustnära skogar som är lämpliga för arten. ­Feromonfångst under 2007 har visat att sorgsvampmal finns på ytterligare platser i Kalmar–Mönsteråsområdet och på mellersta Öland. Alla kända fyndplatser i Norden ligger mycket nära havet, vilket kan tyda på att arten kan vara en värmerelikt som kräver lövskogar i maritim miljö där speciella svamparter bryter ned grenar och stammar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· bok
· bok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Nemapogon, Art Nemapogon falstriellus (Haas, 1881) - sorgsvampmal Synonymer Tinea falstriella Haas, 1881, Nemapogon falstriella (Haas, 1881), falstersvampmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Sorgsvampmal upptäcktes i Sverige i en fuktig lövskog strax söder om Ölands norra udde 1996. 2004 påträffades arten i en individ i Kalmar och därefter på Hallands Väderö. Några ytterligare lokaler har uppdagats på Öland 2007 och 2008 och i Kalmartrakten med hjälp av feromonanlockning. Troligen är arten knuten till någon trädsvamp som lever i döda grenar möjligen av hassel eller andra lövträd. Av 400 möjliga lokaler i Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland som undersökts med hjälp av feromoner har arten hittats på i storleksordningen 12 lokaler 2008-2012. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (13-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 (1416-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (52-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
En brunsvart mal med svartbruna hårlika fjäll på hjässan och blekgul panna. Den förekommer ytterst lokalt i Sverige. Artens biologi är ännu okänd.

Vingspann 10–13 mm. Huvudet har svartbruna, hårlika fjäll på hjässan och blekgula på pannan. Mellankroppen och bakkroppen är svartaktiga. Framvingen är till största delen täckt av brunsvart teckning och i de ljusare fälten finns också enstaka, brunsvarta fjäll. På framkanten finns upp till fem blekgula fläckar eller dubbelfläckar, och hos vissa individer syns också en liten, ljus punkt ungefär en femtedel ut från basen. Vidare kan man skönja större, svagt ljusare områden som beror på att fjällen där har ljusare bas. I fransarna längs ytterkanten och vid vingens bakhörn finns otydliga, blekgula fläckar. Fransarna har två svaga, mörka delningslinjer. Den genomgående mörka vingfärgen och huvudets färg gör denna mal mycket lätt att skilja från andra arter i släktet Nemapogon

Genitalier: Hos hanen är uncus bred, och på sidor­na har den två breda, borstförsedda lober (har vikts inåt på bilden). Gnathos har nästan jämntjock bas och tunn, smal och tillspetsad yttre halva, vinkelrät mot basen. Genitalklaffen är trekantig och tillspetsad i änden och sacculus sträcker sig långt förbi genitalklaffens spets. Vinculum avslutas i en mycket lång och tunn saccus. Aedeagus är ganska kort och rak och saknar cornuti eller andra synliga strukturer. Hos honan är sterigma trattformig och har vågig bakkant med några mycket långa borst. Ductus bursae vidgar sig ner mot corpus bursae. Endast den yttre delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus bursae visas inte. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sorgsvampmal

Länsvis förekomst och status för sorgsvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sorgsvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sorgsvampmal var under mycket lång tid bara känd från Danmark. Den upptäcktes första gången 1874 på Falster då två individer kläcktes från insamlad, svampangripen ved, men först sju år senare beskrevs arten som ny för vetenskapen. Det dröjde ända fram till ungefär 1980 innan den kunde konstateras från ytterligare platser i Europa. I Sverige är sorgsvampmal känd från nordligaste Öland 1995, från mellersta Öland 2006, från Kalmar 2004, samt från ytterligare ett halvdussin platser runt Kalmar och på Öland. I Danmark har den hittats på Falster, Mön, Själland och Fyn. Den är inte funnen i Norge och Finland. I övriga Europa är den bara känd från Tyskland, Österrike, Kroatien och Ungern.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon falstriellus(Haas, 1881) - sorgsvampmal
    Synonymer
    Tinea falstriella Haas, 1881
    Nemapogon falstriella (Haas, 1881)
    falstersvampmal

Sorgsvampmal flyger från slutet av juli till slutet av augusti men lockas förmodligen inte gärna till ljus. Artens livscykel är okänd, men sanno­likt lever larven i tickor och svampangripen ved från diverse lövträd. På de danska fyndplatserna har det bl.a. vuxit björk Betula spp. respektive bok Fagus sylvatica. Den plats i Sverige (Byxelkrok), där arten först påträffades, är bevuxen med bl.a. hassel Corylus avellana, klibbal Alnus glutinosa, lönn Acer platanoides och ek Quercus robur, och den andra öländska platsen (Ismantorp) påminner om denna. Platsen där den hittats i Kalmar är däremot ett äldre villaområde, med små, obebyggda ”skräpmarker” (impediment). I omgivningen ligger kustnära skogar som är lämpliga för arten. ­Feromonfångst under 2007 har visat att sorgsvampmal finns på ytterligare platser i Kalmar–Mönsteråsområdet och på mellersta Öland. Alla kända fyndplatser i Norden ligger mycket nära havet, vilket kan tyda på att arten kan vara en värmerelikt som kräver lövskogar i maritim miljö där speciella svamparter bryter ned grenar och stammar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Buskmark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Lokalen vid Hälluddsviken på norra Öland ligger inom naturreservatet Vargeslätt och är föreslaget att ingå i Natura 2000. Inga aktuella hot finns därför mot lokalen.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Fyndlokalen och omgivningarna bör bibehållas i nuvarande skick. Undersökningar om falstersvampmalens biologi är angelägna för att få kunskap om hur det framtida skyddet ska utformas.
Namngivning: Nemapogon falstriellus (Haas, 1881). Originalbeskrivning: Tinea falstriella. Naturhist. Tidskr. 13: 198. Svensk synonym: falstersvampmal.

Etymologi: falstriellus = den lilla från Falster, efter fyndplatsen för typmaterialet (Falster i Danmark); diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Nemapógon falstriéllus]

Svensson, I. 1997. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1994. – Ent. Tidskr. 118(1): 29–41.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder). 

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon falstriellus, (Haas, 1881) - sorgsvampmal
    Synonymer
    Tinea falstriella Haas, 1881
    Nemapogon falstriella (Haas, 1881)
    falstersvampmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).