Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sorgvaxskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Crustoderma triste
Sorgvaxskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En skinnsvamp som bildar ganska tunna, utbredda, vaxartade fruktkroppar tätt vidvuxna mot sitt substrat. Hymeniet är slätt och har grå till dystert gul eller ljust brun färg. Hyferna har söljor. Arten har långa cylindriska cystider som sticker ut ovanför hymeniet vilket i kombination med de korvlika sporerna gör arten relativt lätt att känna igen i mikroskop. Den bör inte kunna förväxlas med någon annan art.
Utbredning
Länsvis förekomst för sorgvaxskinn Observationer i  Sverige för sorgvaxskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs 1938 på insamlingar från Småland och Uppland och har senare anträffats ytterligare ett 10-tal gånger från Småland till Norrbotten. Den är också känd från ett liknande antal lokaler i Norge, den nordligaste i Finnmark. I Finland har den hittats två gånger och nyligen uppdagades arten som dansk genom ett fynd på norra Jylland. Arten har hittats i ytterligare fyra länder i Europa men tycks överallt vara sällsynt. De enda aktuella fynden är från norra Sverige vilket kan antyda att artens populationer i söder minskar. Å andra sidan bedömer man i Danmark att arten är under invandring där.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare som orsakar brunröta i barrved. Växer i grova lågor av såväl gran som tall. Arten har anträffats ett 10-tal gånger från Småland till Norrbotten sedan 1938, främst i äldre naturskogsartade bestånd. Antalet aktuella lokaler i landet är två, baserat på fynd gjorda 1997 och 2011, bägge från norra Sverige. Svårt att bedöma status och trender p.g.a. de få kända aktuella fyndplatserna. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Nedbrytare som orsakar brunröta i barrved. Den växer på grova lågor av såväl gran som tall. Den är främst samlad i äldre, naturskogsartade bestånd och flera av växtplatserna står under naturskydd. Det danska fyndet gjordes i Skagen i tallskog planterad för skydd av sanddyner.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporales, genera incertae sedis, Släkte Crustoderma, Art Crustoderma triste (Litsch. & S.Lundell) Duhem - sorgvaxskinn Synonymer Crustoderma tristis, Gloeocystidium triste Litsch. & S.Lundell, Phlebia tristis (Litsch. & S.Lundell) Parmasto

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare som orsakar brunröta i barrved. Växer i grova lågor av såväl gran som tall. Arten har anträffats ett 10-tal gånger från Småland till Norrbotten sedan 1938, främst i äldre naturskogsartade bestånd. Antalet aktuella lokaler i landet är två, baserat på fynd gjorda 1997 och 2011, bägge från norra Sverige. Svårt att bedöma status och trender p.g.a. de få kända aktuella fyndplatserna. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En skinnsvamp som bildar ganska tunna, utbredda, vaxartade fruktkroppar tätt vidvuxna mot sitt substrat. Hymeniet är slätt och har grå till dystert gul eller ljust brun färg. Hyferna har söljor. Arten har långa cylindriska cystider som sticker ut ovanför hymeniet vilket i kombination med de korvlika sporerna gör arten relativt lätt att känna igen i mikroskop. Den bör inte kunna förväxlas med någon annan art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sorgvaxskinn

Länsvis förekomst och status för sorgvaxskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sorgvaxskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs 1938 på insamlingar från Småland och Uppland och har senare anträffats ytterligare ett 10-tal gånger från Småland till Norrbotten. Den är också känd från ett liknande antal lokaler i Norge, den nordligaste i Finnmark. I Finland har den hittats två gånger och nyligen uppdagades arten som dansk genom ett fynd på norra Jylland. Arten har hittats i ytterligare fyra länder i Europa men tycks överallt vara sällsynt. De enda aktuella fynden är från norra Sverige vilket kan antyda att artens populationer i söder minskar. Å andra sidan bedömer man i Danmark att arten är under invandring där.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Crustoderma  
  • Art
    Crustoderma triste(Litsch. & S.Lundell) Duhem - sorgvaxskinn
    Synonymer
    Crustoderma tristis
    Gloeocystidium triste Litsch. & S.Lundell
    Phlebia tristis (Litsch. & S.Lundell) Parmasto

Nedbrytare som orsakar brunröta i barrved. Den växer på grova lågor av såväl gran som tall. Den är främst samlad i äldre, naturskogsartade bestånd och flera av växtplatserna står under naturskydd. Det danska fyndet gjordes i Skagen i tallskog planterad för skydd av sanddyner.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten behöver sannolikt tillgång till grova lågor, ett substrat som minskar i kulturskog och inte nybildas i tillräcklig omfattning. Lokaler som eventuellt inte är skyddade bör säkerställas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör i södra Sverige eftersökas på platser där den tidigare samlats. Inventering av skyddade områden i norra Sverige behövs för att klarlägga hurpass spridd arten är.
Utländska namn. FI - liekorypykkä; NO - sørgehornskinn. Molekylära undersökningar visar att arten är mer besläktad med rostskinn (Crustoderma dryinum) än med typarten för släktet Phlebia, vilket är anledningen till att den nu klassificeras i Crustoderma.

Eriksson, J., Hjortstam, K. & Ryvarden, L. 1981. The Corticiaceae of North Europe, vol 6. Fungiflora, Oslo.

Litschauer, V. 1938. Beiträge zur Kenntnis der Corticiaceen Schwedens. Svensk Botanisk Tidskrift 32: 283-294.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Crustoderma  
  • Art
    Crustoderma triste, (Litsch. & S.Lundell) Duhem - sorgvaxskinn
    Synonymer
    Crustoderma tristis
    Gloeocystidium triste Litsch. & S.Lundell
    Phlebia tristis (Litsch. & S.Lundell) Parmasto
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012