Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spädslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella gracilis
Spädslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Spädslinke är en fintrådig och ”gracil” kransalg. Kransgrenarna delar sig två till tre gånger och har en två- till trecellig taggspets. Därmed skiljer sig spädslinke från de vanliga arterna glansslinke Nitella flexilis och mattslinke N. opaca. Den är fintrådigare och mindre än uddslinke N. mucronata som den kan förväxlas med. Under ljusmikroskop kan spädslinke dock skiljas från uddslinke på oosporernas väggstruktur. Förväxlingsrisk finns även med nordslinke N. wahlbergiana som är lika fintrådig. Hos denna art är dock skottets yttersta kransgrenar sammandragna till täta huvuden, medan spädslinke ser glesare ut.
Utbredning
Länsvis förekomst för spädslinke Observationer i  Sverige för spädslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Spädslinke har påträffats i nästan hela Sverige, dock är förekomsterna mycket spridda. Arten finns nu noterad i 21 sjöar eller småvatten (Artportalen 2015) medan den 1998 bara fanns noterad på fem moderna lokaler. De många sentida fynden är ett resultat av inventeringar inom åtgärdsprogrammet för kransalger. Spädslinke har hittats i Skåne, Blekinge, Småland, Dalarna, Värmland, Uppland, Sörmland, Västmanland och Norrbotten.

I resten av Norden är arten funnen i Danmark på två lokaler på Själland, i södra Norge (Artskart 2016), på Åland och längs sydkusten samt på en inlandslokal i Finland. Spädslinke är i övrigt känd från Mellan-, Väst- och Nordeuropa samt från Nord- och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien. Arten är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Tyskland (”2 Stark Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996), som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015), Finland (Rassi m.fl. 2010) och på Brittiska öarna (Stewart & Church 1992), samt som Nära hotad (NT) i Estland (Red Data Book of Estonia 2008).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Kransalgen Nitella gracilis påträffades på flera nya lokaler under inventeringar inom ÅGP 2005-2010. Med största sannolikhet har arten funnits på dessa lokaler även tidigare. Samtidigt har den eftersökts förgäves på flera äldre lokaler. De kända lokalerna är spridda i Skåne, Blekinge, Kronobergs, Dalarnas, Värmlands, Västmanlands och Stockholms län. Arten påträffades också i brackvatten vid Luleå 2012. Nitella gracilis anses vara känsligare för övergödning än t.ex. Nitella mucronata och verkar huvudsakligen förekomma i mer näringsfattiga miljöer, oftast på relativt grunt vatten. I klarvattensjöar har den dock påträffats ner till 4 m djup. Ökad eutrofiering tillsammans med förbruning av vattnen, särskilt i södra Sverige, hotar arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (60-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Spädslinke förekommer i sjöar, dammar och pölar, även i periodiska småvatten, främst på urbergsgrund men även i kalkrika områden. Undantagsvis finns den i brackvatten. Den växer främst på mjukbotten och föredrar vindskyddade lokaler, oftast på grunt vatten. Arten är ettårig på grunt vatten, men förmodligen flerårig på djupare vatten. Spädslinke har förmodligen bra spridningsförmåga.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Småvatten
Småvatten
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella gracilis (Sm.) C.Agardh - spädslinke Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Kransalgen Nitella gracilis påträffades på flera nya lokaler under inventeringar inom ÅGP 2005-2010. Med största sannolikhet har arten funnits på dessa lokaler även tidigare. Samtidigt har den eftersökts förgäves på flera äldre lokaler. De kända lokalerna är spridda i Skåne, Blekinge, Kronobergs, Dalarnas, Värmlands, Västmanlands och Stockholms län. Arten påträffades också i brackvatten vid Luleå 2012. Nitella gracilis anses vara känsligare för övergödning än t.ex. Nitella mucronata och verkar huvudsakligen förekomma i mer näringsfattiga miljöer, oftast på relativt grunt vatten. I klarvattensjöar har den dock påträffats ner till 4 m djup. Ökad eutrofiering tillsammans med förbruning av vattnen, särskilt i södra Sverige, hotar arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (60-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Spädslinke är en fintrådig och ”gracil” kransalg. Kransgrenarna delar sig två till tre gånger och har en två- till trecellig taggspets. Därmed skiljer sig spädslinke från de vanliga arterna glansslinke Nitella flexilis och mattslinke N. opaca. Den är fintrådigare och mindre än uddslinke N. mucronata som den kan förväxlas med. Under ljusmikroskop kan spädslinke dock skiljas från uddslinke på oosporernas väggstruktur. Förväxlingsrisk finns även med nordslinke N. wahlbergiana som är lika fintrådig. Hos denna art är dock skottets yttersta kransgrenar sammandragna till täta huvuden, medan spädslinke ser glesare ut.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spädslinke

Länsvis förekomst och status för spädslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spädslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Spädslinke har påträffats i nästan hela Sverige, dock är förekomsterna mycket spridda. Arten finns nu noterad i 21 sjöar eller småvatten (Artportalen 2015) medan den 1998 bara fanns noterad på fem moderna lokaler. De många sentida fynden är ett resultat av inventeringar inom åtgärdsprogrammet för kransalger. Spädslinke har hittats i Skåne, Blekinge, Småland, Dalarna, Värmland, Uppland, Sörmland, Västmanland och Norrbotten.

I resten av Norden är arten funnen i Danmark på två lokaler på Själland, i södra Norge (Artskart 2016), på Åland och längs sydkusten samt på en inlandslokal i Finland. Spädslinke är i övrigt känd från Mellan-, Väst- och Nordeuropa samt från Nord- och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien. Arten är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Tyskland (”2 Stark Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996), som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015), Finland (Rassi m.fl. 2010) och på Brittiska öarna (Stewart & Church 1992), samt som Nära hotad (NT) i Estland (Red Data Book of Estonia 2008).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella gracilis(Sm.) C.Agardh - spädslinke

Spädslinke förekommer i sjöar, dammar och pölar, även i periodiska småvatten, främst på urbergsgrund men även i kalkrika områden. Undantagsvis finns den i brackvatten. Den växer främst på mjukbotten och föredrar vindskyddade lokaler, oftast på grunt vatten. Arten är ettårig på grunt vatten, men förmodligen flerårig på djupare vatten. Spädslinke har förmodligen bra spridningsförmåga.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Småvatten, Hav

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Eutrofiering, försurning och inplantering av gräskarp hotar artens förekomst.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Viss negativ effekt)
  • Förbruning av vatten (Viss negativ effekt)
Arten bör uppmärksammas bland botanister och myndigheter och artens nuvarande lokaler bör kontrolleras då och då.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - NO: Skjørglattkrans, GB: Slender stonewort.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-11-30]

Artskart. 2016. Artskart 1.6. Artsdatabanken, Trondheim. [http://artskart.artsdatabanken.no/Default.aspx] [uttag 2016-01-22]

Becker, R. 2010. Bemerkenswerte Characeen-Funde in Nordwest-Deutschland. Abhandlungen des Naturwissenschaftlichen Vereins zu Bremen 46(3): 409-418.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Forsberg, C. 1965. Environmental conditions of Swedish charophytes. Symbolae Botanicae Upsalienses 18: 4.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

John, D.M., Whitton, B.A. & Brook, A.J. 2011. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae. 2nd ed. Cambridge University Press, Cambridge: [1]-878.

Langangen, A. 2007. Charophytes of the Nordic countries. Saeculum ANS. 102 s.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Löfgren, L. 1996. Venakärret. Naturinventering. Länsstyrelsen Örebro län, Naturvård 1996.

Moore, J.A. 1986. Charophytes of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 5, London.

Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3.

Persson, P.E. 1964. Några nya växtlokaler från urkalkområdet i Viker. Botaniska Notiser 117: 96.

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) 2010. The 2010 red list of Finnish species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Red Data Book of Estonia. 2008. Commission for Nature Conservation of the Estonian Academy of Sciences. http://elurikkus.ut.ee/prmt.php?lang=eng (uttag 2016-01-22)

Rueness, J. 1990. Norske Algenavn. Liste utarbeidet av algenavnkomitéen nedsatt av Norsk Botanisk Forening 1978 og 1987. Blyttia 48: 57-63.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Peterborough.

Stålberg, N. 1939. Lake Vättern. Outlines of its natural history, especially its vegetation. Acta Phytogeographica Suecica 11: 3-52.

Vahle, H.-C. 1990. Armleuchteralgen (Characeae) in Niedersachsen und Bremen. Informationsdienst Naturschutz Niedersachsen 10: 85-130.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella gracilis, (Sm.) C.Agardh - spädslinke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016