Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spåtistelsfjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Calyciphora albodactyla
Spåtistelsfjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 20–28 mm. Framvingarna är vitaktiga till ljust beigefärgade, vid flikspetsarna mörkbrunt bestövade. En fin, mörk linje ligger på framkanten och 4/5 ut på framkanten finns en mörkbrun fläck. Fransarna är vitgula, mörkare i spetsen, i synnerhet på bakre framvingeflikens bakre fransar. Bakvingeflikarna är mörkt gråbruna med gulaktiga, brunspetsade fransar. Arten är avbildad av Gielis (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för spåtistelsfjädermott Observationer i  Sverige för spåtistelsfjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjädermottet finns i centrala och sydvästra Europa, samt i norra Afrika bort till Mindre Asien. Från Norge föreligger ett enda fynd, i yttre Telemark, Drangedal, 1994. Från Finland rapporteras arten från Sydkarelen, Imatra där man genom uppfödning erhöll 13 exemplar. Det första svenska fyndet gjordes på Gotland av Per Benader 1933 då han i Klinte fann larver, som senare gav fjärilar. Arten har också tagits vid Lummelunda på Gotland. År 1985 hittade Roland Johansson arten på nordvästra Öland, Horns udde i Högby s:n. Arten är med säkerhet bofast på Gotland och med stor sannolik även på Öland, men fyndlokalerna är få.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Spåtistelfjädermott är påträffad på några få alvar- och sandmarker med spåtistel på Öland och Gotland. Arten är mycket kräsen i sitt biotopval och värdväxten måste stå mycket torrt och solexponerat. Spåtistel som trivs på öppen mark slås snabbt ut vid igenväxning och upphörd hävd. Fjärilen som i regel uppträder i mycket små numerär. Aktuella lokaler på Gotland är bla. Grogarnsberget och Fårö. På Fårö har arten möjligen gynnats av senare tids ökande fårbete men andra lokaler tycks har växt igen. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (6-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (5000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (24-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten håller till på extremt torra och soliga områden såsom klapperstensmarker, stenbrott, sprickalvar, vägkanter etc. Den platta, blekgröna, hårlösa larven lever i Sverige på spåtistel Carlina vulgaris. Utomlands finner man den också på andra tistlar. Den lever på bladen fram till i juni och förpuppar sig på växten eller på marken. Fjärilen ses sedan från en bit in i juli till början av augusti.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· spåtistel
· spåtistel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Calyciphora, Art Calyciphora albodactyla (Fabricius, 1794) - spåtistelsfjädermott Synonymer Calyciphora albodactylus (Fabricius, 1794), Pterophorus xerodactyla Zeller, 1841, spåtistelfjädermott

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Spåtistelfjädermott är påträffad på några få alvar- och sandmarker med spåtistel på Öland och Gotland. Arten är mycket kräsen i sitt biotopval och värdväxten måste stå mycket torrt och solexponerat. Spåtistel som trivs på öppen mark slås snabbt ut vid igenväxning och upphörd hävd. Fjärilen som i regel uppträder i mycket små numerär. Aktuella lokaler på Gotland är bla. Grogarnsberget och Fårö. På Fårö har arten möjligen gynnats av senare tids ökande fårbete men andra lokaler tycks har växt igen. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (6-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (5000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (24-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Vingbredd 20–28 mm. Framvingarna är vitaktiga till ljust beigefärgade, vid flikspetsarna mörkbrunt bestövade. En fin, mörk linje ligger på framkanten och 4/5 ut på framkanten finns en mörkbrun fläck. Fransarna är vitgula, mörkare i spetsen, i synnerhet på bakre framvingeflikens bakre fransar. Bakvingeflikarna är mörkt gråbruna med gulaktiga, brunspetsade fransar. Arten är avbildad av Gielis (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spåtistelsfjädermott

Länsvis förekomst och status för spåtistelsfjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spåtistelsfjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjädermottet finns i centrala och sydvästra Europa, samt i norra Afrika bort till Mindre Asien. Från Norge föreligger ett enda fynd, i yttre Telemark, Drangedal, 1994. Från Finland rapporteras arten från Sydkarelen, Imatra där man genom uppfödning erhöll 13 exemplar. Det första svenska fyndet gjordes på Gotland av Per Benader 1933 då han i Klinte fann larver, som senare gav fjärilar. Arten har också tagits vid Lummelunda på Gotland. År 1985 hittade Roland Johansson arten på nordvästra Öland, Horns udde i Högby s:n. Arten är med säkerhet bofast på Gotland och med stor sannolik även på Öland, men fyndlokalerna är få.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Calyciphora  
  • Art
    Calyciphora albodactyla(Fabricius, 1794) - spåtistelsfjädermott
    Synonymer
    Calyciphora albodactylus (Fabricius, 1794)
    Pterophorus xerodactyla Zeller, 1841
    spåtistelfjädermott

Arten håller till på extremt torra och soliga områden såsom klapperstensmarker, stenbrott, sprickalvar, vägkanter etc. Den platta, blekgröna, hårlösa larven lever i Sverige på spåtistel Carlina vulgaris. Utomlands finner man den också på andra tistlar. Den lever på bladen fram till i juni och förpuppar sig på växten eller på marken. Fjärilen ses sedan från en bit in i juli till början av augusti.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· spåtistel - Carlina vulgaris (Viktig)
Exploatering av mark för bebyggelse, vägar o.d.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Marker med spåtistel, i synnerhet lokaler där fjärilen finns, bör inte utsättas för ingrepp som gör att växten försvinner.

Benander, P. 1935. Fjärilfynd. Ent. Tidskr. 56: 108–111.

Gielis, C. 1996. Pterophoridae. In P. Huemer, O. Karsholt and L. Lyneborg (eds.): Microlepidoptera of Europe 1: 1–222.

Kyrki, J. & Karvonen, J. 1985. Calyciphora xerodactyla in Finland (Lepidoptera, Pterophoriae). Notulae Entomologicae 65: 106–108.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Calyciphora  
  • Art
    Calyciphora albodactyla, (Fabricius, 1794) - spåtistelsfjädermott
    Synonymer
    Calyciphora albodactylus (Fabricius, 1794)
    Pterophorus xerodactyla Zeller, 1841
    spåtistelfjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.