Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spadskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Stereopsis vitellina
Spadskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Spadskinn bildar 2–3 cm höga, mjuka och sköra, spatellika fruktkroppar med mer eller mindre tydlig fot. Den färska svampen är gulvit till gul men bleknar vid torkning. Hymeniet är slätt. Hyferna saknar söljor och har likartat utseende i hela fruktkroppen. Basidierna är klubblika och sporerna små och elliptiska.
Utbredning
Länsvis förekomst för spadskinn Observationer i  Sverige för spadskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fram till 2007 hade spadskinn bara påträffats ett fåtal gånger från Västergötland till Dalarna. Då upptäcktes att arten kan växa på norrländska tallhedar på sand och i samma miljö som många stipitata taggsvampar och goliatmusseron. Riktade sök i dessa miljöer har givit närmare 40 nya lokaler sedan 2007. I Norge är arten bara påträffad på ett fåtal platser, alla i den sydöstra delen. I Finland är arten känd från större delen av landet. I Danmark är den funnen sju gånger. Arten beskrevs först från Skottland och är där känd från ca 15 platser. Den är samlad i ytterligare fyra europeiska länder från Belgien till Estland. Det stora antalet nyfynd i Sverige gör det omöjligt att bedöma artens status här eftersom referenser för populationsförändringar saknas.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Levnadssätt okänt. Nedbrytare eller mykorrhizabildande skinnsvamp som bildar fruktkroppar intill bränd tallved i gammal sandtallskog, ofta med spår av dimensionshuggningar. Iögonfallande art som bildar vackra gräddvita till gula fruktktkroppar. Uppmärksammad genom åtgärdsprogrammet för rödlistade fjälltaggsvampar, eftersökt, knuten till tallskogar med höga naturvärden i form av marksvampar och uppenbart mycket sällsynt. Följearter i samma tallmiljöer är smalfotad taggsvamp och ofta taigataggsvamp. Spadskinnets potentiella miljöer har minskat kraftigt och fortsätter att minska p.g.a. att äldre sandtallskogar avverkas, arealen icke kalavverkad sandtallskog minskar samt genom frånvaron av brand. Det finns inga uppgifter om förekomst av arten i skog uppkommen efter kalavverkning. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (500-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (50-400). Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Spadskinn är en marksvamp och fruktkroppar anträffas där det finns blottad jord som i rotvältor och längs hjulspår men framför allt under multnande lågor. Den förefaller att vara knuten till tall. I Norrland delar den livsmiljö med smalfotad taggsvamp och gömtaggsvamp. De båda senare arterna bildar mykorrhiza med tall men det saknas bevis för att spadskinn också är en mykorrhizasvamp. Bland dess närmaste släktingar i ordningen Atheliales finns dock flera vanliga mykorrhizasvampar i släktena Amphinema, Piloderma och Tylospora.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricomycetes, families incertae sedis, Familj Agaricomycetes, genera incertae sedis, Släkte Stereopsis, Art Stereopsis vitellina (Plowr.) D. A. Reid - spadskinn Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Nedbrytare eller mykorrhizabildande skinnsvamp som bildar fruktkroppar intill bränd tallved i gammal sandtallskog, ofta med spår av dimensionshuggningar. Iögonfallande art som bildar vackra gräddvita till gula fruktktkroppar. Uppmärksammad genom åtgärdsprogrammet för rödlistade fjälltaggsvampar, eftersökt, knuten till tallskogar med höga naturvärden i form av marksvampar och uppenbart mycket sällsynt. Följearter i samma tallmiljöer är smalfotad taggsvamp och ofta taigataggsvamp. Spadskinnets potentiella miljöer har minskat kraftigt och fortsätter att minska p.g.a. att äldre sandtallskogar avverkas, arealen icke kalavverkad sandtallskog minskar samt genom frånvaron av brand. Det finns inga uppgifter om förekomst av arten i skog uppkommen efter kalavverkning. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (500-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (50-400). Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Spadskinn bildar 2–3 cm höga, mjuka och sköra, spatellika fruktkroppar med mer eller mindre tydlig fot. Den färska svampen är gulvit till gul men bleknar vid torkning. Hymeniet är slätt. Hyferna saknar söljor och har likartat utseende i hela fruktkroppen. Basidierna är klubblika och sporerna små och elliptiska.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spadskinn

Länsvis förekomst och status för spadskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spadskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fram till 2007 hade spadskinn bara påträffats ett fåtal gånger från Västergötland till Dalarna. Då upptäcktes att arten kan växa på norrländska tallhedar på sand och i samma miljö som många stipitata taggsvampar och goliatmusseron. Riktade sök i dessa miljöer har givit närmare 40 nya lokaler sedan 2007. I Norge är arten bara påträffad på ett fåtal platser, alla i den sydöstra delen. I Finland är arten känd från större delen av landet. I Danmark är den funnen sju gånger. Arten beskrevs först från Skottland och är där känd från ca 15 platser. Den är samlad i ytterligare fyra europeiska länder från Belgien till Estland. Det stora antalet nyfynd i Sverige gör det omöjligt att bedöma artens status här eftersom referenser för populationsförändringar saknas.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Agaricomycetes, families incertae sedis  
  • Familj
    Agaricomycetes, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Stereopsis  
  • Art
    Stereopsis vitellina(Plowr.) D. A. Reid - spadskinn

Spadskinn är en marksvamp och fruktkroppar anträffas där det finns blottad jord som i rotvältor och längs hjulspår men framför allt under multnande lågor. Den förefaller att vara knuten till tall. I Norrland delar den livsmiljö med smalfotad taggsvamp och gömtaggsvamp. De båda senare arterna bildar mykorrhiza med tall men det saknas bevis för att spadskinn också är en mykorrhizasvamp. Bland dess närmaste släktingar i ordningen Atheliales finns dock flera vanliga mykorrhizasvampar i släktena Amphinema, Piloderma och Tylospora.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mykorrhiza-arter och andra marklevande svampar påverkas starkt av slutavverkning då alla träd avlägsnas. Sönderkörning av lågor är ett annat hot.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Skydd av fler områden där arten förekommer. I miljöer där arten trivs bör skogsbruk bedrivas skonsamt, t. ex. genom försiktigt uttag av virke och genom att undvika sönderkörning av lågor. Dessa åtgärder gynnar också flera andra rödlistade arter.
Utländska namn. DK – stilklædersvamp; FI – kielinahakka. Stereopsis vitellina är inte närmare släkt med typarten för släktet och kommer att flyttas till ett annat, nyskapat släkte.

Eriksson, J., Hjortstam, K. & Ryvarden, L. 1984. The Corticiaceae of North Europe, vol 7. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Agaricomycetes, families incertae sedis  
  • Familj
    Agaricomycetes, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Stereopsis  
  • Art
    Stereopsis vitellina, (Plowr.) D. A. Reid - spadskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012