Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spansk fluga

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Lytta vesicatoria
Spansk fluga Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd (9)12–22 mm. Kropp glänsande gräsgrön, ibland skiftande i brons, koppar eller grönblått. Täckvingar avlånga och jämnsmala. Hanen skiljs från honan bl.a. genom att tinningen bakom ögat är skarpt kantad, att framskenbenet endast bär en spetstagg (två hos honan) och att det innersta framfotssegmentet är skarpt böjt vid basen.

Vid beröring kan – som skydd mot fiender – en gulaktig kroppsvätska avsöndras som verkar irriterande på huden, eftersom den innehåller det giftiga ämnet cantharidin.

Extrema "dvärgexemplar" kan möjligen förväxlas med snarlikt färgade blomsterbaggar (Oedemeridae).
Utbredning
Länsvis förekomst för spansk fluga Observationer i  Sverige för spansk fluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Spansk fluga har varit känd från Skåne, Småland, Öland och Gotland. Fynd efter 1983 finns endast från Öland. Arten har närmast förekommit i Danmark och i Baltikum, den betraktas dock som utdöd i Danmark. Arten är minskande i hela Nord- och Centraleuropa (Sörensson & Mårtensson 2006).

Världsutbredningen av nominatunderarten omfattar Europa, andra underarter är utbredda från östra medelhavsområdet till Centralasien och västra Kina (Löbl & Smetana 2008).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larven utvecklas i bon av solitära bin på torrmarker, medan den fullbildade insekten äter blad på träd och buskar som ask och syren. Tidigare känd från Skåne, Småland, Öland och Gotland. Sentida fynd endast inom ett mycket begränsat område på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (50-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen hos spansk fluga sker i bon av marklevande, solitära bin på torra, öppna marker. Äggen läggs i marken och larven i det första larvstadiet letar själv upp en lämplig utvecklingsplats (i biets bo, gångar eller yngelceller) och förtär bi-ägget, följande larvstadier äter sedan av biets förråd av nektar och pollen. Om arten föredrar en värdart före en annan är inte känt, och i Norden finns nästan inga uppgifter om värdart att tillgå (endast en gammal uppgift om Megachile sp.). Det verkar som om att en rad olika bi-arter, i flera olika släkten, kan parasiteras av spansk fluga – troligen är skalbaggen ospecifik i sitt val av värdart för larvutveckling.

Spansk fluga trivs sannolikt bäst i kulturbetingade busk- och brynmiljöer där både solvarma torrmarker med solitärbin och dess värdväxter finns. Fullbildade skalbaggar äter blad på solexponerade träd och buskar framföra allt av syrenväxter (Oleaceae) och kaprifolväxter (Caprifoliaceae), som t.ex. ask, syren och fläder. När populationen är stor kan svärmning och plötslig massförekomst förekomma, vilket finns beskrivet från 1700- och 1800-talen i Sverige.

Många detaljer om spansk fluga återstår att studera. Mer finns att läsa i åtgärdsprogrammet (Sörensson & Mårtensson 2006).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Parasitoid
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ask
· ask
· syren
· syren
Levande djur
Levande djur
· bin
· bin
· tapetserarbin
· tapetserarbin
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Meloidae (oljebaggar), Släkte Lytta, Art Lytta vesicatoria (Linnaeus, 1758) - spansk fluga Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larven utvecklas i bon av solitära bin på torrmarker, medan den fullbildade insekten äter blad på träd och buskar som ask och syren. Tidigare känd från Skåne, Småland, Öland och Gotland. Sentida fynd endast inom ett mycket begränsat område på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (50-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Längd (9)12–22 mm. Kropp glänsande gräsgrön, ibland skiftande i brons, koppar eller grönblått. Täckvingar avlånga och jämnsmala. Hanen skiljs från honan bl.a. genom att tinningen bakom ögat är skarpt kantad, att framskenbenet endast bär en spetstagg (två hos honan) och att det innersta framfotssegmentet är skarpt böjt vid basen.

Vid beröring kan – som skydd mot fiender – en gulaktig kroppsvätska avsöndras som verkar irriterande på huden, eftersom den innehåller det giftiga ämnet cantharidin.

Extrema "dvärgexemplar" kan möjligen förväxlas med snarlikt färgade blomsterbaggar (Oedemeridae).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spansk fluga

Länsvis förekomst och status för spansk fluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spansk fluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Spansk fluga har varit känd från Skåne, Småland, Öland och Gotland. Fynd efter 1983 finns endast från Öland. Arten har närmast förekommit i Danmark och i Baltikum, den betraktas dock som utdöd i Danmark. Arten är minskande i hela Nord- och Centraleuropa (Sörensson & Mårtensson 2006).

Världsutbredningen av nominatunderarten omfattar Europa, andra underarter är utbredda från östra medelhavsområdet till Centralasien och västra Kina (Löbl & Smetana 2008).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Meloidae - oljebaggar 
  • Underfamilj
    Meloinae  
  • Tribus
    Lyttini  
  • Släkte
    Lytta  
  • Art
    Lytta vesicatoria(Linnaeus, 1758) - spansk fluga

Larvutvecklingen hos spansk fluga sker i bon av marklevande, solitära bin på torra, öppna marker. Äggen läggs i marken och larven i det första larvstadiet letar själv upp en lämplig utvecklingsplats (i biets bo, gångar eller yngelceller) och förtär bi-ägget, följande larvstadier äter sedan av biets förråd av nektar och pollen. Om arten föredrar en värdart före en annan är inte känt, och i Norden finns nästan inga uppgifter om värdart att tillgå (endast en gammal uppgift om Megachile sp.). Det verkar som om att en rad olika bi-arter, i flera olika släkten, kan parasiteras av spansk fluga – troligen är skalbaggen ospecifik i sitt val av värdart för larvutveckling.

Spansk fluga trivs sannolikt bäst i kulturbetingade busk- och brynmiljöer där både solvarma torrmarker med solitärbin och dess värdväxter finns. Fullbildade skalbaggar äter blad på solexponerade träd och buskar framföra allt av syrenväxter (Oleaceae) och kaprifolväxter (Caprifoliaceae), som t.ex. ask, syren och fläder. När populationen är stor kan svärmning och plötslig massförekomst förekomma, vilket finns beskrivet från 1700- och 1800-talen i Sverige.

Många detaljer om spansk fluga återstår att studera. Mer finns att läsa i åtgärdsprogrammet (Sörensson & Mårtensson 2006).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· syren - Syringa vulgaris (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· bin - Apiformes (Viktig)
· tapetserarbin - Megachile (Har betydelse)
Artens framtid är bl.a. knuten till situationen för solitära bin. Bina är i sin tur avhängiga torrmarkernas och det småskaliga landskapets situation och utveckling. Till exempel förändras mikroklimatet på ett för arten och dess värddjur negativt sätt genom att igenväxning ökar beskuggning.


Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Den främsta åtgärden är att försöka säkra kända fyndlokaler så att de inte tillåts växa igen – bibehåll en småskalig landskapsmosaik av solvarma bryn, buskmarker, torrängar och blomrika övergångszoner. För att öka kunskapsläget bör arten också inventeras mer grundligt, åtminstone på Öland och Ven (Skåne).


Åtgärdsprogram Fastställt

Ander. K. 1954. Från Entomologiska Sällskapets i Lund förhandlingar åren 1935-1942. Opusc. Ent. 19: 247.

Hansen, V. 1945. Biller XII. Heteromerer. Danmarks Fauna, Bd. 50: 51–52, 191–202.

Jansson, A. 1929. Insektsgeografiskt märkliga fynd på Öland sommaren 1928. Ent. Tidskr. 50: 67.

Kinnmark, F. 1943. Coleopterologiska notiser. Ent. Tidskr. 64: 202.

Lindroth, C. H. 1933. Olikfotade skalbaggar, Heteromera. Svensk Insektfauna, Bd. 27: 109–110.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Lundblad, O. 1950. Några skalbaggsfynd från Öland. Ent. Tidskr. 71: 70.

Löbl, I. & Smetana, A. (Ed.) Catalogue of Palearctic Coleoptera. Volume 5. Stenstrup: Apollo Books. 670 pp.

Palmqvist, S. 1953. Skånska skalbaggsfynd (Col.) II. Opusc. Ent. 18: 46.

Sandahl, O. 1881. Smärre meddelanden. Ent. Tidskr. 2: 212. 

Sörensson, M. & Mårtensson, B. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av spansk fluga (Lytta vescicatoria). Naturvårdsverket, Rapport 5602.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sanna Nordström 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Meloidae - oljebaggar 
  • Underfamilj
    Meloinae  
  • Tribus
    Lyttini  
  • Släkte
    Lytta  
  • Art
    Lytta vesicatoria, (Linnaeus, 1758) - spansk fluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sanna Nordström 2018.