Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spenslig fjäderstjärna

Organismgrupp Tagghudingar, Hårstjärnor Hathrometra tenella
Spenslig fjäderstjärna Tagghudingar, Hårstjärnor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En gråbrun eller grå liljestjärna med smala, mörka tvärband på armarna.
Kroppsfärgen är ljust gråbrun till grå, med smala, mörkare band på armarna. Cirrerna är ofta pigmenterade men inte alltid tydligt bandade. Det finns fem huvudarmar som redan vid basen delas i två grenar, vilket gör att djuret har tio långa och slanka armar. Armlängden överstiger sällan 10 cm. Calyx är tydligt konisk, och antalet cirrer varierar med storleken; från 20 hos små individer till 80 hos stora individer. Antalet cirrsegment kan nå upp till 25, och de yttre cirrerna har ofta fler segment än de inre. De segment som ligger närmast calyx är korta, medan påföljande segment är arttypiskt långsmala. Därefter blir de kortare igen ut mot spetssegmentet, som avslutas som en liten klo. På varje arm skiljer sig pinnulum 1 från övriga pinnulae i placering och utseende. Det är mycket långsmalt och har oftast betydligt fler segment än efterföljande pinnulae. Pinnulum 1 på varje arm har också en annan riktning än övriga pinnulae och sticker ut på undersidan av armarna. De pinnulae som sitter längst ut mot armens yttre spets kan ha lika många segment som pinnulum 1, medan de mellanliggande segmenten har betydligt färre. Pinnulum 4 eller 5 är de första som har könsceller.
Hos det fastsittande ungdomsstadiet (pentacrinoiden), som följer efter den frisimmande doliolarialarven, har stjälken upp till 50 mycket tunna segment där de i mitten är karakteristiskt timglasformiga. I stjälkens övre del brukar bara de övre 3-5 segmenten vara bredare än långa. Calyx, som sitter högst upp på stjälken, är tydligt kornig.
Utbredning
Länsvis förekomst för spenslig fjäderstjärna Observationer i  Sverige för spenslig fjäderstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Spenslig fjäderstjärna förekommer i Kattegatt, Skagerrak och norra Nordsjön samt utmed hela Norges kust inklusive Svalbard, vid Shetlandsöarna och Färöarna, sydväst om Irland, runt Island och södra Grönland till Nordamerikas nordöstra kust. Förekomsten vid Sveriges kust varierar med de havsströmmar som bär de pelagiska larverna.
Arten har påträffats på djup ned till 2000. I våra vatten påträffas arten sporadiskt i norra Skagerrak från 30 m djup. Den förekommer i första hand där strömmarna är starka, som runt ögonkorallrevet i Säcken i nordligaste Kosterområdet. Jägerskiöld fann arten vid 17 lokaler, alla i norra Kosterområdet, utom en lokal som var i södra Kosterfjorden. Vid Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes fynd av arten vid endast två lokaler i nordligaste Kosterområdet, väster om Lökholmen. Vid videoupptagningar med fjärrstyrd kamera från korallrevet i Säcken syns många hårstjärnor som kan vara spenslig fjäderstjärna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Hathrometra sarsii är en spensligt byggd hårstjärna, med smala och spröda armar som sällan överstiger 10 cm i längd. Kroppsfärgen är ljust gråbrun till gråaktig, med smala, mörkare band på armarna. Det finns fem huvudarmar, som vid basen delas i två grenar, och således ger intrycket av tio armar. Arten lever på hårda eller grova bottnar, djuputbredning ca 30-180 meter. Artens totala utbredning inkluderar norra Nordsjön, Norges hela kust inklusive Svalbard, Shetlandsöarna, Färöarna, sydväst om Irland, Island, runt södra Grönland till Nordamerikas nordöstra kust. I våra vatten påträffas H. sarsii sporadiskt i Skagerrak, samt möjligen i Kattegatt, från 30 m djup. Arten förekommer i första hand där strömmarna är starka, som runt korallrevet i Säcken, och i Kosterområdet där den rapporteras ha tämligen täta förekomster. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Spenslig fjäderstjärna lever från 30 meters djup och nedåt och har rapporterats från 1 500 meters djup. Den håller till på hårda eller på annat sätt grova bottnar. Levnadssätt och beteende liknar dem hos arterna i släktet Antedon. Livslängden uppskattas till 4-5 år, men arten är dåligt känd. De havsborstmaskar i släktet Myzostoma som påträffas som ektoparasiter på nordlig fjäderstjärna Antedon petasus förekommer inte på spenslig fjäderstjärna.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Crinoidea (liljestjärnor), Ordning Comatulida (hårstjärnor), Familj Antedonidae (fjäderhårstjärnor), Släkte Hathrometra, Art Hathrometra tenella (Carpenter, 1888), non (Retzius, 1783) - spenslig fjäderstjärna Synonymer Alecto sarsii Düben & Koren, 1846, Hathrometra sarsii (Düben & Koren, 1846)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Hathrometra sarsii är en spensligt byggd hårstjärna, med smala och spröda armar som sällan överstiger 10 cm i längd. Kroppsfärgen är ljust gråbrun till gråaktig, med smala, mörkare band på armarna. Det finns fem huvudarmar, som vid basen delas i två grenar, och således ger intrycket av tio armar. Arten lever på hårda eller grova bottnar, djuputbredning ca 30-180 meter. Artens totala utbredning inkluderar norra Nordsjön, Norges hela kust inklusive Svalbard, Shetlandsöarna, Färöarna, sydväst om Irland, Island, runt södra Grönland till Nordamerikas nordöstra kust. I våra vatten påträffas H. sarsii sporadiskt i Skagerrak, samt möjligen i Kattegatt, från 30 m djup. Arten förekommer i första hand där strömmarna är starka, som runt korallrevet i Säcken, och i Kosterområdet där den rapporteras ha tämligen täta förekomster. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Konventioner Typisk art i 1170 Rev (Atlantisk marin region (MATL) och Baltisk marin region (MBAL))
En gråbrun eller grå liljestjärna med smala, mörka tvärband på armarna.
Kroppsfärgen är ljust gråbrun till grå, med smala, mörkare band på armarna. Cirrerna är ofta pigmenterade men inte alltid tydligt bandade. Det finns fem huvudarmar som redan vid basen delas i två grenar, vilket gör att djuret har tio långa och slanka armar. Armlängden överstiger sällan 10 cm. Calyx är tydligt konisk, och antalet cirrer varierar med storleken; från 20 hos små individer till 80 hos stora individer. Antalet cirrsegment kan nå upp till 25, och de yttre cirrerna har ofta fler segment än de inre. De segment som ligger närmast calyx är korta, medan påföljande segment är arttypiskt långsmala. Därefter blir de kortare igen ut mot spetssegmentet, som avslutas som en liten klo. På varje arm skiljer sig pinnulum 1 från övriga pinnulae i placering och utseende. Det är mycket långsmalt och har oftast betydligt fler segment än efterföljande pinnulae. Pinnulum 1 på varje arm har också en annan riktning än övriga pinnulae och sticker ut på undersidan av armarna. De pinnulae som sitter längst ut mot armens yttre spets kan ha lika många segment som pinnulum 1, medan de mellanliggande segmenten har betydligt färre. Pinnulum 4 eller 5 är de första som har könsceller.
Hos det fastsittande ungdomsstadiet (pentacrinoiden), som följer efter den frisimmande doliolarialarven, har stjälken upp till 50 mycket tunna segment där de i mitten är karakteristiskt timglasformiga. I stjälkens övre del brukar bara de övre 3-5 segmenten vara bredare än långa. Calyx, som sitter högst upp på stjälken, är tydligt kornig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spenslig fjäderstjärna

Länsvis förekomst och status för spenslig fjäderstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spenslig fjäderstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Spenslig fjäderstjärna förekommer i Kattegatt, Skagerrak och norra Nordsjön samt utmed hela Norges kust inklusive Svalbard, vid Shetlandsöarna och Färöarna, sydväst om Irland, runt Island och södra Grönland till Nordamerikas nordöstra kust. Förekomsten vid Sveriges kust varierar med de havsströmmar som bär de pelagiska larverna.
Arten har påträffats på djup ned till 2000. I våra vatten påträffas arten sporadiskt i norra Skagerrak från 30 m djup. Den förekommer i första hand där strömmarna är starka, som runt ögonkorallrevet i Säcken i nordligaste Kosterområdet. Jägerskiöld fann arten vid 17 lokaler, alla i norra Kosterområdet, utom en lokal som var i södra Kosterfjorden. Vid Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes fynd av arten vid endast två lokaler i nordligaste Kosterområdet, väster om Lökholmen. Vid videoupptagningar med fjärrstyrd kamera från korallrevet i Säcken syns många hårstjärnor som kan vara spenslig fjäderstjärna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Crinozoa - crinozoer 
  • Klass
    Crinoidea - liljestjärnor 
  • Ordning
    Comatulida - hårstjärnor 
  • Familj
    Antedonidae - fjäderhårstjärnor 
  • Släkte
    Hathrometra  
  • Art
    Hathrometra tenella(Carpenter, 1888), non (Retzius, 1783) - spenslig fjäderstjärna
    Synonymer
    Alecto sarsii Düben & Koren, 1846
    Hathrometra sarsii (Düben & Koren, 1846)

Spenslig fjäderstjärna lever från 30 meters djup och nedåt och har rapporterats från 1 500 meters djup. Den håller till på hårda eller på annat sätt grova bottnar. Levnadssätt och beteende liknar dem hos arterna i släktet Antedon. Livslängden uppskattas till 4-5 år, men arten är dåligt känd. De havsborstmaskar i släktet Myzostoma som påträffas som ektoparasiter på nordlig fjäderstjärna Antedon petasus förekommer inte på spenslig fjäderstjärna.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det är troligt att arten påverkas negativt av det intensiva bottentrålfisket, där den ingår som bifångst.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Namngivning: Hathrometra sarsii (Düben & Koren, 1846). Originalbeskrivning: Alecto sarsii. Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar 1844 (1846): 231, plansch VI, fig. 2. Synonym: Hathrometra tenella Auctt. non (Retzius, 1783).
Etymologi: sarsii = efter Michael Sars, 1805-1869, präst och marinbiolog från Bergen. Michael Sars var son till en från Narva i Estland invandrad flicka och en tysk sjökapten. För att försörja sig utbildade han sig till präst, men hans naturvetenskapliga intressen tog efterhand över. Han var den förste som påvisade att det fanns liv även nedanför 500 meters djup i havet. Detta, tillsammans med hans banbrytande forskning inom utveckling och metamorfos hos larver av marina ryggradslösa djur, gjorde att han blev ett aktat namn inom Europas zoologiska kretsar. Hans kamrat, folksagoinsamlaren Peter Christen Asbjørnsen, 1812-85, som tillsammans med Sars skrapade upp djur i västnorska fjordar, berättar om Sars tunga bruk av röktobak och att han nyttjade svordomar som om han aldrig äntrat en predikstol, men att han var mycket vänfast.
Uttal: [Hatrómetra sársïi]

Clark, A. M. 1970. Echinodermata Crinoidea. Marine Invertebrates of Scandinavia, No. 3. Universitetforlaget, Oslo. BILD Fig. 13, s. 40.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Crinozoa - crinozoer 
  • Klass
    Crinoidea - liljestjärnor 
  • Ordning
    Comatulida - hårstjärnor 
  • Familj
    Antedonidae - fjäderhårstjärnor 
  • Släkte
    Hathrometra  
  • Art
    Hathrometra tenella, (Carpenter, 1888), non (Retzius, 1783) - spenslig fjäderstjärna
    Synonymer
    Alecto sarsii Düben & Koren, 1846
    Hathrometra sarsii (Düben & Koren, 1846)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).