Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spretsträfse

Organismgrupp Alger, Kransalger Chara rudis
Spretsträfse Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Spretsträfse är svår att skilja från taggsträfse C. hispida, och ibland hittar man övergångsformer mellan dessa två ”arter”. I motsats till taggsträfse har spretsträfse dock kortare taggar och längre kransgrenar med kortare taggceller (braktéer). Den ser därför mycket glesare och slätare ut än taggsträfse och är dessutom ofta större än denna. Liksom hos taggsträfse finns tjocka och tunna barkcellsrader på skottet. Hos spretsträfse täcks dock de tunna raderna nästan fullständigt av de tjockare.
Utbredning
Länsvis förekomst för spretsträfse Observationer i  Sverige för spretsträfse
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är spretsträfse noterad från 20 lokalområden i landskap med kalkrik berggrund (Skåne, Västergötland, Uppland, Jämtland och Öland). Arten bedöms som utdöd på Gotland (ArtDatabanken 2015). Under perioden 2005-2010 genomfördes omfattande inventeringar i landet inom ÅGP för hotade kransalger. Trots detta resulterade inventering, på ett flertal äldre lokaler, inte i några återfynd av arten. Under senare år har nyfynd av spretsträfse endast gjorts i en mindre vattensamling i rinnande vatten i en ravin i Djupadalens naturreservat, Falköpings kommun (Kyrkander 2007) samt i sjön Ämten, inom Valleområdet i Skara och Skövde kommuner i Västra Götaland, där arten är lokalt mer allmän.

Spretsträfsets utbredningsområde sträcker sig från Storbritannien och Skandinavien genom Centraleuropa till västra Asien. I Danmark förekommer den i några sjöar på Jylland och Själland. I Norge har den hittats i flera sjöar främst i södra delen av landet. Arten saknas i Finland.

Spretsträfse är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Tyskland (”2 Stark Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Kransalgen Chara rudis har en fragmenterad utbredning i kalkrika områden i Skåne, Öland, Västergötland, Uppland och Jämtland. Arten har inte påträffats på flera äldre lokaler under de relativt heltäckande inventeringar som genomförts mellan 2005 och 2010 inom ÅGP. Observera att Chara rudis kommer att vara föremål för genetiska studier de kommande åren för att klargöra gränsdragningen mot den vanligare Chara hispida. Synen på avgränsningen mellan de båda arterna skiljer sig mellan Sverige och stora delar av övriga Europa och med den vidare europeiska tolkningen av arten blir antalet lokaler mångdubbelt fler. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Spretsträfse förekommer enbart i mesotrofa, kalkrika, oftast större sjöar. Spretsträfse verkar ha liknande biotopkrav som den likaledes rödlistade stjärnslinke Nitellopsis obtusa som ofta förekommer på samma lokaler. Spretsträfse övervintrar och växer mest på mjukbottnar mellan 1 och 7 m djup. Spridningsförmågan är dåligt känd. Trots att arten är samkönad och ofta fertil tyder detta på att den har svårt att sprida sig. Den vegetativa förökningen och konkurrensförmågan mot andra växter är däremot god. I kalkrika sjöar (kransalgssjöar) kan den bilda täta mattor som påverkar hela ekosystemet. Vattnet är klart eftersom växterna lagrar upp närsalter och bromsar vågrörelsen. Kransalgerna erbjuder dessutom ett bra substrat för evertebrater och är viktig föda för växtätande sjöfåglar. Den rikliga födotillgången möjliggör även en hög tillväxt av både fisk och kräftor. Bortsett från spretsträfse kan stjärnslinke, rödsträfse C. tomentosa, taggsträfse och borststräfse C. aspera bilda lika täta mattor.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Chara (sträfsen), Art Chara rudis Leonh. - spretsträfse Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Kransalgen Chara rudis har en fragmenterad utbredning i kalkrika områden i Skåne, Öland, Västergötland, Uppland och Jämtland. Arten har inte påträffats på flera äldre lokaler under de relativt heltäckande inventeringar som genomförts mellan 2005 och 2010 inom ÅGP. Observera att Chara rudis kommer att vara föremål för genetiska studier de kommande åren för att klargöra gränsdragningen mot den vanligare Chara hispida. Synen på avgränsningen mellan de båda arterna skiljer sig mellan Sverige och stora delar av övriga Europa och med den vidare europeiska tolkningen av arten blir antalet lokaler mångdubbelt fler. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Spretsträfse är svår att skilja från taggsträfse C. hispida, och ibland hittar man övergångsformer mellan dessa två ”arter”. I motsats till taggsträfse har spretsträfse dock kortare taggar och längre kransgrenar med kortare taggceller (braktéer). Den ser därför mycket glesare och slätare ut än taggsträfse och är dessutom ofta större än denna. Liksom hos taggsträfse finns tjocka och tunna barkcellsrader på skottet. Hos spretsträfse täcks dock de tunna raderna nästan fullständigt av de tjockare.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spretsträfse

Länsvis förekomst och status för spretsträfse baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spretsträfse

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är spretsträfse noterad från 20 lokalområden i landskap med kalkrik berggrund (Skåne, Västergötland, Uppland, Jämtland och Öland). Arten bedöms som utdöd på Gotland (ArtDatabanken 2015). Under perioden 2005-2010 genomfördes omfattande inventeringar i landet inom ÅGP för hotade kransalger. Trots detta resulterade inventering, på ett flertal äldre lokaler, inte i några återfynd av arten. Under senare år har nyfynd av spretsträfse endast gjorts i en mindre vattensamling i rinnande vatten i en ravin i Djupadalens naturreservat, Falköpings kommun (Kyrkander 2007) samt i sjön Ämten, inom Valleområdet i Skara och Skövde kommuner i Västra Götaland, där arten är lokalt mer allmän.

Spretsträfsets utbredningsområde sträcker sig från Storbritannien och Skandinavien genom Centraleuropa till västra Asien. I Danmark förekommer den i några sjöar på Jylland och Själland. I Norge har den hittats i flera sjöar främst i södra delen av landet. Arten saknas i Finland.

Spretsträfse är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Tyskland (”2 Stark Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara rudisLeonh. - spretsträfse

Spretsträfse förekommer enbart i mesotrofa, kalkrika, oftast större sjöar. Spretsträfse verkar ha liknande biotopkrav som den likaledes rödlistade stjärnslinke Nitellopsis obtusa som ofta förekommer på samma lokaler. Spretsträfse övervintrar och växer mest på mjukbottnar mellan 1 och 7 m djup. Spridningsförmågan är dåligt känd. Trots att arten är samkönad och ofta fertil tyder detta på att den har svårt att sprida sig. Den vegetativa förökningen och konkurrensförmågan mot andra växter är däremot god. I kalkrika sjöar (kransalgssjöar) kan den bilda täta mattor som påverkar hela ekosystemet. Vattnet är klart eftersom växterna lagrar upp närsalter och bromsar vågrörelsen. Kransalgerna erbjuder dessutom ett bra substrat för evertebrater och är viktig föda för växtätande sjöfåglar. Den rikliga födotillgången möjliggör även en hög tillväxt av både fisk och kräftor. Bortsett från spretsträfse kan stjärnslinke, rödsträfse C. tomentosa, taggsträfse och borststräfse C. aspera bilda lika täta mattor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
I Sverige har arten försvunnit från flera eutrofierade sjöar. Eutrofiering anses allmänt som det största hotet mot spretsträfse. Även båttrafik uppges som hotfaktor. Den ökade närsaltsbelastningen i många slättsjöar är speciellt allvarlig för denna art då den tycks ha svårt att sprida sig till alternativa lokaler, såsom restaurerade eller nyskapade sjöar.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Spretsträfsets nuvarande lokaler bör skyddas mot varje form av närsaltsbelastning samt intensiv båttrafik och badaktivitet. Självklart bör inplantering av karpfiskar och speciellt gräskarp undvikas. En inplantering av växten till lämpliga sjöar, speciellt till lokaler där den tidigare har förekommit, bör övervägas. Forskning behövs kring artens ekologi, speciellt dess spridningsförmåga.

Åtgärdsprogram Under produktion
Övergångsformer mellan taggsträfse och spretsträfse är vanliga i Jämtland, men sällsynta i södra Sverige. Artavgränsningen mellan dessa arter bör utredas. Bara växter med samtliga typiska kännetecken för spretsträfse har här räknats till denna ”art”. I och med att spretsträfse ofta förväxlas med taggsträfse är spretsträfsets utbredning och ekologi dåligt kända. Utländska namn - N: Smaltaggkrans, GB: Rugged stonewort.

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Forsberg, C. 1965. Environmental conditions of Swedish charophytes. Symbolae Botanicae Upsalienses 18: 4.

Forsberg, C. & Forsberg, B. 1961. Chara rudis ny för Uppland. Botaniska Notiser 114: 108-110.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Kyrkander, T. 2007. Inventering av kransalger i sötvatten 2007. 22 lokaler i Västra Götalands län och 1 lokal i Jönköpings län. Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Mariestad.

Langangen, A. 1974. Ecology and distribution of Norwegian charophytes. Norwegian Journal of Botany 21: 31-52.

Langangen, A. 1996. Sjeldne og truete kransalger i Norge. Blyttia 54: 23-30.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Moore, J.A. 1986. Charophytes of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 5, London.

Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3.

Pereya-Ramos, E. 1981. The ecological role of Characeae in the lake littoral. Ekologia Polska 29: 167-209.

Schmidt, D., Weyer, K. van de, Krause, W., Kies, L., Garniel, A., Geissler, U., Gutowski, A., Samietz, R., Schütz, W., Vahle, H.-Ch., Vöge, M., Wolff, P. & Melzer, A. 1996. Rote Liste der Armleuchteralgen (Charophyceae) Deutschlands. Schriftenreihe für Vegetationskunde 28: 547-576.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Peterborough.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Tina Kyrkander 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara rudis, Leonh. - spretsträfse
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Tina Kyrkander 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015