Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sprickporing

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Diplomitoporus crustulinus
Sprickporing Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vidväxt ticka, vars ettåriga, 5–10 cm stora fruktkroppar kommer på hösten. Dessa är gulvita till ljust gulbruna, har vit kant och spricker upp i segment. Porerna är skimrande, kantiga och medelstora.
Utbredning
Länsvis förekomst för sprickporing Observationer i  Sverige för sprickporing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är sprickporing känd från 150 lokaler från Närke till Norrland med tyngdpunkten i utbredningen i Lule lappmark (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1500. Den är känd från Norge och Finland men saknas i Danmark. Den är rödlistad i Norge och anges vara sårbar. I övrigt är den funnen i Polen och Nordamerika. De svenska fynden ger intryck av att arten föredrar områden med ett kontinentalt präglat klimat. Flera av artens fyndplatser är naturreservat.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i bark på liggande och stående stammar av gran i orörd eller endast svagt påverkad granskog, helst sumpgranskog. Total population i landet bedöms ha minskat och fortlöpande att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av kontinuitetsskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (600-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (150-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (772-2500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Sprickporing är nedbrytare på liggande och stående stammar av gran, mer sällan björk och tall, i orörd eller endast svagt påverkad granskog, helst sumpgranskog. Den växer på döda, stående eller hängande träd och högstubbar liksom på lågor. Fruktkroppar visar sig redan ett par år efter att trädet har dött och innan barken har lossnat. Påtagligt ofta anträffas arten på stammar som inte ligger direkt mot marken. Växtplatsen är ofta sumpskog, raviner och branta sluttningar. Sprickporingen uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par stammar på varje lokal. Varje stam rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet), men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporales, genera incertae sedis, Släkte Diplomitoporus, Art Diplomitoporus crustulinus (Bres.) Domański - sprickporing Synonymer Poria crustulina Bres., Coriolellus crustulinus (Bres.) Domański, Fabisporus crustulinus (Bres.) Zmitr., Tyromyces crustulinus (Bres.) Parmasto, Diplomitoporus crustulinus (Bres.) Ryv., Antrodia crustulina (Bres.) Ryvarden

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i bark på liggande och stående stammar av gran i orörd eller endast svagt påverkad granskog, helst sumpgranskog. Total population i landet bedöms ha minskat och fortlöpande att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av kontinuitetsskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (600-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (150-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (772-2500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
En vidväxt ticka, vars ettåriga, 5–10 cm stora fruktkroppar kommer på hösten. Dessa är gulvita till ljust gulbruna, har vit kant och spricker upp i segment. Porerna är skimrande, kantiga och medelstora.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sprickporing

Länsvis förekomst och status för sprickporing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sprickporing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är sprickporing känd från 150 lokaler från Närke till Norrland med tyngdpunkten i utbredningen i Lule lappmark (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1500. Den är känd från Norge och Finland men saknas i Danmark. Den är rödlistad i Norge och anges vara sårbar. I övrigt är den funnen i Polen och Nordamerika. De svenska fynden ger intryck av att arten föredrar områden med ett kontinentalt präglat klimat. Flera av artens fyndplatser är naturreservat.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Diplomitoporus  
  • Art
    Diplomitoporus crustulinus(Bres.) Domański - sprickporing
    Synonymer
    Poria crustulina Bres.
    Coriolellus crustulinus (Bres.) Domański
    Fabisporus crustulinus (Bres.) Zmitr.
    Tyromyces crustulinus (Bres.) Parmasto
    Diplomitoporus crustulinus (Bres.) Ryv.
    Antrodia crustulina (Bres.) Ryvarden

Sprickporing är nedbrytare på liggande och stående stammar av gran, mer sällan björk och tall, i orörd eller endast svagt påverkad granskog, helst sumpgranskog. Den växer på döda, stående eller hängande träd och högstubbar liksom på lågor. Fruktkroppar visar sig redan ett par år efter att trädet har dött och innan barken har lossnat. Påtagligt ofta anträffas arten på stammar som inte ligger direkt mot marken. Växtplatsen är ofta sumpskog, raviner och branta sluttningar. Sprickporingen uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par stammar på varje lokal. Varje stam rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet), men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt, med mer än 30 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar. Olikåldriga och under lång tid orörda skogarnas tillbakagång utgör långsiktigt ett allvarligt hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
I bestånd där arten förekommer måste skogsbruk undvikas. Fler av artens lokaler bör skyddas.
Utländska namn – NO: Sprekk-kjuke, FI: Lohkokääpä.

Eriksson, J. 1958. Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes–Aphyllophorales of Muddus National Park in North Sweden. Symbolae Botanicae Upsaliensis 16(1).

Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Strid, Å. 1973. Notes on lignicolous Aphyllophorales in the province of Dalarna and in Sonfjället National Park in Härjedalen. Göteborgs Svampklubb Årsskrift 1972–1973: 5–30.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Diplomitoporus  
  • Art
    Diplomitoporus crustulinus, (Bres.) Domański - sprickporing
    Synonymer
    Poria crustulina Bres.
    Coriolellus crustulinus (Bres.) Domański
    Fabisporus crustulinus (Bres.) Zmitr.
    Tyromyces crustulinus (Bres.) Parmasto
    Diplomitoporus crustulinus (Bres.) Ryv.
    Antrodia crustulina (Bres.) Ryvarden
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.