Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stäppfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria roellinii
Stäppfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stäppfingersvamp är en liten och kompakt, rikt förgrenad, ljusgul till ockragul fingersvamp, 1,5–3,5 cm hög. Grenspetsarna slutar med korta utskott som ofta är dikotomt förgrenade. Fotbasen är vitfiltad och övergår ner i sanden i vita rotliknande myceltågor. Hyfer från dessa basala delar har kraftigt uppsvällda söljor och bland hyferna finns stjärnlika kristaller. Sporerna är taggiga och grå till olivfärgade. En droppe KOH-lösning färgar hymeniet chokladbrunt. Arten är en höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för stäppfingersvamp Observationer i  Sverige för stäppfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stäppfingersvamp är i hela Europa mycket sällsynt. I Sverige är den känd från en lokal på norra Öland, Högby s:n, Dödevi strandängar, där den påträffades första gången 1988. Vid ett återbesök 1995 återfanns arten på ett flertal ställen längs den aktuella stranden. Den är även yligen funnen på Gotland. Den är dessutom känd från enstaka lokaler i Schweiz, Tyskland (rödlistad som akut hotad) och Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare som lever på torr, kalkrik och sandig mark på strandnära naturbetesmark. En väl eftersökt art med mycket specifika krav på sin miljö och liten population. Mycket sällsynt i hela Europa. Bara känd från 10 lokaler; på Öland, Gotland och Bohuslän. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Men artens snäva biotopkrav och begränsade population gör den utsatt för förändringar i markanvändning, bl a upphörd hävd och exploatering. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (160-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (5). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (200-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Stäppfingersvamp växer i öppen kalkhaltig sand bland låga mossor och stäppartad torrängsvegetation utan slutet vegetationstäcke. Bland mossorna finns t.ex. Tortula ruraliformis och andra små akrokarpa mossor. På den svenska lokalen, som utgör en med nötkreatur välbetad sandstrand, växer den gärna tillsammans med gulmåra. Andra arter som uppträder intill stäppfingersvamp är bl.a. backtimjan, huvudtåg, grå stjälkröksvamp Tulostoma kotlabae och dvärgjordstjärna Geastrum schmidelii. På samma lokal växer också dynmusseron Leucopaxillus cutefractus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria roellinii Schild - stäppfingersvamp Synonymer Phaeoclavulina roellinii (Schild) Giachini

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare som lever på torr, kalkrik och sandig mark på strandnära naturbetesmark. En väl eftersökt art med mycket specifika krav på sin miljö och liten population. Mycket sällsynt i hela Europa. Bara känd från 10 lokaler; på Öland, Gotland och Bohuslän. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Men artens snäva biotopkrav och begränsade population gör den utsatt för förändringar i markanvändning, bl a upphörd hävd och exploatering. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (160-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (5). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (200-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).

Åtgärdsprogram Fastställt
Stäppfingersvamp är en liten och kompakt, rikt förgrenad, ljusgul till ockragul fingersvamp, 1,5–3,5 cm hög. Grenspetsarna slutar med korta utskott som ofta är dikotomt förgrenade. Fotbasen är vitfiltad och övergår ner i sanden i vita rotliknande myceltågor. Hyfer från dessa basala delar har kraftigt uppsvällda söljor och bland hyferna finns stjärnlika kristaller. Sporerna är taggiga och grå till olivfärgade. En droppe KOH-lösning färgar hymeniet chokladbrunt. Arten är en höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stäppfingersvamp

Länsvis förekomst och status för stäppfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stäppfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stäppfingersvamp är i hela Europa mycket sällsynt. I Sverige är den känd från en lokal på norra Öland, Högby s:n, Dödevi strandängar, där den påträffades första gången 1988. Vid ett återbesök 1995 återfanns arten på ett flertal ställen längs den aktuella stranden. Den är även yligen funnen på Gotland. Den är dessutom känd från enstaka lokaler i Schweiz, Tyskland (rödlistad som akut hotad) och Italien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria roelliniiSchild - stäppfingersvamp
    Synonymer
    Phaeoclavulina roellinii (Schild) Giachini

Stäppfingersvamp växer i öppen kalkhaltig sand bland låga mossor och stäppartad torrängsvegetation utan slutet vegetationstäcke. Bland mossorna finns t.ex. Tortula ruraliformis och andra små akrokarpa mossor. På den svenska lokalen, som utgör en med nötkreatur välbetad sandstrand, växer den gärna tillsammans med gulmåra. Andra arter som uppträder intill stäppfingersvamp är bl.a. backtimjan, huvudtåg, grå stjälkröksvamp Tulostoma kotlabae och dvärgjordstjärna Geastrum schmidelii. På samma lokal växer också dynmusseron Leucopaxillus cutefractus.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Det största hotet är att betet upphör och vegetationen sluter sig med hög gräsvegetation. På lång sikt kan även urlakning av kalk och kvävedeposition innebära ett hot. Stäppliknande vegetation på kalkhaltig sandmark med fläckvisa markblottor är en sällsynt och försvinnande vegetationstyp som gynnas av måttligt tramp och bete.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
På växtplatsen måste bete med nötkreatur fortsätta och all exploatering av stranden förhindras.

Åtgärdsprogram Fastställt

Schild, E. 1978. Die sektion Flaccidae der Gattung Ramaria. Schweiz. Zeitschr. f. Pilzkunde 56 (hft 7), Sonder-Nr. 108: 97–102.

Winterhoff, W. 1987. Zur Pilzflora der der frankischen Gipshugel. Jahresmitt. Naturhist. Ges. Nurnberg, Natur und Mensch 86: 81–85.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1997

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria roellinii, Schild - stäppfingersvamp
    Synonymer
    Phaeoclavulina roellinii (Schild) Giachini
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1997