Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stäppröksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lycoperdon decipiens
Stäppröksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stäppröksvamp har en fruktkropp som är rundad, ofta något plattad ovanifrån och 2–6 cm i diameter. Som ung är den vit men blir som mogen gråbrun med en mynningspor i toppen. Dess ytterhölje består av ljusa, små taggar som är sammanböjda i grupper. Upptill på fruktkroppen är taggarna ofta utbildade som stjärnformiga fläckar. Svampens basala del är kamrad och steril. Den mogna spormassan är mörkt purpurbrun. Sporerna är runda, med kraftiga vårtor eller taggar. Kapillitiet är tunnväggigt, gulbrunt och rikligt perforerat av små porer. Stäppröksvamp är nära besläktad med Lycoperdon atropurpureum. Den senare skiljer sig genom vanligen mörkare och mindre sköra taggar på fruktkroppens ytterhölje, ett mera rödbrunt, betydligt tjockväggigare kapillitium och kraftigare ornamentering på sporerna. Den har nyligen påträffats i bokskog och i ädellövskog på kalk i Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för stäppröksvamp Observationer i  Sverige för stäppröksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stäppröksvamp har sin utbredning koncentrerad till Öland och Gotland, Västergötland, Södermanland och Uppland. Nyligen har ett par fynd tillkommit i Dalsland. Arten är i de övriga nordiska länderna känd endast från Norge. Den europeiska utbredningen kan betecknas som sydligt kontinental. Fynd föreligger i övrigt från Nordafrika och östligaste Asien. Arten är rödlistad i Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i kalktorräng, alvarmark och gläntor i hässlen och ädellövskog på torr, kalkrik mark. Stäppart beroende av gynnsamma klimatområden. En fortlöpande minskning på nationell nivå misstänks pågå, framför allt p.g.a. upphörande extensiv hävd och igenväxning av fodermarker med mosaikstruktur. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3300-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (66-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (328-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Stäppröksvamp förekommer i Sverige huvudsakligen i stäppartad torräng och solvarma gläntor i gles ädellövskog. Den är starkt kalkgynnad och beroende av ett visst betestryck. De flesta nu existerande lokaler med denna naturtyp torde ha en lång kontinuitet i sin hävd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lycoperdon (por-röksvampar), Art Lycoperdon decipiens Durieu & Mont. - stäppröksvamp Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i kalktorräng, alvarmark och gläntor i hässlen och ädellövskog på torr, kalkrik mark. Stäppart beroende av gynnsamma klimatområden. En fortlöpande minskning på nationell nivå misstänks pågå, framför allt p.g.a. upphörande extensiv hävd och igenväxning av fodermarker med mosaikstruktur. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3300-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (66-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (328-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Stäppröksvamp har en fruktkropp som är rundad, ofta något plattad ovanifrån och 2–6 cm i diameter. Som ung är den vit men blir som mogen gråbrun med en mynningspor i toppen. Dess ytterhölje består av ljusa, små taggar som är sammanböjda i grupper. Upptill på fruktkroppen är taggarna ofta utbildade som stjärnformiga fläckar. Svampens basala del är kamrad och steril. Den mogna spormassan är mörkt purpurbrun. Sporerna är runda, med kraftiga vårtor eller taggar. Kapillitiet är tunnväggigt, gulbrunt och rikligt perforerat av små porer. Stäppröksvamp är nära besläktad med Lycoperdon atropurpureum. Den senare skiljer sig genom vanligen mörkare och mindre sköra taggar på fruktkroppens ytterhölje, ett mera rödbrunt, betydligt tjockväggigare kapillitium och kraftigare ornamentering på sporerna. Den har nyligen påträffats i bokskog och i ädellövskog på kalk i Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stäppröksvamp

Länsvis förekomst och status för stäppröksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stäppröksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stäppröksvamp har sin utbredning koncentrerad till Öland och Gotland, Västergötland, Södermanland och Uppland. Nyligen har ett par fynd tillkommit i Dalsland. Arten är i de övriga nordiska länderna känd endast från Norge. Den europeiska utbredningen kan betecknas som sydligt kontinental. Fynd föreligger i övrigt från Nordafrika och östligaste Asien. Arten är rödlistad i Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lycoperdon - por-röksvampar 
  • Art
    Lycoperdon decipiensDurieu & Mont. - stäppröksvamp

Stäppröksvamp förekommer i Sverige huvudsakligen i stäppartad torräng och solvarma gläntor i gles ädellövskog. Den är starkt kalkgynnad och beroende av ett visst betestryck. De flesta nu existerande lokaler med denna naturtyp torde ha en lång kontinuitet i sin hävd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten missgynnas av minskat betestryck följt av igenväxning och av att lövskog ersätts med barrskog. Bebyggelse kan också vara ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Bete måste upprätthållas på de torrängar där stäppröksvampen förekommer. Samtidigt som den stäppartade torrängen bidrar till en vacker landskapsbild utgör den växtplats för ett flertal värmeälskande växter, vilka i denna naturtyp har sina nordligaste utpostlokaler. Barrträd får inte planteras i dessa miljöer och vid skötseln får inte gödning användas. Områden som säkerställs måste skötas med stor hänsyn till de arter som förekommer i området.

Jeppson, M. 1974. Lycoperdon decipiens Dur. & Mont., en intressant gasteromycet. Göteborgs svampklubb Årsskrift 1974: 1–4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lycoperdon - por-röksvampar 
  • Art
    Lycoperdon decipiens, Durieu & Mont. - stäppröksvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 1992.