Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större agatsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Cochlicopa nitens
Större agatsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Större agatsnäcka har ett äggformigt, vid basen ganska brett skal. Vindlingarna är starkare välvda och skiljda åt av en djupare sutur, jämfört med den mindre Cochlicopa lubrica (allmän agatsnäcka). Skalet når en höjd av upp till 7,5 mm och en bredd upp till 3,2 mm. Mynningen är omgiven av en svagt utbildad läpp. Skalet är genomskinligt och starkt glänsande. Det har en varmt mörkbrun färg.
Utbredning
Länsvis förekomst för större agatsnäcka Observationer i  Sverige för större agatsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den svenska utbredningen är uppsplittrad i fyra delområden: Ett stråk genom östra och mellersta Uppland, Gotland, Östergötland (3 lokaler i östra delen av kalkområdet) och sex glest liggande lokaler i södra och östra Skåne. Totalutbredningen omfattar Central- och Osteuropa men är, liksom i Sverige, uppsplittrad i ett stort antal små, isolerade områden. Arten är överallt sällsynt. Större agatsnäcka befinner sig överallt på stark tillbakagång. Ett stort antal lokaler, såväl i Sverige som i övriga Europa har troligen förstörts genom utdikning och avverkning. På Gotland konstaterades att arten 1997 försvunnit från 72 % av sina tidigare kända lokaler på ön. Till stor del har detta orsakats av felaktigt betestryck men även förändrad hydrologi spelar in.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i rika, kalkpåverkade kärr, speciellt sådana med gles trädväxt. Känd från storleksordningen 40 lokaler i Skåne, Östergötland, Gotland och Uppland. Några av lokalerna är nu förstörda genom igenväxning eller dikning, detta hotar sannolikt fler framöver. Få nya lokaler har upptäckts under senare tid. Arten har sannolikt minskat genom att lokaler förstörts. Arten har försvunnit från ca 70% av de kända lokalerna på Gotland under de senaste 50 åren, motsvarande ca 30% under senaste 10 åren. Det är osäkert om detta gäller hela landet men en minskning med 20% är ändå rimlig att anta. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Återinventeringar visar tydligt att arten minskar i bl.a. Skåne, Gotland och Stockholms län, troligen till följd av eutrofiering och biotopförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Större agatsnäcka är en stenotop, kalkkrävande art som är helt bunden till rika sumpskogar och i kalkkärr av olika typ. Den är fuktighetskrävande och har höga krav på stabil hydrologi. Lokalerna är ofta källiga men arten kan även förekomma i strandkärr.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Cochlicopidae (agatsnäckor), Släkte Cochlicopa, Art Cochlicopa nitens (Gallenstein, 1848) - större agatsnäcka Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i rika, kalkpåverkade kärr, speciellt sådana med gles trädväxt. Känd från storleksordningen 40 lokaler i Skåne, Östergötland, Gotland och Uppland. Några av lokalerna är nu förstörda genom igenväxning eller dikning, detta hotar sannolikt fler framöver. Få nya lokaler har upptäckts under senare tid. Arten har sannolikt minskat genom att lokaler förstörts. Arten har försvunnit från ca 70% av de kända lokalerna på Gotland under de senaste 50 åren, motsvarande ca 30% under senaste 10 åren. Det är osäkert om detta gäller hela landet men en minskning med 20% är ändå rimlig att anta. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Återinventeringar visar tydligt att arten minskar i bl.a. Skåne, Gotland och Stockholms län, troligen till följd av eutrofiering och biotopförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Större agatsnäcka har ett äggformigt, vid basen ganska brett skal. Vindlingarna är starkare välvda och skiljda åt av en djupare sutur, jämfört med den mindre Cochlicopa lubrica (allmän agatsnäcka). Skalet når en höjd av upp till 7,5 mm och en bredd upp till 3,2 mm. Mynningen är omgiven av en svagt utbildad läpp. Skalet är genomskinligt och starkt glänsande. Det har en varmt mörkbrun färg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större agatsnäcka

Länsvis förekomst och status för större agatsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större agatsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den svenska utbredningen är uppsplittrad i fyra delområden: Ett stråk genom östra och mellersta Uppland, Gotland, Östergötland (3 lokaler i östra delen av kalkområdet) och sex glest liggande lokaler i södra och östra Skåne. Totalutbredningen omfattar Central- och Osteuropa men är, liksom i Sverige, uppsplittrad i ett stort antal små, isolerade områden. Arten är överallt sällsynt. Större agatsnäcka befinner sig överallt på stark tillbakagång. Ett stort antal lokaler, såväl i Sverige som i övriga Europa har troligen förstörts genom utdikning och avverkning. På Gotland konstaterades att arten 1997 försvunnit från 72 % av sina tidigare kända lokaler på ön. Till stor del har detta orsakats av felaktigt betestryck men även förändrad hydrologi spelar in.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Orthurethra  
  • Överfamilj
    Cochlicopoidea  
  • Familj
    Cochlicopidae - agatsnäckor 
  • Släkte
    Cochlicopa  
  • Art
    Cochlicopa nitens(Gallenstein, 1848) - större agatsnäcka

Större agatsnäcka är en stenotop, kalkkrävande art som är helt bunden till rika sumpskogar och i kalkkärr av olika typ. Den är fuktighetskrävande och har höga krav på stabil hydrologi. Lokalerna är ofta källiga men arten kan även förekomma i strandkärr.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Sötvattensstrand, Öppna strandbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten är mycket känslig för alla typer av ingrepp och förändringar av dess livsmiljö. Dikning och alla åtgärder som förändrar lokalernas hydrologi i torrare riktning är allvarliga hot. Direkt exploatering kan vara ett hot mot enskilda lokaler. Eutrofiering genom läckage av näringsämnen från jordbruket är också ett hot. För starkt betestryck (tramp och slitage) i kärr och ängen är ett mycket påtagligt hot, som på Gotland lett till att arten dött ut på en stor del av dess tidigare lokaler.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Alla åtgärder som påverkar hydrologin negativt på och i närheten av kända förekomster måste undvikas. Betestrycket på artens kvarvarande lokaler måste anpassas (ofta minskas) så att den kan kvarleva. Källiga och mycket blöta biotoper bör om möjligt hävdas med slåtter. Läckage av näringsämnen från omgivande jordbruksmark bör minimeras. Så många som möjligt av de kvarvarande lokalerna bör avsättas som naturreservat med särskilda skötselföreskrifter. Tidigare kända lokaler i Uppland och Skåne bör återundersökas så att en säkrare bild av artens status i dessa områden kan erhållas.

Åtgärdsprogram Fastställt

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. P. Parey, Hamburg & Berlin. 384 sid.

Nilsson, A. 1956. Cochlicopa nitens Kokeil (Gallenstein) und C. minima Siemamashko, zwei selbständige Arten im Formenkreis der kollektiven Cochlicopa lubrica (Müller). Arkiv för Zoologi 2 (9) 8: 281–304.

von Proschwitz, T. 1998. Miljöövervakningsstudier av landlevande snäckor på Gotland. – Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten - Rapport Nr 6 1998. 43sid.

von Proschwitz, T. 1998. Landlevande mollusker i rikkärr i Stockholms län med särskild hänsyn till förekomsten av och ekologi hos Kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri Lindholm), jämte skötselrekommendationer för rikkärr. Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöenheten, Underlagsmaterial nr 30. 56 sid.

von Proschwitz, T. 2001. Landlevande mollusker i Kristianstads Vattenrike och en översikt av landmolluskfaunan i Kristianstads kommun. Rapportserien Skåne i utveckling 2001: 38. 76 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Orthurethra  
  • Överfamilj
    Cochlicopoidea  
  • Familj
    Cochlicopidae - agatsnäckor 
  • Släkte
    Cochlicopa  
  • Art
    Cochlicopa nitens, (Gallenstein, 1848) - större agatsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.