Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större agatsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Cochlicopa nitens
Större agatsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är högervridet och ovalt till långsträckt, äggformigt till koniskt, vid basen brett. Det når en höjd av 6,2–7,6 mm och en bredd av 2,8–3,2 mm. Toppen har formen av en bred trubbig kupol. Antalet vindlingar är 5,5–6. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mer än hälften av den totala skalhöjden. Vindlingarna är något mer välvda och fogen mellan dem djupare än hos den närbesläktade Cochlicopa lubrica. Skalet är varmt mörkbrunt i färgen. Mjukdelarnas färg är kolsvart, vilket ger skalet ett än mörkare brunt utseende när djuret har dragit sig in. Skalytan är halvgenomskinlig och starkt glänsande. Skalet är tämligen tjockt. En väl markerad mynningsläpp finns, denna är inte utåtvikt, men den bildar inåt en markerad, jämn kant som oftast är mörkare (men ibland ljusare) än resten av skalet. Ofta är den något mindre förtjockad än hos C. lubrica. Mynningen är brett päronformigt oval och saknar tänder. Navel saknas. Större agatsnäcka är mindre variabel än övriga arter i släktet Cochlicopa och kan oftast lätt identifieras på sin storlek och mörka färg.
Utbredning
Länsvis förekomst för större agatsnäcka Observationer i  Sverige för större agatsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens svenska utbredning är utpräglat sydöstlig och östlig. Den är uppsplittrad i fyra delområden: ett stråk genom östra och mellersta Uppland – inklusive två förekomster i det sydligaste kalkområdet i Gästrikland; Gotland; Östergötland (tre lokaler i östra delen av kalkområdet); och sex glest utspridda lokaler i södra och östra Skåne. Totalutbredningen omfattar Central- och Östeuropa men är, liksom i Sverige, uppsplittrad i ett stort antal små, isolerade områden. Arten är överallt mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i rika, kalkpåverkade kärr, speciellt sådana med gles trädväxt. Känd från storleksordningen 40 lokaler i Skåne, Östergötland, Gotland och Uppland. Några av lokalerna är nu förstörda genom igenväxning eller dikning, detta hotar sannolikt fler framöver. Få nya lokaler har upptäckts under senare tid. Arten har sannolikt minskat genom att lokaler förstörts. Arten har försvunnit från ca 70% av de kända lokalerna på Gotland under de senaste 50 åren, motsvarande ca 30% under senaste 10 åren. Det är osäkert om detta gäller hela landet men en minskning med 20% är ändå rimlig att anta. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Återinventeringar visar tydligt att arten minskar i bl.a. Skåne, Gotland och Stockholms län, troligen till följd av eutrofiering och biotopförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Större agatsnäcka har ett snävt biotopval. Den är enstarkt kalkkrävande art som är helt bunden till rika, ofta askdominerade sumpskogar och kalkkärr av olika typ. Den är också fuktighetskrävande och har höga krav på stabil hydrologi. Lokalerna är ofta källvattenpåverkade, men arten kan även förekomma i strandnära kärr av sjöar och i kärrzoner längs åar. Ofta påträffas den i randzoner – en vanlig biotop är den halvskuggade kanten av stora videbuskar, -buskage. När arten förekommer i sumpskogar är den bunden till ljusluckor. Den verkar överallt vara på stark tillbakagång. Ett stort antal lokaler, såväl i Sverige som i övriga Europa, har förstörts eller förändrats så starkt att arten inte länge finns kvar.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Cochlicopidae (agatsnäckor), Släkte Cochlicopa, Art Cochlicopa nitens (Gallenstein, 1848) - större agatsnäcka Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i rika, kalkpåverkade kärr, speciellt sådana med gles trädväxt. Känd från storleksordningen 40 lokaler i Skåne, Östergötland, Gotland och Uppland. Några av lokalerna är nu förstörda genom igenväxning eller dikning, detta hotar sannolikt fler framöver. Få nya lokaler har upptäckts under senare tid. Arten har sannolikt minskat genom att lokaler förstörts. Arten har försvunnit från ca 70% av de kända lokalerna på Gotland under de senaste 50 åren, motsvarande ca 30% under senaste 10 åren. Det är osäkert om detta gäller hela landet men en minskning med 20% är ändå rimlig att anta. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Återinventeringar visar tydligt att arten minskar i bl.a. Skåne, Gotland och Stockholms län, troligen till följd av eutrofiering och biotopförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Skalet är högervridet och ovalt till långsträckt, äggformigt till koniskt, vid basen brett. Det når en höjd av 6,2–7,6 mm och en bredd av 2,8–3,2 mm. Toppen har formen av en bred trubbig kupol. Antalet vindlingar är 5,5–6. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mer än hälften av den totala skalhöjden. Vindlingarna är något mer välvda och fogen mellan dem djupare än hos den närbesläktade Cochlicopa lubrica. Skalet är varmt mörkbrunt i färgen. Mjukdelarnas färg är kolsvart, vilket ger skalet ett än mörkare brunt utseende när djuret har dragit sig in. Skalytan är halvgenomskinlig och starkt glänsande. Skalet är tämligen tjockt. En väl markerad mynningsläpp finns, denna är inte utåtvikt, men den bildar inåt en markerad, jämn kant som oftast är mörkare (men ibland ljusare) än resten av skalet. Ofta är den något mindre förtjockad än hos C. lubrica. Mynningen är brett päronformigt oval och saknar tänder. Navel saknas. Större agatsnäcka är mindre variabel än övriga arter i släktet Cochlicopa och kan oftast lätt identifieras på sin storlek och mörka färg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större agatsnäcka

Länsvis förekomst och status för större agatsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större agatsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens svenska utbredning är utpräglat sydöstlig och östlig. Den är uppsplittrad i fyra delområden: ett stråk genom östra och mellersta Uppland – inklusive två förekomster i det sydligaste kalkområdet i Gästrikland; Gotland; Östergötland (tre lokaler i östra delen av kalkområdet); och sex glest utspridda lokaler i södra och östra Skåne. Totalutbredningen omfattar Central- och Östeuropa men är, liksom i Sverige, uppsplittrad i ett stort antal små, isolerade områden. Arten är överallt mycket sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Pupilloidei  
  • Överfamilj
    Pupilloidea  
  • Familj
    Cochlicopidae - agatsnäckor 
  • Släkte
    Cochlicopa  
  • Art
    Cochlicopa nitens(Gallenstein, 1848) - större agatsnäcka

Större agatsnäcka har ett snävt biotopval. Den är enstarkt kalkkrävande art som är helt bunden till rika, ofta askdominerade sumpskogar och kalkkärr av olika typ. Den är också fuktighetskrävande och har höga krav på stabil hydrologi. Lokalerna är ofta källvattenpåverkade, men arten kan även förekomma i strandnära kärr av sjöar och i kärrzoner längs åar. Ofta påträffas den i randzoner – en vanlig biotop är den halvskuggade kanten av stora videbuskar, -buskage. När arten förekommer i sumpskogar är den bunden till ljusluckor. Den verkar överallt vara på stark tillbakagång. Ett stort antal lokaler, såväl i Sverige som i övriga Europa, har förstörts eller förändrats så starkt att arten inte länge finns kvar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Sötvattensstrand, Öppna strandbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten är mycket känslig för alla typer av ingrepp och förändringar av dess livsmiljö. Dikning och alla åtgärder som förändrar lokalernas hydrologi i torrare riktning är allvarliga hot. Direkt exploatering kan vara ett hot mot enskilda lokaler. Eutrofiering genom läckage av näringsämnen från jordbruket, med påföljande förändring av vegetationen är också ett hot. Igenväxning kan vara ett hot, men också felaktig röjning, speciellt när större videbuskar, -buskage tas bort i kärrytor. För starkt betestryck (tramp och slitage) i kärr och ängen kan vara ett mycket påtagligt hot, som på Gotland lett till att arten dött ut på en stor del av dess tidigare lokaler. Nyligen genomförda undersökningar (2016-2017) har tyvärr visat att artens negativa trend fortsatt. Totalt har arten försvunnit från 63 % av sina tidigare förekomster i landet – 63 % i Skåne län; 80 % i Gotlands län; 86 % i Stockholms län och 25 % i Uppsala län. En stor del av tillbakagången i Stockholms och Uppsala län har skett under de senaste 10 åren. Nya, riktade undersökningar har lett till att elva nya förekomster har upptäckts, men denna potential torde nu vara utdömd. I absoluta siffror kvarlever arten på 20 av 54 tidigare kända lokaler, adderas de elva nyupptäckta är totala antalet aktuella förekomster 31.


Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Alla åtgärder som påverkar hydrologin negativt på och i närheten av kända förekomster måste undvikas. Betestrycket på artens kvarvarande lokaler måste anpassas (ofta minskas) så att den kan kvarleva. Källvattenpåverkade och mycket blöta biotoper bör om möjligt hävdas med slåtter. Läckage av näringsämnen från omgivande jordbruksmark bör minimeras. Biotopvårdande åtgärder måste utföras på ett sådant sätt att de tar hänsyn till artens speciella ekologiska krav. Speciellt viktigt är att ett antal videbuskar, -buskage på artens kvarvarande lokaler, bör lämnas kvar, och att stor försiktighet beträffande randzoner måste gälla vid röjning. Så många som möjligt av de kvarvarande lokalerna bör avsättas som naturreservat med särskilda skötselföreskrifter och utvecklingen kontinuerligt följas upp.


Åtgärdsprogram Fastställt

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. P. Parey, Hamburg & Berlin. 384 sid.

Nilsson, A. 1956. Cochlicopa nitens Kokeil (Gallenstein) und C. minima Siemamashko, zwei selbständige Arten im Formenkreis der kollektiven Cochlicopa lubrica (Müller). Arkiv för Zoologi 2 (9) 8: 281–304.

von Proschwitz, T. 1998. Miljöövervakningsstudier av landlevande snäckor på Gotland. – Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten - Rapport Nr 6 1998. 43sid.

von Proschwitz, T. 1998. Landlevande mollusker i rikkärr i Stockholms län med särskild hänsyn till förekomsten av och ekologi hos Kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri Lindholm), jämte skötselrekommendationer för rikkärr. Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöenheten, Underlagsmaterial nr 30. 56 sid.

von Proschwitz, T. 2001. Landlevande mollusker i Kristianstads Vattenrike och en översikt av landmolluskfaunan i Kristianstads kommun. Rapportserien Skåne i utveckling 2001: 38. 76 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Pupilloidei  
  • Överfamilj
    Pupilloidea  
  • Familj
    Cochlicopidae - agatsnäckor 
  • Släkte
    Cochlicopa  
  • Art
    Cochlicopa nitens, (Gallenstein, 1848) - större agatsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.