Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större asppraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Dicerca aenea
Större asppraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vacker, kopparglänsande praktbagge som blir över 20 mm lång. Täckvingarna är längst bak utdragna i var sin kort spets. På täckvingarna finns längsribbor blandade med blanka fält som ibland kan glänsa i grönt. Halsskölden är grovt punkterad med en ojämn skulptur.
Utbredning
Länsvis förekomst för större asppraktbagge Observationer i  Sverige för större asppraktbagge
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Av denna art föreligger från Sverige endast ett par exemplar som insamlades i Skåne för över ett sekel sedan. Inga fynd är gjorda här sedan dess, men däremot påträffades den 1988 i Norge (Telemark). Det föreligger även äldre fynd från Norge. Arten är dessutom känd från de baltiska länderna samt från Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Större asppraktbaggens larvutveckling sker i död ved i solexponerade träd av olika Salix- och Populus-arter. Det senaste fyndet i Skandinavien gjordes i asp. I Sverige finns endast ett 1800-talsfynd i Skåne. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död ved av olika Salix- och Populus-arter. Angreppen sker i död ved i solexponerade träd och larverna kan utnyttja döda vedpartier i levande träd. Det senaste fyndet i Skandinavien gjordes i asp. Larvutvecklingen sträcker sig över minst fyra år och den fullbildade skalbaggen påträffas på de angripna träden under maj till augusti.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· popplar
· popplar
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Dicerca, Art Dicerca aenea (Linnaeus, 1760) - större asppraktbagge Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Större asppraktbaggens larvutveckling sker i död ved i solexponerade träd av olika Salix- och Populus-arter. Det senaste fyndet i Skandinavien gjordes i asp. I Sverige finns endast ett 1800-talsfynd i Skåne. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En vacker, kopparglänsande praktbagge som blir över 20 mm lång. Täckvingarna är längst bak utdragna i var sin kort spets. På täckvingarna finns längsribbor blandade med blanka fält som ibland kan glänsa i grönt. Halsskölden är grovt punkterad med en ojämn skulptur.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för större asppraktbagge

Länsvis förekomst och status för större asppraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större asppraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Av denna art föreligger från Sverige endast ett par exemplar som insamlades i Skåne för över ett sekel sedan. Inga fynd är gjorda här sedan dess, men däremot påträffades den 1988 i Norge (Telemark). Det föreligger även äldre fynd från Norge. Arten är dessutom känd från de baltiska länderna samt från Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Dicercini  
  • Släkte
    Dicerca  
  • Art
    Dicerca aenea(Linnaeus, 1760) - större asppraktbagge

Larvutvecklingen sker i död ved av olika Salix- och Populus-arter. Angreppen sker i död ved i solexponerade träd och larverna kan utnyttja döda vedpartier i levande träd. Det senaste fyndet i Skandinavien gjordes i asp. Larvutvecklingen sträcker sig över minst fyra år och den fullbildade skalbaggen påträffas på de angripna träden under maj till augusti.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Inga svenska fynd av arten är gjorda på lång tid och den har länge betraktats som försvunnen ur landet. Bakgrunden till dess försvinnande kan vara att lämpliga pilevallar numera saknas i Skåne. Likaså är bristen på gamla skadade aspar påtaglig i Sydsverige.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Mot bakgrund av det sentida fyndet i Norge skulle det kunna finnas en liten chans att arten lever kvar även på någon begränsad lokal i Sydsverige, där den i så fall sannolikt är starkt hotad. Skulle en sådan population upptäckas kan reservatsbildning och ett förstärkt hänsynstagande till gammal asp, sälg och pil komma att behövas inom ett större geografiskt område.

Bily, S. 1982. The Buprestidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 10: 38–39.

Horion, A. 1955. Faunistik der mitteleuropäischen Käfer IV: 10–11. München.

Lundberg, S. 1972. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar 13. Ent. Tidskr. 93: 49–50.

Lundberg, S. 1978. Skalbaggar som inte återfunnits. Ent. Tidskr. 99: 123.

Palm, T. 1955. Skalbaggar med en isolerad nordeuropeisk förekomst i Sverige. Opusc. Ent. 20: 116.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Dicercini  
  • Släkte
    Dicerca  
  • Art
    Dicerca aenea, (Linnaeus, 1760) - större asppraktbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.