Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större barksnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Ena montana
Större barksnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Större barksnäcka blir som fullvuxen 14–17 mm hög och 6–7 mm bred. Den har ett brunt, ovalt koniskt skal med en yta av relativt svaga, oregelbundna tillväxtlinjer korsade av fina spirallinjer. Mynningen är hos fullvuxna skal vitaktig med en skär ton, något förtjockad och utvikt. Arten påminner om en mycket stor upplaga av mindre barksnäcka Merdigera obscura, vilken som fullvuxen dock som mest blir 9 mm hög.
Utbredning
Länsvis förekomst för större barksnäcka Observationer i  Sverige för större barksnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Skandinavien förekommer den större barksnäckan endast på ett fåtal lokaler utmed den östra Vätternstranden mellan Jönköping i Småland och Ödeshög i Östergötland. Förekomsterna är uppsplittrade på små områden med varierande populationstäthet. Artens huvudsakliga utbredningsområden är Centraleuropa och Baltikum med isolerade förekomster i södra England, Belgien och norra Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1a+2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Sverige enbart invid Vätterns östra sluttningar i ädellövskog med översilande vatten. Tidigare klassificeras som VU D2, men genom att det (enligt internationella tillämpningsreglerna) numera för kriteriet D2 krävs att det går att peka på plausibla hotfaktorer som inom kort tid skulle kunna slå ut populationen, så är inte det kriteriet längre uppfyllt. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (250-350) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (52-70) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a+2a).
Ekologi
Arten är bunden till de ädellövskogsbevuxna branterna utmed Vätternstranden, gärna i fuktiga raviner eller på översilningsmark, där grundvattnet går i dagen och beskuggningen är god. Den är troligen kalkkrävande vilket tillgodoses av de kalkhaltiga jordlagren vid östra Vätternstranden. Den uppvisar också ett positivt samband mellan pH och populationstäthet. Snäckorna ses ofta sittande på trädstammar och vid fuktig väderlek aktivt klättrande. Förmodligen äter de epifyter liksom många andra spolsnäckor. Det tar åtminstone tre säsonger innan de når vuxen ålder (har utvecklat läpp) och de kan bli minst 5 år gamla.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· bok
· bok
· sälg
· sälg
Mark/sediment
Mark/sediment
Levande träd
Levande träd
· ask
· ask
· bok
· bok
· sälg
· sälg
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Enidae (barksnäckor), Släkte Ena, Art Ena montana (Draparnaud, 1801) - större barksnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1a+2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Sverige enbart invid Vätterns östra sluttningar i ädellövskog med översilande vatten. Tidigare klassificeras som VU D2, men genom att det (enligt internationella tillämpningsreglerna) numera för kriteriet D2 krävs att det går att peka på plausibla hotfaktorer som inom kort tid skulle kunna slå ut populationen, så är inte det kriteriet längre uppfyllt. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (250-350) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (52-70) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a+2a).
Större barksnäcka blir som fullvuxen 14–17 mm hög och 6–7 mm bred. Den har ett brunt, ovalt koniskt skal med en yta av relativt svaga, oregelbundna tillväxtlinjer korsade av fina spirallinjer. Mynningen är hos fullvuxna skal vitaktig med en skär ton, något förtjockad och utvikt. Arten påminner om en mycket stor upplaga av mindre barksnäcka Merdigera obscura, vilken som fullvuxen dock som mest blir 9 mm hög.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större barksnäcka

Länsvis förekomst och status för större barksnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större barksnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Skandinavien förekommer den större barksnäckan endast på ett fåtal lokaler utmed den östra Vätternstranden mellan Jönköping i Småland och Ödeshög i Östergötland. Förekomsterna är uppsplittrade på små områden med varierande populationstäthet. Artens huvudsakliga utbredningsområden är Centraleuropa och Baltikum med isolerade förekomster i södra England, Belgien och norra Tyskland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Orthurethra  
  • Överfamilj
    Enoidea  
  • Familj
    Enidae - barksnäckor 
  • Släkte
    Ena  
  • Art
    Ena montana(Draparnaud, 1801) - större barksnäcka

Arten är bunden till de ädellövskogsbevuxna branterna utmed Vätternstranden, gärna i fuktiga raviner eller på översilningsmark, där grundvattnet går i dagen och beskuggningen är god. Den är troligen kalkkrävande vilket tillgodoses av de kalkhaltiga jordlagren vid östra Vätternstranden. Den uppvisar också ett positivt samband mellan pH och populationstäthet. Snäckorna ses ofta sittande på trädstammar och vid fuktig väderlek aktivt klättrande. Förmodligen äter de epifyter liksom många andra spolsnäckor. Det tar åtminstone tre säsonger innan de når vuxen ålder (har utvecklat läpp) och de kan bli minst 5 år gamla.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkningar på de lokaler där arten förekommer utgör det största hotet. Vägdragning och förändringar av den ytnära hydrologin kan också försämra populationernas överlevnadsmöjligheter.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Avsättande av naturreservat eller liknande, med fredning och fri utveckling för vegetationen, på åtminstone några av de största lokalerna är ett eftersträvansvärt mål. På övriga lokaler bör avverkning förhindras åtminstone i raviner och rasbranter. Närvaro av denna art betyder att området även hyser en hel del andra intressanta och skyddsvärda organismer.

Waldén, H. W. 1984. Sveriges landmollusker en artlista med kommentarer. Fauna och flora 79: 29–43.

Johansson, A. 1992. Organismer med dålig spridningsförmåga i fragmenterade landskap: Strategier för bevarande av biologisk mångfald. (Populationsstruktur och demografi hos en hotad landsnäcka; Ena montana). Slutrapport, projekt nr 414-2324-91. Statens Naturvårdsverk.

Kerney, M. P. och Cameron, R. A D. 1979. A field guide to the land snails of Britain and north-west Europe. William Collins Sons & Ltd. London.

Kerney, M. P. 1968. Britains fauna of land mollusca and its relation to the post-glacial thermal optimum. Symp. zool. soc. Lond. 22: 273–291.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Annie Johansson 1992. Rev. Ulf Gärdenfors 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Orthurethra  
  • Överfamilj
    Enoidea  
  • Familj
    Enidae - barksnäckor 
  • Släkte
    Ena  
  • Art
    Ena montana, (Draparnaud, 1801) - större barksnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Annie Johansson 1992. Rev. Ulf Gärdenfors 2006.