Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större sågsvartbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Uloma culinaris
Större sågsvartbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En parallellt och ganska platt byggd skalbagge som är 11 mm lång och är glänsande rödbrun. Benen är kraftigt byggda. Hos hanen finns en tydlig intryckning på halsköldens framkant. Runt denna finns fyra tydliga tänder. På täckvingarna finns tydliga längsfåror.
Utbredning
Länsvis förekomst för större sågsvartbagge Observationer i  Sverige för större sågsvartbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Västmanland och Värmland, dock ej känd från Gotska Sandön. Arten finns även i Danmark, Norge och de baltiska staterna samt i Mellaneuropa, varifrån dess utbredningsområde sträcker sig österut till Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever under bark och i murken lövved, bland annat av bok, ek, lind och sälg, men även sekundärt i högar av gammalt sågspån. Larven lever troligen främst av gnagmjöl från andra insekter, och är bland annat påträffad i gångar av bokoxe. Förekommer från Skåne till Värmland. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (250-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1000-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under bark och i murken lövved, bland annat av ek, lind och sälg, men även sekundärt i högar av gammalt sågspån. Larven torde främst leva av gnagmjöl från andra insekter. Den är bland annat påträffad i gångar av bokoxe (Dorcus parallelepipedus).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· oxel
· oxel
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Uloma, Art Uloma culinaris (Linnaeus, 1758) - större sågsvartbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever under bark och i murken lövved, bland annat av bok, ek, lind och sälg, men även sekundärt i högar av gammalt sågspån. Larven lever troligen främst av gnagmjöl från andra insekter, och är bland annat påträffad i gångar av bokoxe. Förekommer från Skåne till Värmland. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (250-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1000-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En parallellt och ganska platt byggd skalbagge som är 11 mm lång och är glänsande rödbrun. Benen är kraftigt byggda. Hos hanen finns en tydlig intryckning på halsköldens framkant. Runt denna finns fyra tydliga tänder. På täckvingarna finns tydliga längsfåror.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större sågsvartbagge

Länsvis förekomst och status för större sågsvartbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större sågsvartbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Västmanland och Värmland, dock ej känd från Gotska Sandön. Arten finns även i Danmark, Norge och de baltiska staterna samt i Mellaneuropa, varifrån dess utbredningsområde sträcker sig österut till Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Tenebrioninae  
  • Tribus
    Ulomini  
  • Släkte
    Uloma  
  • Art
    Uloma culinaris(Linnaeus, 1758) - större sågsvartbagge

Larvutvecklingen sker under bark och i murken lövved, bland annat av ek, lind och sälg, men även sekundärt i högar av gammalt sågspån. Larven torde främst leva av gnagmjöl från andra insekter. Den är bland annat påträffad i gångar av bokoxe (Dorcus parallelepipedus).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av döda och döende lövträd samt det numera gängse bruket att elda upp sågspån och bark vid sågverken.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla lövträd, inklusive lågor, och lövskogsområden bör sparas i största möjliga utsträckning. Sågspånshögar med förekomst av arten bör lämnas orörda, och helst förnyas.

Andrsson, B. 1994. Inventering av skalbaggsfaunan i områdena Bjärssjön, Grytsjön, Hinshult, Hultebräan, Millemåla, Mjöshyltan, Stensjön, Vackerslätt. Nybro kommun, 1994.

Fogelqvist, G. 1922. Coleopterologiska anteckningar från Halland. Ent. Tidskr. 43: 192–194.

Jansson, Anton. 1947. Coleopterologiska bidrag. 35–38. Ent. Tidskr. 68: 4–12.

Jansson, Nicklas & Antonsson, K. 1994–95. Eklandskapet som miljöövervakningsobjekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1994–1995.

Leiler, T.-E. 1961. Anteckningar om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 26: 203–208.

Leiler, T.-E. och Prütz, P. 1977. Nya landskapsfynd av skalbaggar (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 95–96.

Palm, T. 1950. Anteckningar om svenska skalbaggar. V. Ent. Tidskr. 71: 129–143.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. VI. Ent. Tidskr. 72: 39–53.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der Süd- und Mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. suppl. XVI: 299.

Wanntorp, H.-E. 1962. Några intressanta skalbaggsfynd. Opusc. Ent. 27: 57–58.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län 1975:17.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Tenebrioninae  
  • Tribus
    Ulomini  
  • Släkte
    Uloma  
  • Art
    Uloma culinaris, (Linnaeus, 1758) - större sågsvartbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.