Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större vattenbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Dykare, vattenbaggar m.fl. Hydrophilus piceus
Större vattenbagge Skalbaggar, Dykare, vattenbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket stor, 34–50 mm lång, högvälvd och långsträckt oval skalbagge. Färgen är kolsvart, oftast med ett grönaktigt skimmer. Buken är skarpt takformigt välvd längs mitten vilket skiljer arten från den närstående men något mindre H. aterrimus. Täckvingarnas sutur ändar med udd. Hos hanen är framtarsernas kloled triangelformigt förstorad.
Utbredning
Länsvis förekomst för större vattenbagge Observationer i  Sverige för större vattenbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Öland, Gotland, Östergötland och Uppland. Sentida fynd från någon enstaka lokal i Skåne samt på Öland och Gotland. Den är även funnen i Danmark, södra Norge och södra Finland. I övrigt har den en vid palearktisk utbredning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. Känd från Skåne, Öland, Gotland, Östergötland och Uppland. Sentida fynd från någon enstaka lokal i Skåne samt på Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. Arten har betecknats som kalkstenotop och är bl.a. funnen i Levrasjön i nordöstra Skåne, en kalkrik sjö med kalksedimentbotten och täta ruggar av bladvass, ag och starr (Phragmites, Cladium och Carex). I sjön finns också kransalger och korsandmat (Characeer och Lemna triscula). Äggen läggs i silkekokonger, som normalt innehåller 50–70 ägg. Larverna lever huvudsakligen på vattensnäckor och förpuppar sig efter cirka 4 veckor i fuktig jord nära vattenkanten. Adulterna kläcks i juli-augusti och lever oftast 2–3 år. Arten påträffas ibland flygande och lockas ofta till ljus. Vissa år tycks den uppträda i större antal för att sedan nästan försvinna. Möjligen har den gynnats av de senaste årens höjda medeltemperaturer.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Hydrophilidae (palpbaggar), Släkte Hydrophilus, Art Hydrophilus piceus (Linnaeus, 1758) - större vattenbagge Synonymer stor vattenbagge, Hydrous piceus (Linnaeus, 1758)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. Känd från Skåne, Öland, Gotland, Östergötland och Uppland. Sentida fynd från någon enstaka lokal i Skåne samt på Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En mycket stor, 34–50 mm lång, högvälvd och långsträckt oval skalbagge. Färgen är kolsvart, oftast med ett grönaktigt skimmer. Buken är skarpt takformigt välvd längs mitten vilket skiljer arten från den närstående men något mindre H. aterrimus. Täckvingarnas sutur ändar med udd. Hos hanen är framtarsernas kloled triangelformigt förstorad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större vattenbagge

Länsvis förekomst och status för större vattenbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större vattenbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Öland, Gotland, Östergötland och Uppland. Sentida fynd från någon enstaka lokal i Skåne samt på Öland och Gotland. Den är även funnen i Danmark, södra Norge och södra Finland. I övrigt har den en vid palearktisk utbredning.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Hydrophiloidea  
  • Familj
    Hydrophilidae - palpbaggar 
  • Underfamilj
    Hydrophilinae  
  • Tribus
    Hydrophilini  
  • Släkte
    Hydrophilus  
  • Art
    Hydrophilus piceus(Linnaeus, 1758) - större vattenbagge
    Synonymer
    stor vattenbagge
    Hydrous piceus (Linnaeus, 1758)

Lever i grunt, stillastående, klart vatten med gyttjebotten och rik vegetation, t.ex. alvarvätar, dammar, diken eller skyddade sjöstränder. Arten har betecknats som kalkstenotop och är bl.a. funnen i Levrasjön i nordöstra Skåne, en kalkrik sjö med kalksedimentbotten och täta ruggar av bladvass, ag och starr (Phragmites, Cladium och Carex). I sjön finns också kransalger och korsandmat (Characeer och Lemna triscula). Äggen läggs i silkekokonger, som normalt innehåller 50–70 ägg. Larverna lever huvudsakligen på vattensnäckor och förpuppar sig efter cirka 4 veckor i fuktig jord nära vattenkanten. Adulterna kläcks i juli-augusti och lever oftast 2–3 år. Arten påträffas ibland flygande och lockas ofta till ljus. Vissa år tycks den uppträda i större antal för att sedan nästan försvinna. Möjligen har den gynnats av de senaste årens höjda medeltemperaturer.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
De mer utpräglade hoten är ändrad dränering och övergödning med negativ inverkan på bl.a. vattenvegetation, igenfyllning av småvatten samt förändrad vattenkvalitet.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Beaktande av hotfaktorerna och artens krav på habitat vid skötseln av Levrasjön.

Geijer, B. J. & Herrmann, J. 2005. Intressanta fynd av vattenskalbaggar I Mittlandsskogen på Öland. Ent. Tidskr. 126: 97-102.

Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna ent. scand. 18: 216–218.

Jansson, A. 1945. Hydrous piceus. L. på Gotland. Opusc. ent. 10: 148.

Lohse, G. A. 1971. Unterfamilie: Hydrophilinae, in Die Käfer Mitteleuropas III: 154–155.

Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopterorum Sueciae: 610.

Mahler, V. 1987. Sjette tillaeg till "Fortegnelse over Danmarks biller" (Coleoptera). Ent. Meddr 54: 189.

Palm, T. 1961. Några märkligare skalbaggsarter vid en sommaröversvämning på öländsk alvarmark. Ent. Tidskr. 82: 71.

Sjögren, B. 1945. Hydrous piceus L. åter funnen i Skåne. Opusc. ent. 10: 61.

Wanntorp, H.–E. 1962. Några intressanta skalbaggsfynd. Opusc. ent. 27: 57–58.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bertil Andrén 2000. Rev. Bertil Andrén 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Hydrophiloidea  
  • Familj
    Hydrophilidae - palpbaggar 
  • Underfamilj
    Hydrophilinae  
  • Tribus
    Hydrophilini  
  • Släkte
    Hydrophilus  
  • Art
    Hydrophilus piceus, (Linnaeus, 1758) - större vattenbagge
    Synonymer
    stor vattenbagge
    Hydrous piceus (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bertil Andrén 2000. Rev. Bertil Andrén 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.