Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större vedvivel

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Cossonus parallelepipedus
Större vedvivel Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, mörkbrun till svart vivel som blir 5–6 mm lång. Snytet är framåtriktat och utvidgat mot spetsen, benen korta men kraftiga och antennerna hålls tydligt vinkelböjda. Täckvingarna är ofta ljusare än resten av kroppen, och har kraftiga, längsgående punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för större vedvivel Observationer i  Sverige för större vedvivel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har påträffats dels i landets södra del (Skåne, Blekinge, Halland), dels i ett område från Östergötland till Hälsingland samt på Gotland. Arten förekommer i samtliga nordiska grannländer inklusive de baltiska länderna. Den är rödlistad i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar Europa och västra Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i ihåliga lövträd, gärna i alm och poppel, men är även några gånger anträffad i ihåliga granar. Påträffad i spridda landskap från Skåne till Hälsingland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-250). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död ved i ihåliga, levande träd av grövre dimensioner. I Sverige har arten noterats på lövträdsarter som alm, asp, poppel, ek, bok och pil, i enstaka fall även i gran (Ehnström & Axelsson 2002). Den föredrar ved i nära anslutning till fågelbon och mulm i stamhåligheter. Larverna gnager cirkelrunda, starkt slingrande gångar i veden. Larvutvecklingen sträcker sig över två år och förpuppningen äger rum inne i veden under sensommaren. De nykläckta, fullbildade skalbaggarna stannar i puppkamrarna under vintern. De lämnar veden under försommaren, och kan då påträffas utanpå stammarna runt stamhålen. Dock verkar de ibland stanna kvar under lång tid och gnaga inne i veden, och påträffas därför ofta döda där. Angreppen kan fortgå under flera år i samma veddel, vilket gör att en stor andel av volymen förvandlas till exkrementer. Arten kan med åren öka sin population i samma stam och uppträda i hundratals exemplar per träd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· sälg
· sälg
· tall
· tall
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· bok
· bok
· gran
· gran
· popplar
· popplar
· skogsek
· skogsek
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· almar
· almar
· bok
· bok
· gran
· gran
· popplar
· popplar
· skogsek
· skogsek
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Cossonus, Art Cossonus parallelepipedus (Herbst, 1795) - större vedvivel Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i ihåliga lövträd, gärna i alm och poppel, men är även några gånger anträffad i ihåliga granar. Påträffad i spridda landskap från Skåne till Hälsingland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-250). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsmal, mörkbrun till svart vivel som blir 5–6 mm lång. Snytet är framåtriktat och utvidgat mot spetsen, benen korta men kraftiga och antennerna hålls tydligt vinkelböjda. Täckvingarna är ofta ljusare än resten av kroppen, och har kraftiga, längsgående punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större vedvivel

Länsvis förekomst och status för större vedvivel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större vedvivel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har påträffats dels i landets södra del (Skåne, Blekinge, Halland), dels i ett område från Östergötland till Hälsingland samt på Gotland. Arten förekommer i samtliga nordiska grannländer inklusive de baltiska länderna. Den är rödlistad i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar Europa och västra Asien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Cossonini  
  • Släkte
    Cossonus  
  • Art
    Cossonus parallelepipedus(Herbst, 1795) - större vedvivel

Larvutvecklingen sker i död ved i ihåliga, levande träd av grövre dimensioner. I Sverige har arten noterats på lövträdsarter som alm, asp, poppel, ek, bok och pil, i enstaka fall även i gran (Ehnström & Axelsson 2002). Den föredrar ved i nära anslutning till fågelbon och mulm i stamhåligheter. Larverna gnager cirkelrunda, starkt slingrande gångar i veden. Larvutvecklingen sträcker sig över två år och förpuppningen äger rum inne i veden under sensommaren. De nykläckta, fullbildade skalbaggarna stannar i puppkamrarna under vintern. De lämnar veden under försommaren, och kan då påträffas utanpå stammarna runt stamhålen. Dock verkar de ibland stanna kvar under lång tid och gnaga inne i veden, och påträffas därför ofta döda där. Angreppen kan fortgå under flera år i samma veddel, vilket gör att en stor andel av volymen förvandlas till exkrementer. Arten kan med åren öka sin population i samma stam och uppträda i hundratals exemplar per träd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Genom att gamla ihåliga levande lövträd fortlöpande gallras ut från parker, trädgårdar och alléer minskar kontinuerligt artens möjlighet att överleva i Sverige. Trots att det på vissa lokaler finns ett antal hålträd ställer arten så stora krav på sin mikromiljö att angreppen oftast endast finns i ett enda av dem. Även i en stor del av kulturskogen saknas numera för arten lämpliga träd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Vi måste göra allt för att bevara ihåliga träd i människonära miljöer som parker och alléer. I stället för att av säkerhetsskäl såga ned dem bör toppkapning och hamling prövas. Omkullfallna hålträd bör inte städas bort, utan lämnas kvar på platsen. Även i skogsmark bör man lämna kvar hålträd i samband med gallring som slutavverkning.

Andersson, B. 1974. Notiser om svenska skalbaggar (Coleoptera). Ent. Tidskr. 95: 183.

Ehnström, B., Axelsson, R. (2002) Insektsgnag i bark och ved. SLU, Artdatabanken

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entom. Meddel. 33: 411.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 342.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Cossonini  
  • Släkte
    Cossonus  
  • Art
    Cossonus parallelepipedus, (Herbst, 1795) - större vedvivel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.