Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stekellik savblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Sphiximorpha subsessillis
Stekellik savblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor, mycket getinglik blomfluga med långa svarta antenner. Förekommer mycket sällsynt i anslutning till grova aspar och popplar. I Sverige finns hittills bara ett fynd från Uppsala.

Längd 12-14 mm. Ansikte brett, naket och gult med en bred svart mittstrimma formad som en stående romb, samt breda svarta kinder. Panna svart, bakom antennsockeln med ett brett gult tvärband som hos hanen följer ögonkanten. Ansiktets och pannans gula teckningar åtskilda av ett svart tvärband från antennfästet till ögonen. Pannvinkel trubbig (ca 120 grader). Antenner fästade på en kort antennsockel. Deras första segment långt och smalt, det andra utåt konformigt utvidgat och det tredje konformigt avsmalnande. Andra och tredje antennsegmenten lika långa samt tillsammans något längre än det första segmentet. Antennborst gult, tjockt och naket, en fjärdedel så långt som tredje segmentet och infästat i spetsen av tredje antennsegmentet. Ögon nakna, hos hanen nästan sammanstötande i främre halvan. Hjässa bakom ögontriangeln med ett i mitten avbrutet gult band som smalnar av åt sidorna och upphör efter halva ögats bredd. Ryggsköld punkterad och svagt svartglänsande med gula skuldror, en gul fläck på vardera sidan vid tvärsuturen samt ett smalt, i mitten avbrutet grått puderband mellan fläckarna. Ryggsköldens behåring kort och ljus (knappt synlig). Sidoplåten nedanför tvärsuturen med en gul, avlång vertikal fläck som övergår i en horisontell fläck på bukplåten. Ryggsköldens bakhörn (postalara calli) mörkbruna. Skutell framtill med ett gult tvärband, i övrigt svart. Bakkropp punkterad och i tvärsnitt halvcylindrisk, med midjeformig insnörning framtill på tergit 2. Tergiterna 2-4 med gula band i bakre delen, tergit 2 dessutom med gula sidofläckar vid framhörnen. Sterniterna 1-3 med ett gult band baktill. Vingar i främre halvan lika bruna som vingmärket, baktill något tonade här och var. Svängkolvar gula. Ben gula till gulbruna med en bred svart ring på låren. Även skenbenen ibland med en otydlig brun ring. Bakfotens första segment ibland något mörkare på översidan.
Arten är vid första anblicken till både form och färg mycket lik griffelblomfluga Ceriana conopsoides, som emellertid har jämförelsevis korta antenner placerade på ett mycket långt pannutskott. Den betydligt större arten kronblomfluga Doros profuges har liknande midjeformig bakkropp och gula teckningar, men avviker från Sphiximorpha subsessilis genom sina korta runda antenner.
Utbredning
Länsvis förekomst för stekellik savblomfluga Observationer i  Sverige för stekellik savblomfluga
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Det enda svenska exemplaret påträffades 1963 i Botaniska trädgården i Uppsala, men bestämdes först till Ceriana conopsoides. Även flera exemplar av C. conopsoides i en finsk museisamling visade sig vid kontrollbestämning 2006 tillhöra Sphiximorpha subsessilis. Det senaste av dessa insamlades 1933. Detta tyder på att det finns (eller fanns) en liten population vars utbredningsområde sträcker sig från Ryssland via södra Finland och Åland till Mälardalen - ett mönster som förekommer även hos vissa andra vedlevande arter. Artens utbredning är begränsad till Europa. Den förekommer lokalt och till synes allt sällsyntare från Nederländerna söderut till Pyrenéerna, Schweiz och före detta Jugoslavien samt österut till Ryssland (bl.a. St. Petersburg) och Rumänien. Dess spridningsförmåga förmodas vara begränsad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Endast ett fynd - från Botaniska trädgården i Uppsala (1963) på en solbelyst poppelstam. Det svenska fyndet indikerar att det finns en liten population i östra Svealand med vidare östlig utbredning genom södra Finland mot St. Petersburgsområdet. Arten är för sin utveckling beroende av gamla aspar och popplar med röthål och anses i Mellaneuropa vara indikatorart för naturskogar. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (0-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Ekologi
Stekellik savblomfluga förekommer i gamla alléer och trädridåer längs vattendrag. Arten vistas förmodligen i kronorna av poppel, al, sälg, hästkastanj och vresalm, där den uppsöker savrika partier i hålträd och träd med avblåsta grenar. En hane har observerats vid ett savflöde på en alm, en annan hane har setts sitta stilla under långa perioder vid en savande stam - förmodligen väntande på en hona. Även honorna tar god tid på sig för att undersöka savställen inför och i samband med äggläggning. Det hittills enda svenska exemplaret påträffades solande vid basen av en reslig poppel Populus sp. i början av september. I södra Europa varar flygtiden från april till juni. Det är emellertid inte ovanligt att arter vars larver utvecklas i ihåliga trädstammar kläcks under ett långt tidsintervall. Man har noterat blombesök på hagtornar Crataegus spp. och oxlar Sorbus spp. Larven utvecklas i savflöden från, och i savansamlingar under barken på gamla lövträd; t.ex. asp Populus tremula, poppel, klibbal Alnus glutinosa, sälg Salix caprea och silvergran Abies alba.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Sphiximorpha, Art Sphiximorpha subsessillis (Illiger in Rossi, 1807) - stekellik savblomfluga Synonymer Sphiximorpha subsessilis (Illiger, 1807)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Endast ett fynd - från Botaniska trädgården i Uppsala (1963) på en solbelyst poppelstam. Det svenska fyndet indikerar att det finns en liten population i östra Svealand med vidare östlig utbredning genom södra Finland mot St. Petersburgsområdet. Arten är för sin utveckling beroende av gamla aspar och popplar med röthål och anses i Mellaneuropa vara indikatorart för naturskogar. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (0-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
En medelstor, mycket getinglik blomfluga med långa svarta antenner. Förekommer mycket sällsynt i anslutning till grova aspar och popplar. I Sverige finns hittills bara ett fynd från Uppsala.

Längd 12-14 mm. Ansikte brett, naket och gult med en bred svart mittstrimma formad som en stående romb, samt breda svarta kinder. Panna svart, bakom antennsockeln med ett brett gult tvärband som hos hanen följer ögonkanten. Ansiktets och pannans gula teckningar åtskilda av ett svart tvärband från antennfästet till ögonen. Pannvinkel trubbig (ca 120 grader). Antenner fästade på en kort antennsockel. Deras första segment långt och smalt, det andra utåt konformigt utvidgat och det tredje konformigt avsmalnande. Andra och tredje antennsegmenten lika långa samt tillsammans något längre än det första segmentet. Antennborst gult, tjockt och naket, en fjärdedel så långt som tredje segmentet och infästat i spetsen av tredje antennsegmentet. Ögon nakna, hos hanen nästan sammanstötande i främre halvan. Hjässa bakom ögontriangeln med ett i mitten avbrutet gult band som smalnar av åt sidorna och upphör efter halva ögats bredd. Ryggsköld punkterad och svagt svartglänsande med gula skuldror, en gul fläck på vardera sidan vid tvärsuturen samt ett smalt, i mitten avbrutet grått puderband mellan fläckarna. Ryggsköldens behåring kort och ljus (knappt synlig). Sidoplåten nedanför tvärsuturen med en gul, avlång vertikal fläck som övergår i en horisontell fläck på bukplåten. Ryggsköldens bakhörn (postalara calli) mörkbruna. Skutell framtill med ett gult tvärband, i övrigt svart. Bakkropp punkterad och i tvärsnitt halvcylindrisk, med midjeformig insnörning framtill på tergit 2. Tergiterna 2-4 med gula band i bakre delen, tergit 2 dessutom med gula sidofläckar vid framhörnen. Sterniterna 1-3 med ett gult band baktill. Vingar i främre halvan lika bruna som vingmärket, baktill något tonade här och var. Svängkolvar gula. Ben gula till gulbruna med en bred svart ring på låren. Även skenbenen ibland med en otydlig brun ring. Bakfotens första segment ibland något mörkare på översidan.
Arten är vid första anblicken till både form och färg mycket lik griffelblomfluga Ceriana conopsoides, som emellertid har jämförelsevis korta antenner placerade på ett mycket långt pannutskott. Den betydligt större arten kronblomfluga Doros profuges har liknande midjeformig bakkropp och gula teckningar, men avviker från Sphiximorpha subsessilis genom sina korta runda antenner.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för stekellik savblomfluga

Länsvis förekomst och status för stekellik savblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stekellik savblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det enda svenska exemplaret påträffades 1963 i Botaniska trädgården i Uppsala, men bestämdes först till Ceriana conopsoides. Även flera exemplar av C. conopsoides i en finsk museisamling visade sig vid kontrollbestämning 2006 tillhöra Sphiximorpha subsessilis. Det senaste av dessa insamlades 1933. Detta tyder på att det finns (eller fanns) en liten population vars utbredningsområde sträcker sig från Ryssland via södra Finland och Åland till Mälardalen - ett mönster som förekommer även hos vissa andra vedlevande arter. Artens utbredning är begränsad till Europa. Den förekommer lokalt och till synes allt sällsyntare från Nederländerna söderut till Pyrenéerna, Schweiz och före detta Jugoslavien samt österut till Ryssland (bl.a. St. Petersburg) och Rumänien. Dess spridningsförmåga förmodas vara begränsad.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Cerioidini  
  • Släkte
    Sphiximorpha  
  • Art
    Sphiximorpha subsessillis(Illiger in Rossi, 1807) - stekellik savblomfluga
    Synonymer
    Sphiximorpha subsessilis (Illiger, 1807)

Stekellik savblomfluga förekommer i gamla alléer och trädridåer längs vattendrag. Arten vistas förmodligen i kronorna av poppel, al, sälg, hästkastanj och vresalm, där den uppsöker savrika partier i hålträd och träd med avblåsta grenar. En hane har observerats vid ett savflöde på en alm, en annan hane har setts sitta stilla under långa perioder vid en savande stam - förmodligen väntande på en hona. Även honorna tar god tid på sig för att undersöka savställen inför och i samband med äggläggning. Det hittills enda svenska exemplaret påträffades solande vid basen av en reslig poppel Populus sp. i början av september. I södra Europa varar flygtiden från april till juni. Det är emellertid inte ovanligt att arter vars larver utvecklas i ihåliga trädstammar kläcks under ett långt tidsintervall. Man har noterat blombesök på hagtornar Crataegus spp. och oxlar Sorbus spp. Larven utvecklas i savflöden från, och i savansamlingar under barken på gamla lövträd; t.ex. asp Populus tremula, poppel, klibbal Alnus glutinosa, sälg Salix caprea och silvergran Abies alba.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
Avverkning av äldre lövträd och förnyelse av parker och alléer. I synnerhet savande eller ihåliga lövträd intill vattendrag.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Behåll gamla, skadade eller savande lövträd. Lämna speciellt äldre aspar och andra lövträd i samband med gallring och slutavverkning. Lämna gamla popplar i parker och alléer samt al längs vattendrag.
Namngivning: Sphiximorpha subsessilis (Illiger, 1807). Originalbeskrivning: Ceria subsessilis. I: Rossi, Fauna Etrusca 2: 446.
Etymologi: subsessilis (lat.) = ev. lite tillplattad, syftar i så fall på att ansiktet är något tillplattat.
Uttal: [Sfiximórfa subséssilis]

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122: 189-

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A & Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Doczkal, D., Schmid, U., Ssymank, A., Stuke, H., Treiber, R., Hauser, M. 1993. Rote Liste der Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae) Baden-Württembergs. Natur und Landschaft 68:608-617.

Sarthou, J-P. & Speight, M.C.D. 1997. Inventaire faunistique des Diptères Syrphidae et Microdontidae du sud-ouest de la France. Bulletin de la Société entomologique de France 102: 457–480.

Schmid, U. 1996. Auf gläsernen Schwingen: Schwebfliegen. Stuttgarter Beit. Z. Naturkunde. Ser. C 40: 1–80. Staatliches Mus. f. Naturkunde, Stuttgart.

Speight, M. C. D. 1989. The Council of Europe and the Conservation of Diptera. Diptera Digest 2: 3–7.

Speight, M.C.D. 1994. Revision des syrphides de la faune de France: II - Les Microdontidae et les Syrphidae Melisiinae (in part.) (Diptera, Syrphidoidae). Bulletin de la Société entomologique de France 99: 181–190.

Speight, M.C.D. 1996. Syrphidae (Diptera) of Central France. Volucella 2: 20–35.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol.20. Syrph the Net publications, Dublin.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin.

Ssymank, A. 1994. Indikatorarten der Fauna für historisch alte Wälder. NNA-Berichte 3: 134–141.

Ssymank, A., Doczkal, D. 1998. Rote Liste Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae). Schriftenreihe für Landespflege und Naturschutz 55: 65–72. Bundesamt für Naturschutz. Bonn-Bad Godesberg.

Verlinden, L & Decleer, K. 1987. The Hoverflies (Diptera, Syrphidae) of Belgium and their Faunistics: Frequency, distribution, phenology. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel.

Verlinden, L. 1991. Zweefvliegen (Syrphidae). Fauna van Belgie. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Cerioidini  
  • Släkte
    Sphiximorpha  
  • Art
    Sphiximorpha subsessillis, (Illiger in Rossi, 1807) - stekellik savblomfluga
    Synonymer
    Sphiximorpha subsessilis (Illiger, 1807)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).