Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stenfrö

Organismgrupp Kärlväxter Lithospermum officinale
Stenfrö Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stenfrö är en 30–80 cm hög ört. Stjälken är styvt upprätt, strävhårig och rikt grenad i övre delen. Bladen sitter strödda och är lansettlika och spetsiga. I grenspetsarna bildas efterhand små gulvita blommor stödda av långa stödblad. Kronan är 3–4 mm bred med fem likstora flikar. Den fyrdelade frukten blir sittande i bladhörnen. De karaktäristiska delfrukterna som gett arten dess namn är ca 3 mm, stenhårda och liknar små porslinsägg. Stjälkarna bildar kvarstående vinterståndare.
Utbredning
Länsvis förekomst för stenfrö Observationer i  Sverige för stenfrö
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stenfrö förekommer sällsynt i flera landskap i Syd- och Mellansverige upp till Gävle. Den förekommer huvudsakligen i kalktrakter. Den har minskat i flera landskap och är försvunnen från Blekinge och Halland. På andra platser tycks populationerna vara stabila. Rikast förekommer den på Öland där den är relativt vanlig på den västra delen. Totalpopulationen i landet är dock liten genom att lokalerna ofta är individfattiga och antalet lokaler relativt begränsat (ca 200). Stenfrö finns också sällsynt i Norge och Danmark och på någon enstaka lokal i Finland. Den har en stor sammanhängande utbredning från Västeuropa österut ända till Kina. Den finns också som inkomling i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Stenfrö förekommer sällsynt i flera landskap i syd- och mellansverige upp till Gästrikland. Den förekommer huvudsakligen i kalktrakter. Stenfrö växer företrädesvis i strandsnår på grusig, stenig eller blockig mark, gärna i anslutning till branter eller klappervallar. Den kan också uppträda i bryn mot gräsmarker och örtbackar. Den föredrar halvöppna till öppna ståndorter och trivs inte i slutna skogsmiljöer. Av växtplatserna att döma verkar arten vara beroende av god tillgång på ljus och värme samt viss omrörning av marken. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (5000-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 130 (100-175). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (500-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iv,v)).
Ekologi
Stenfrö växer företrädesvis i strandsnår på grusig, stenig eller blockig mark, gärna i anslutning till branter eller klappervallar. Den kan också uppträda i bryn mot gräsmarker och örtbackar. På Öland växer den även i alvarkarst. Stenfrö föredrar halvöppna till öppna ståndorter och trivs inte i slutna skogsmiljöer. Den förekommer också mer eller mindre tillfälligt på kulturskapade ståndorter. Av växtplatserna att döma verkar arten vara beroende av god tillgång på ljus och värme samt viss omrörning av marken. Det är särskilt tydligt på den kalkrika landhöjningskusten i Norduppland och Gästrikland där den ofta uppträder i luckor i den maritima lövbården vilka skapats genom ishyvling.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Boraginales (förgätmigejordningen), Familj Boraginaceae (strävbladiga), Släkte Lithospermum (stenfrön), Art Lithospermum officinale L. - stenfrö Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Stenfrö förekommer sällsynt i flera landskap i syd- och mellansverige upp till Gästrikland. Den förekommer huvudsakligen i kalktrakter. Stenfrö växer företrädesvis i strandsnår på grusig, stenig eller blockig mark, gärna i anslutning till branter eller klappervallar. Den kan också uppträda i bryn mot gräsmarker och örtbackar. Den föredrar halvöppna till öppna ståndorter och trivs inte i slutna skogsmiljöer. Av växtplatserna att döma verkar arten vara beroende av god tillgång på ljus och värme samt viss omrörning av marken. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (5000-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 130 (100-175). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (500-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iv,v)).
Stenfrö är en 30–80 cm hög ört. Stjälken är styvt upprätt, strävhårig och rikt grenad i övre delen. Bladen sitter strödda och är lansettlika och spetsiga. I grenspetsarna bildas efterhand små gulvita blommor stödda av långa stödblad. Kronan är 3–4 mm bred med fem likstora flikar. Den fyrdelade frukten blir sittande i bladhörnen. De karaktäristiska delfrukterna som gett arten dess namn är ca 3 mm, stenhårda och liknar små porslinsägg. Stjälkarna bildar kvarstående vinterståndare.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stenfrö

Länsvis förekomst och status för stenfrö baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stenfrö

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stenfrö förekommer sällsynt i flera landskap i Syd- och Mellansverige upp till Gävle. Den förekommer huvudsakligen i kalktrakter. Den har minskat i flera landskap och är försvunnen från Blekinge och Halland. På andra platser tycks populationerna vara stabila. Rikast förekommer den på Öland där den är relativt vanlig på den västra delen. Totalpopulationen i landet är dock liten genom att lokalerna ofta är individfattiga och antalet lokaler relativt begränsat (ca 200). Stenfrö finns också sällsynt i Norge och Danmark och på någon enstaka lokal i Finland. Den har en stor sammanhängande utbredning från Västeuropa österut ända till Kina. Den finns också som inkomling i Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Lithospermum - stenfrön 
  • Art
    Lithospermum officinaleL. - stenfrö

Stenfrö växer företrädesvis i strandsnår på grusig, stenig eller blockig mark, gärna i anslutning till branter eller klappervallar. Den kan också uppträda i bryn mot gräsmarker och örtbackar. På Öland växer den även i alvarkarst. Stenfrö föredrar halvöppna till öppna ståndorter och trivs inte i slutna skogsmiljöer. Den förekommer också mer eller mindre tillfälligt på kulturskapade ståndorter. Av växtplatserna att döma verkar arten vara beroende av god tillgång på ljus och värme samt viss omrörning av marken. Det är särskilt tydligt på den kalkrika landhöjningskusten i Norduppland och Gästrikland där den ofta uppträder i luckor i den maritima lövbården vilka skapats genom ishyvling.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Kunskaperna om artens ekologi är bristande. Utvecklingen bör följas och populationsdynamiken studeras mer ingående.
Utländska namn – DK: Læge-Stenfrø, NO: Lækjesteinfrø, FI: Rohtorusojuuri, GB: Common Gromwell.

Almquist, E. 1929. Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeogr. Suec. 1.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.

Georgson, K. m. fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Malmgren, U. 1982. Västmanlands flora. Lund.

Rasmussen, S. M. 1965. Boraginaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 60: 263–315.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Lund.

Ståhl, P m. fl. 1985. Hotade och sällsynta växter i Gävle kommun. Gävleborgs Botaniska Sällskap.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Lithospermum - stenfrön 
  • Art
    Lithospermum officinale, L. - stenfrö
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.