Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  steningebjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus sordirosanthus
Steningebjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Steningebjörnbär tillhör krypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii som skiljer sig från äkta björnbären Rubus sect. Rubus genom bredare, krusiga kronblad, mer kortskaftade småblad, bredare stipler och matta frukter. Steningebjörnbär är en relativt kraftig art med små rosa blommor. Arten påminner närmast om hasselbjörnbär R. wahlbergii, från vilken den skiljer sig genom smalare uddblad, mindre filt på bladundersidan, en gulgrön bladnyans och stift som ofta är rosa, åtminstone vid basen. Även ståndarsträngarna och de basala delarna av foderbladen blir ofta rosa i slutet av blomningen.
Utbredning
Länsvis förekomst för steningebjörnbär Observationer i  Sverige för steningebjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Steningebjörnbär är endemiskt för Sverige och finns endast inom ett litet område i Halland: Steninge och Eftra socknar, samt på två gamla soptippar i Halmstad och Harplinge, inom 23 km (Ryde 2009, Ryde & Werlemark 2010). Kring Steninge strand är den emellertid vanlig, med hundra kända lokaler, de flesta ganska små.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Steningebjörnbär är en endemisk lokalart inom krypbjörnbären som förekommer på drygt 100 lokaler inom ett mindre område i sydvästra Halland. Arten har inte bedömts tidigare, och hotas av exploatering och bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (800-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 13 (11-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 140 (132-200) km² och förekomstarean (AOO) till 52 (44-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Liksom de flesta krypbjörnbär växer steningebjörnbär främst i vägkanter, men den förekommer även på stenklapper, på sanddyner, i skogsbryn, i snår och på betesmarker.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus sordirosanthus H. Hyl. ex Ryde - steningebjörnbär Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Dokumentation Steningebjörnbär är en endemisk lokalart inom krypbjörnbären som förekommer på drygt 100 lokaler inom ett mindre område i sydvästra Halland. Arten har inte bedömts tidigare, och hotas av exploatering och bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (800-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 13 (11-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 140 (132-200) km² och förekomstarean (AOO) till 52 (44-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Steningebjörnbär tillhör krypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii som skiljer sig från äkta björnbären Rubus sect. Rubus genom bredare, krusiga kronblad, mer kortskaftade småblad, bredare stipler och matta frukter. Steningebjörnbär är en relativt kraftig art med små rosa blommor. Arten påminner närmast om hasselbjörnbär R. wahlbergii, från vilken den skiljer sig genom smalare uddblad, mindre filt på bladundersidan, en gulgrön bladnyans och stift som ofta är rosa, åtminstone vid basen. Även ståndarsträngarna och de basala delarna av foderbladen blir ofta rosa i slutet av blomningen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för steningebjörnbär

Länsvis förekomst och status för steningebjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för steningebjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Steningebjörnbär är endemiskt för Sverige och finns endast inom ett litet område i Halland: Steninge och Eftra socknar, samt på två gamla soptippar i Halmstad och Harplinge, inom 23 km (Ryde 2009, Ryde & Werlemark 2010). Kring Steninge strand är den emellertid vanlig, med hundra kända lokaler, de flesta ganska små.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus sordirosanthusH. Hyl. ex Ryde - steningebjörnbär

Liksom de flesta krypbjörnbär växer steningebjörnbär främst i vägkanter, men den förekommer även på stenklapper, på sanddyner, i skogsbryn, i snår och på betesmarker.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Människoskapad miljö på land, Buskmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
De enda påtagliga hoten är direkt förstörelse av växtplatserna i samband med nybygge eller omdragning av vägar, samt röjning av snår på tomtmark. De flesta lokalerna ligger i anslutning till samhällen och är därför extra utsatta.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Bestånden bör uppmärksammas så att de inte röjs bort av misstag.
Arten beskrevs av Hjalmar Hylander (1958), fastän ogiltigt, men Weber (1981) förkastade den som en oenhetlig lokalart. Den uppmärksammades åter under inventeringen av krypbjörnbär i Halland och fick en formellt giltig beskrivning 2010 (Ryde 2009, Ryde & Werlemark 2010).

Hylander, H. 1958. Några nya eller kritiska Rubi Corylifolii. Botaniska Notiser 111: 517-534.

Ryde, U. 2009. Krypbjörnbär i Halland. Svensk Botanisk Tidskrift 103: 279-300.

Ryde, U. 2011. Arguments for a narrow species concept in Rubus sect. Corylifolii. Nordic Journal of Botany 29: 708-721.

Ryde, U. & Werlemark, G. 2010. Steningebjörnbär, ett nygammalt krypbjörnbär från Halland. Svensk Botanisk Tidskrift 104: 405-413.

Weber, H.O. 1981. Revision der Sektion Corylifolii in Skandinavien und im nördlichen Mitteleuropa. Sonderbände des naturwissenschaftlichen Vereins in Hamburg 4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Ryde 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus sordirosanthus, H. Hyl. ex Ryde - steningebjörnbär
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Ryde 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.