Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stiftgelélav

Organismgrupp Lavar Collema furfuraceum
Stiftgelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stiftgelélav är en bladlav, vanligen 3–6 cm stor, med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är den starkt rynkig på ovansidan. Rynkorna är radiellt ställda och på rynkornas åsar finns rikligt med små stiftlika, cylindriska utskott (isidier). De stiftlika isidierna skiljer stiftgelélav från andra gelélavar. Apothecier är ovanliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för stiftgelélav Observationer i  Sverige för stiftgelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en vid geografisk utbredning och totalt finns omkring 500 aktuella lokaler. Artens minskning har möjligen varit störst i södra och mellersta Sverige. Stiftgelélav är i övrigt känd från Danmark (rödlistad som Försvunnen), två lokaler på Island (rödlistad), Finland och Norge. Arten är spridd i övriga Europa. Den är också känd från Nordamerika och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i större delen av Sverige och det finns omkring 500 aktuella lokaler. Växer på gamla aspar och sälgar i blandskogar med hög luftfuktighet. I södra Sverige är kvävenedfall ett hot och i norra Sverige avverkning av kontinuitetsskogar liksom på lång sikt färre lövbrännor. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (5000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (500-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Den förekommer i huvudsak på gamla aspar och sälgar i blandskogar, antingen i sluten skog eller i mera öppna lägen. Den är också funnen på olika ädellövträd i ädellövskogar. Luftfuktigheten är alltid hög.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· skogsek
· skogsek
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Collema (gelélavar), Art Collema furfuraceum (Arnold) Du Rietz - stiftgelélav Synonymer Synechoblastus nigrescens var. furfuraceum Arnold, Collema furfuraceum Du Rietz

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i större delen av Sverige och det finns omkring 500 aktuella lokaler. Växer på gamla aspar och sälgar i blandskogar med hög luftfuktighet. I södra Sverige är kvävenedfall ett hot och i norra Sverige avverkning av kontinuitetsskogar liksom på lång sikt färre lövbrännor. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (5000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (500-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Stiftgelélav är en bladlav, vanligen 3–6 cm stor, med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är den starkt rynkig på ovansidan. Rynkorna är radiellt ställda och på rynkornas åsar finns rikligt med små stiftlika, cylindriska utskott (isidier). De stiftlika isidierna skiljer stiftgelélav från andra gelélavar. Apothecier är ovanliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stiftgelélav

Länsvis förekomst och status för stiftgelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stiftgelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en vid geografisk utbredning och totalt finns omkring 500 aktuella lokaler. Artens minskning har möjligen varit störst i södra och mellersta Sverige. Stiftgelélav är i övrigt känd från Danmark (rödlistad som Försvunnen), två lokaler på Island (rödlistad), Finland och Norge. Arten är spridd i övriga Europa. Den är också känd från Nordamerika och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema furfuraceum(Arnold) Du Rietz - stiftgelélav
    Synonymer
    Synechoblastus nigrescens var. furfuraceum Arnold
    Collema furfuraceum Du Rietz

Den förekommer i huvudsak på gamla aspar och sälgar i blandskogar, antingen i sluten skog eller i mera öppna lägen. Den är också funnen på olika ädellövträd i ädellövskogar. Luftfuktigheten är alltid hög.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Vattendrag, Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Slutavverkning och vedhuggning är de största hoten. Avsaknad av storskaliga störningar som brand gör att inslaget av asp minskat i stora delar av Sverige och på lång sikt torde dålig föryngring av asp vara ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss positiv effekt)
En förutsättning för artens existens är att enstaka äldre aspar eller dungar av sådana lämnas kvar vid gallring och slutavverkning. Lokalerna bör undantas från rationell skogsskötsel. På lång sikt måste inslaget av asp öka i svensk skog.
Utländska namn – NO: Fløyelsglye, DK: Grynet bævrelav, FI: Raidanhyytelöjäkälä.

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symb. Bot. Ups. 13(2).

Karström, M. 1992. Steget före i det glömda landet. Svensk Bot. Tidskr. 86: 115–146.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema furfuraceum, (Arnold) Du Rietz - stiftgelélav
    Synonymer
    Synechoblastus nigrescens var. furfuraceum Arnold
    Collema furfuraceum Du Rietz
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.