Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stinklerskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Camarophyllopsis foetens
Stinklerskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stinklerskivling är en liten, brun eller gråbrun, oansenlig vaxskivling, ca 3–4 cm hög, med vanligen glesa skivor och torr hatt. Alla lerskivlingar är mycket lika varandra. Stinkande lervaxskivling känns lättast igen på sin karakteristiska lukt av naftalin. Arten är en höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för stinklerskivling Observationer i  Sverige för stinklerskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stinklerskivling är hos oss, liksom i övriga Europa, sällsynt eller mycket sällsynt. I Sverige är den huvudsakligen sydlig men förekommer ända upp till Medelpad och Jämtland. 65 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 700, vilket motsvarar ungefär 1400 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 14 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Möjligen något mindre förbisedd än sina släktingar p.g.a. doften. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. försämrad habitatkvalitet, möjligen främst orsakad av atmosfäriskt nedfall. Minskningen gäller huvudsakligen förekomsterna i gräsmark, och de bedöms pågå fortlöpande. Den är känd från Danmark, Norge och Finland och är även uppgiven från Nordamerika. Den är rödlistad i flera europeiska länder. Några av artens svenska växtplatser är skyddade som naturreservat.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Bildar fruktkroppar bland gräs på kalkrik lera i ängsmark och naturbetesmark men även i ädellövskog. Troligen fosforkänslig. Arten är möjligen något mindre förbisedd än sina släktingar p.g.a. den kraftiga doften. Total population i landet bedöms ha minskat, och bedöms pågå fortlöpande, p.g.a. upphörd betes- och slåtterhävd samt gödning vilket i huvudsak gäller förekomsterna i gräsmark. Antalet reproduktiva individer skattas till 7000 (1000-14000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (350). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (50-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (200-1400) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c; C1).
Ekologi
Stinklerskivling är nebbrytare, kalkgynnad och växer i tät, örtrik grässvål, gärna tillsammans med andra vaxskivlingar. Den kan även förekomma i ädellövskog på bar, kalkhaltig, mullrik lera. Ofta förekommer andra rödlistade svampar tillsammans med lerskivlingarna. Troligen fosforkänslig. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av stinklerskivling bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Camarophyllopsis (lervaxskivlingar), Art Camarophyllopsis foetens (W.Phillips) Arnolds - stinklerskivling Synonymer Hygrophorus foetens W.Phillips, Hygrotrama foetens (W.Phillips) Singer, stinkvaxing, Hodophilus foetens (W.Phillips) Birkebak & Adamčík, Aeruginospora foetens (W.Phillips) M.M.Moser, Camarophyllus foetens (W.Phillips) J.E.Lange, Hygrocybe foetens (W.Phillips) P.D.Orton & Watling, stinkande lerskivling, stinkande lervaxskivling, stinkvaxskivling

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Bildar fruktkroppar bland gräs på kalkrik lera i ängsmark och naturbetesmark men även i ädellövskog. Troligen fosforkänslig. Arten är möjligen något mindre förbisedd än sina släktingar p.g.a. den kraftiga doften. Total population i landet bedöms ha minskat, och bedöms pågå fortlöpande, p.g.a. upphörd betes- och slåtterhävd samt gödning vilket i huvudsak gäller förekomsterna i gräsmark. Antalet reproduktiva individer skattas till 7000 (1000-14000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (350). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (50-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (200-1400) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c; C1).
Stinklerskivling är en liten, brun eller gråbrun, oansenlig vaxskivling, ca 3–4 cm hög, med vanligen glesa skivor och torr hatt. Alla lerskivlingar är mycket lika varandra. Stinkande lervaxskivling känns lättast igen på sin karakteristiska lukt av naftalin. Arten är en höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stinklerskivling

Länsvis förekomst och status för stinklerskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stinklerskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stinklerskivling är hos oss, liksom i övriga Europa, sällsynt eller mycket sällsynt. I Sverige är den huvudsakligen sydlig men förekommer ända upp till Medelpad och Jämtland. 65 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 700, vilket motsvarar ungefär 1400 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 14 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Möjligen något mindre förbisedd än sina släktingar p.g.a. doften. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. försämrad habitatkvalitet, möjligen främst orsakad av atmosfäriskt nedfall. Minskningen gäller huvudsakligen förekomsterna i gräsmark, och de bedöms pågå fortlöpande. Den är känd från Danmark, Norge och Finland och är även uppgiven från Nordamerika. Den är rödlistad i flera europeiska länder. Några av artens svenska växtplatser är skyddade som naturreservat.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Camarophyllopsis - lervaxskivlingar 
  • Art
    Camarophyllopsis foetens(W.Phillips) Arnolds - stinklerskivling
    Synonymer
    Hygrophorus foetens W.Phillips
    Hygrotrama foetens (W.Phillips) Singer
    stinkvaxing
    Hodophilus foetens (W.Phillips) Birkebak & Adamčík
    Aeruginospora foetens (W.Phillips) M.M.Moser
    Camarophyllus foetens (W.Phillips) J.E.Lange
    Hygrocybe foetens (W.Phillips) P.D.Orton & Watling
    stinkande lerskivling
    stinkande lervaxskivling
    stinkvaxskivling

Stinklerskivling är nebbrytare, kalkgynnad och växer i tät, örtrik grässvål, gärna tillsammans med andra vaxskivlingar. Den kan även förekomma i ädellövskog på bar, kalkhaltig, mullrik lera. Ofta förekommer andra rödlistade svampar tillsammans med lerskivlingarna. Troligen fosforkänslig. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av stinklerskivling bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
För förekomster i välhävdad, öppen och mager gräsmark innebär tillförsel av gödning ett allvarligt hot, liksom på lång sikt den ökade kvävebelastningen från luftföroreningar. Ett mer akut hot är att betes- eller slåtterhävden upphör så att lokalerna växer igen. Även skogsplantering är negativ. För förekomster i ädellövskog innebär röjning eller omläggning till barrskog ett hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler där arten förekommer bör ges fortsatt hävd med traditionella metoder och skogsbruk bör undvikas. För att på sikt tillförsäkra arten en överlevnad bör alla naturliga gräsmarker vilka ofta har höga naturvärden, bevaras och vårdas med traditionella metoder. Gödsling måste undvikas. Ädellövskog på kalkhaltig mark får inte omföras till granskog. Avverkning måste ske med stor försiktighet.
Utländska namn – NO: Stanknarrevokssopp, DK: Latrin-vokshat.

Gulden, G. & Weholt, Ø. 1984. Bidrag til slekten Hygrotrama i Norge. Agarica 10: 206–215.

Printz, P. & Læssøe, T. 1986. Vokshatteslægten Camarophyllopsis i Danmark. Svampe 14: 83–92.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Camarophyllopsis - lervaxskivlingar 
  • Art
    Camarophyllopsis foetens, (W.Phillips) Arnolds - stinklerskivling
    Synonymer
    Hygrophorus foetens W.Phillips
    Hygrotrama foetens (W.Phillips) Singer
    stinkvaxing
    Hodophilus foetens (W.Phillips) Birkebak & Adamčík
    Aeruginospora foetens (W.Phillips) M.M.Moser
    Camarophyllus foetens (W.Phillips) J.E.Lange
    Hygrocybe foetens (W.Phillips) P.D.Orton & Watling
    stinkande lerskivling
    stinkande lervaxskivling
    stinkvaxskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.