Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stjärntagging

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Asterodon ferruginosus
Stjärntagging Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vidväxt taggsvamp som kan påträffas året runt. Den är rostbrun till chokladbrun och med en ljust gulbrun, filtartad kantzon utan taggar. Svampen har en mjuk och seg konsistens. Unga, och ibland även gamla, exemplar kan sakna taggar eller bara ha en knölig yta. Sitt svenska namn har den fått av att hymeniumet har stjärnformiga borst som lätt syns i mikroskop.
Utbredning
Länsvis förekomst för stjärntagging Observationer i  Sverige för stjärntagging
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en nordlig utbredning, huvudsakligen norr om en linje från Vänern till Södermanland och den är inte funnen i de södra landskapen. Huvuddelen av de kända lokarna är noterade de senaste årtiondena. Stjärntaggingen är ovanlig men lokalt ganska spridd. Känd från omkring 850 aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 9 000, vilket motsvarar ungefär 15 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 30 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Arten växer även i Norge, där den anges som hänsynskrävande, i Finland och vidare österut genom Ryssland. Den förekommer inte i övriga delar av Europa men väl i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i murkna, liggande stammar och stubbar av barrträd, främst gran men ibland även björk. Fruktkropparna påträffas huvudsakligen i vedrik fuktiga och örtrika barr- och blandskogar, men även i plockhuhggna skogar där ved lumpats. Uppmärksammad, lätt identifierbar och väl eftersökt genom bl a nyckelbiotopsinventeringar. Totalpopulationen i landet bedöms ha minskat och fortsätter att minska p.g.a. att arealen fuktig gammal skog med död ved minskar som följa av skogsavverkningar i högre grad än lämpliga miljöer nyskapas. Lågor körs sönder av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Stjärntagging är uttorkningskänslig. Antalet reproduktiva individer skattas till 16000 (3200-32000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (4000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 4000 (800-8000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Stjärntagging är vedlevande och orsakar vitröta. Den växer på undersidan av kraftigt murken ved, främst gran men ganska ofta också björk. Den förekommer på såväl klena som grova lågor eller vid basen av stubbar, helst i fuktigt läge, t.ex. lågor som ligger tätt mot marken, gärna nedsänkta i ett tjockt mosstäcke. Svampen är vanligast i örtrika biotoper med stor mängd död ved, t.ex. fuktig, urskogsartad granskog eller sumpig barrskog. Bestånden är i de flesta fall täta och självgallring och toppbrott skapar tillgången på lågor. Den förekommer också i plockhuggna skogar t.ex. där ved lumpats eller i gamla vedupplag. Svampen får anses tillhöra brandrefugiernas artstock och kan uppträda även i små bestånd bara de rätta förutsättningarna finns. Stjärntagging uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet), men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men nybildade fruktkroppar växer normalt över de gamla fruktkropparna. Mcelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· hägg
· hägg
· oxlar
· oxlar
· popplar
· popplar
· prunusar
· prunusar
· tallväxter
· tallväxter
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetaceae, Släkte Asterodon, Art Asterodon ferruginosus Pat. - stjärntagging Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i murkna, liggande stammar och stubbar av barrträd, främst gran men ibland även björk. Fruktkropparna påträffas huvudsakligen i vedrik fuktiga och örtrika barr- och blandskogar, men även i plockhuhggna skogar där ved lumpats. Uppmärksammad, lätt identifierbar och väl eftersökt genom bl a nyckelbiotopsinventeringar. Totalpopulationen i landet bedöms ha minskat och fortsätter att minska p.g.a. att arealen fuktig gammal skog med död ved minskar som följa av skogsavverkningar i högre grad än lämpliga miljöer nyskapas. Lågor körs sönder av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Stjärntagging är uttorkningskänslig. Antalet reproduktiva individer skattas till 16000 (3200-32000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (4000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 4000 (800-8000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9050 Näringsrik granskog (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9030 Landhöjningsskog (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
En vidväxt taggsvamp som kan påträffas året runt. Den är rostbrun till chokladbrun och med en ljust gulbrun, filtartad kantzon utan taggar. Svampen har en mjuk och seg konsistens. Unga, och ibland även gamla, exemplar kan sakna taggar eller bara ha en knölig yta. Sitt svenska namn har den fått av att hymeniumet har stjärnformiga borst som lätt syns i mikroskop.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stjärntagging

Länsvis förekomst och status för stjärntagging baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stjärntagging

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en nordlig utbredning, huvudsakligen norr om en linje från Vänern till Södermanland och den är inte funnen i de södra landskapen. Huvuddelen av de kända lokarna är noterade de senaste årtiondena. Stjärntaggingen är ovanlig men lokalt ganska spridd. Känd från omkring 850 aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 9 000, vilket motsvarar ungefär 15 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 30 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Arten växer även i Norge, där den anges som hänsynskrävande, i Finland och vidare österut genom Ryssland. Den förekommer inte i övriga delar av Europa men väl i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Asterodon  
  • Art
    Asterodon ferruginosusPat. - stjärntagging

Stjärntagging är vedlevande och orsakar vitröta. Den växer på undersidan av kraftigt murken ved, främst gran men ganska ofta också björk. Den förekommer på såväl klena som grova lågor eller vid basen av stubbar, helst i fuktigt läge, t.ex. lågor som ligger tätt mot marken, gärna nedsänkta i ett tjockt mosstäcke. Svampen är vanligast i örtrika biotoper med stor mängd död ved, t.ex. fuktig, urskogsartad granskog eller sumpig barrskog. Bestånden är i de flesta fall täta och självgallring och toppbrott skapar tillgången på lågor. Den förekommer också i plockhuggna skogar t.ex. där ved lumpats eller i gamla vedupplag. Svampen får anses tillhöra brandrefugiernas artstock och kan uppträda även i små bestånd bara de rätta förutsättningarna finns. Stjärntagging uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet), men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men nybildade fruktkroppar växer normalt över de gamla fruktkropparna. Mcelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· prunusar - Prunus (Har betydelse)
· tallväxter - Pinaceae (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Slutavverkning av bördiga, fuktiga granskogar liksom markavvattning medför minskad tillgång på lämpligt substrat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten gynnas av att fuktiga skogar med stort inslag av död ved undantas från skogsbruk. Minskad skyddsdikning gynnar också arten. På lokaler med stjärntagging kan man ofta bedriva ett skonsamt skogsbruk som innebär att trädskiktet bara glesas ut och att man lämnar ett stort antal äldre träd samt fuktiga, snåriga bestånd och partier med mycket död ved.
Utländska namn – NO: Piggbroddsopp, FI: Oravuotikka.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Asterodon  
  • Art
    Asterodon ferruginosus, Pat. - stjärntagging
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 1997.