Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stjärtmossa

Organismgrupp Mossor Pterygoneurum ovatum
Stjärtmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar 2–4 mm höga, ljusgröna eller grågröna kolonier av knoppliknande skott eller små, lösa tuvor. Bladen är äggrunda och starkt kupade. Bladnerven löper ut i en hårudd och har på översidan 2–4 längsgående lameller. Cellerna i bladets övre halva är rundat kvadratiska, tjockväggiga och papillösa. Skotten är samkönade och kapslar vanliga. Kapseln är rödbrun, upprätt, äggformig och symmetrisk med bred öppning när det sprötförsedda locket fallit av. Kapseln saknar peristom. Kapselskaftet är 4–5 mm långt. Sporerna är 25–35 µm i diameter och tätt papillösa. Specialiserad vegetativ förökning förekommer med trådlika vegetativa förökningskroppar bland bladets lameller. Varieteten incanum har en nerv som löper ut i en mycket lång, färglös hårudd av bladets längd eller längre. Varieteten har dessutom kortare kapselskaft. Dess ekologi och utbredning sammanfaller med huvudvarietetens.
Stjärtmossa kan likna pottmossor Microbryum spp. eller tussar Tortula spp., men de senare saknar de skivlika lamellerna på nerven som stjärtmossan är ensam om i familjen Pottiaceae.
Utbredning
Länsvis förekomst för stjärtmossa Observationer i  Sverige för stjärtmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige funnen norrut till Dalälven, och de flesta fynden har gjorts i Skåne, Västergötland och Uppland. I Norge är den känd från ett fåtal lokaler i fem fylken. Den anges som tämligen sällsynt i Danmark och sällsynt i Finland. Arten finns i Europa främst i Medelhavsområdet, samt här och var från Irland i väst till Kaukasus i öst. Totalutbredningen omfattar även Nordafrika, Australien, Nya Zeeland och Nordamerika. Arten är dessutom uppgiven för Sydamerika och nyligen från Antarktis.

Arten har tidigare varit relativt vanlig i Skåne men endast sporadiska fynd har gjorts efter 1980, och även om arten sannolikt är förbisedd, har den gått starkt tillbaka i detta landskap. I Uppland tycks den inte vara alltför sällsynt och flera nya lokaler har upptäckts under 1990-talet. Den är rödlistad i flera länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på kalkrik lera i öppna miljöer (lertag, grustag, kanten av åkerholmar med mera). Det finns moderna fynd från Uppland liksom Öland. Endast tre moderna fynd i inventeringen av Skånes mossor och de flesta av artens tidigare växtplatser i SV-Skåne är i dag helt utplånade. Artens förekomster i åkerkanter antas minska fortsatt med borttagande med småbiotoper i jordbrukslandskapet. Antalet reproduktiva individer skattas till 11200 (200-44400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2240 (40-8880) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Stjärtmossa växer på solvarma, kalkrika underlag, främst på lös sand-, grus- eller lerjord som då och då störs av tramp. Vanliga miljöer är vägskärningar, trädesåkrar, kalkbrott, sanddyner och jordtäckta stenmurar. Längs kusten återfinns den i vittrade skalgrusbankar. Arten växer tillsammans med t.ex. tandtuss Tortula lanceola, spetsig rullmossa Pseudocrossidium hornschuchianum, silvermossa Bryum argenteum, slät klockmossa Encalypta vulgaris, neonmossor Barbula spp. och knopptuss Tortula acaulon (Waldheim 1947). Sporerna mognar på våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Pterygoneurum (stjärtmossor), Art Pterygoneurum ovatum (Hedw.) Dixon - stjärtmossa Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på kalkrik lera i öppna miljöer (lertag, grustag, kanten av åkerholmar med mera). Det finns moderna fynd från Uppland liksom Öland. Endast tre moderna fynd i inventeringen av Skånes mossor och de flesta av artens tidigare växtplatser i SV-Skåne är i dag helt utplånade. Artens förekomster i åkerkanter antas minska fortsatt med borttagande med småbiotoper i jordbrukslandskapet. Antalet reproduktiva individer skattas till 11200 (200-44400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2240 (40-8880) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Arten bildar 2–4 mm höga, ljusgröna eller grågröna kolonier av knoppliknande skott eller små, lösa tuvor. Bladen är äggrunda och starkt kupade. Bladnerven löper ut i en hårudd och har på översidan 2–4 längsgående lameller. Cellerna i bladets övre halva är rundat kvadratiska, tjockväggiga och papillösa. Skotten är samkönade och kapslar vanliga. Kapseln är rödbrun, upprätt, äggformig och symmetrisk med bred öppning när det sprötförsedda locket fallit av. Kapseln saknar peristom. Kapselskaftet är 4–5 mm långt. Sporerna är 25–35 µm i diameter och tätt papillösa. Specialiserad vegetativ förökning förekommer med trådlika vegetativa förökningskroppar bland bladets lameller. Varieteten incanum har en nerv som löper ut i en mycket lång, färglös hårudd av bladets längd eller längre. Varieteten har dessutom kortare kapselskaft. Dess ekologi och utbredning sammanfaller med huvudvarietetens.
Stjärtmossa kan likna pottmossor Microbryum spp. eller tussar Tortula spp., men de senare saknar de skivlika lamellerna på nerven som stjärtmossan är ensam om i familjen Pottiaceae.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stjärtmossa

Länsvis förekomst och status för stjärtmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stjärtmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige funnen norrut till Dalälven, och de flesta fynden har gjorts i Skåne, Västergötland och Uppland. I Norge är den känd från ett fåtal lokaler i fem fylken. Den anges som tämligen sällsynt i Danmark och sällsynt i Finland. Arten finns i Europa främst i Medelhavsområdet, samt här och var från Irland i väst till Kaukasus i öst. Totalutbredningen omfattar även Nordafrika, Australien, Nya Zeeland och Nordamerika. Arten är dessutom uppgiven för Sydamerika och nyligen från Antarktis.

Arten har tidigare varit relativt vanlig i Skåne men endast sporadiska fynd har gjorts efter 1980, och även om arten sannolikt är förbisedd, har den gått starkt tillbaka i detta landskap. I Uppland tycks den inte vara alltför sällsynt och flera nya lokaler har upptäckts under 1990-talet. Den är rödlistad i flera länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Pterygoneurum - stjärtmossor 
  • Art
    Pterygoneurum ovatum(Hedw.) Dixon - stjärtmossa

Stjärtmossa växer på solvarma, kalkrika underlag, främst på lös sand-, grus- eller lerjord som då och då störs av tramp. Vanliga miljöer är vägskärningar, trädesåkrar, kalkbrott, sanddyner och jordtäckta stenmurar. Längs kusten återfinns den i vittrade skalgrusbankar. Arten växer tillsammans med t.ex. tandtuss Tortula lanceola, spetsig rullmossa Pseudocrossidium hornschuchianum, silvermossa Bryum argenteum, slät klockmossa Encalypta vulgaris, neonmossor Barbula spp. och knopptuss Tortula acaulon (Waldheim 1947). Sporerna mognar på våren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Tänkbara hot mot arten är igenväxning, gödsling och användning av bekämpningsmedel. Luftföroreningar kan påverka den kemiska miljön negativt genom att pH-värden och innehåll av mineral i markens ytskikt förändras.

Påverkan
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Artens biologi och aktuella status behöver undersökas bättre. Om översta jordlagret försurats kan man skapa nya lämpliga växtplatser genom att plöja upp marken så att nytt kalkrikt material förs upp till ytan. Fler lämpliga småbiotoper i jordbrukslandskapet bör återskapas.
Utländska namn - NO: Stjertmose, DK: Langhåret Vingenerve, GB: Oval-leaved Pottia.

Etymologi: ovatus = äggrund, äggformig; ovum (lat.) = ägg; suffixet -atus (lat.).@Uttal: [Pterygonévrum ovátum]@KEY FACTS Oval-leaved Pottia. Shoots 2-4 mm high, light green to greyish-green, forming patches or small, lax tufts. Leaves ovate, strongly concave. Costa with 2-4 lamellae on adaxial side, excurrent in a hair-point. Synoicous, capsules common. Capsule erect, symmetrical, ovoid, wide-mouthed after dehiscence of the rostrate lid. Spores 25-35 µm, densely papillose. Specialised vegetative propagation by thread-like propagules between costal lamellae. - Found exclusively on calcareous substrates in sun-exposed situations, with a preference for loose sandy, gravely or clayey soil periodically disturbed by trample. Road embankments, fallow fields, limestone quarries, sand dunes, mud-capped walls and (in coastal areas) weathered shell-gravel deposits are typical habitats.

Albertson, N. 1946. Österplana hed. Ett alvarområde på Kinnekulle. Acta Phytogeogr. Suec. 20.

Crum, H. & Anderson, L. E. 1981. Mosses of eastern North America, Vol. 1 & 2: Columbia University Press, New York.

Hagen, I. 1929. Forarbeider til en norsk løvmosflora. XXI. Pottiaceae. Kgl. Norsk. Vid. Selsk. Skr. 1928: 1-96.

von Krusenstjerna, E. 1945. Bladmossvegetation och bladmossflora i Uppsalatrakten. Acta Phytogeogr. Suec. 20.

Hallingbäck, T. 2008. Pterygoneurum ovatum stjärtmossa s. 132-133. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Pospísil, V. 1975. Die Bedeutung der Moose Pterogoneuron subsessile (Brid.) Jur. und P. ovatum (Hedw.) Dix. als indikatoren der Klimagebiete in der Tschechoslowakei. Acta Mus. Moraviae 60: 125--146.

Waldheim, S. 1947. Kleinmoosgesellschaften und Bodenverhältnisse in Schonen. Bot. Not. Suppl. 1 (1).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Pterygoneurum - stjärtmossor 
  • Art
    Pterygoneurum ovatum, (Hedw.) Dixon - stjärtmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2008.