Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor ögontröst

Organismgrupp Kärlväxter Euphrasia officinalis subsp. pratensis
Stor ögontröst Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor ögontröst är en upp till 3 dm hög halvparasit med motsatta, brett rundade, klargröna blad. Dessa är tätt och mycket långt glandelhåriga. Endast Euphrasia rostkoviana av de svenska ögontröstarna har denna typ av behåring. Blommorna, som är tvåläppiga, är vita med mörklila längsstreck och gul fläck i svalget; sällan är överläppen lila. Stor ögontröst skiljer sig från finnögontröst genom att bladen är glesare tandade (4–6 resp 5–8 tänder på var sida) samt genom att ha större blommor (bredden på underläppens mittflik 2,9–4,3 mm respektive 1,5–3,2 mm). Stor ögontröst skiljer sig från ängsögontröst genom nedersta blommans placering (sjätte bladparet eller högre respektive högst femte bladparet) och blommningstiden (juli till september respektive juni till juli).
Utbredning
Länsvis förekomst för stor ögontröst Observationer i  Sverige för stor ögontröst
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stor ögontröst är känd från 58 lokaler, varav 28 i Skånes kalktrakter, en i sydvästra Blekinge, en äldre i Bohuslän samt 28 på Falbygden i Västergötland. År 2000 fanns aktuella lokaler i Blekinge (1 lokal), Skåne (6 lokaler) och Västergötland (9 lokaler). Stor ögontröst är ej känd från Norge. I Danmark är den känd från sju lokaler, det senaste från 1963. Från Finland är den känd från fyra bottenvikshamnar, till vilka den kom in under 1940-talet med hö från Tyskland. Det är okänt om den fortfarande finns kvar. Huvudartens totalutbredning täcker Mellaneuropa utom de mest atlantiska och kontinentala delarna. Arten är sällsynt i England; den når österut till närheten av Uralbergen. I stora delar av detta område är det den vanligaste ögontrösten. Stor ögontröst ersätts österut av finnögontröst i Baltikum och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Blekinge, Skåne och Västergötland. Stor ögontröst växer i kalkfuktängar och kalkkärr. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att gynna underarten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17000 (16000-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 116 (100-130) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på underartens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Stor ögontröst växer i kalkfuktängar, i Skåne även i måttligt blöta kalkkärr. Sådana marker är i våra dagar i regel hävdade med bete. Underarten har alltid ett antal andra starkt kalkgynnade fuktmarksväxter i följe, t ex näbbstarr Carex lepidocarpa, honungsblomster Herminium monorchis, kärrknipprot Epipactis palustris, sydblekvide Salix hastata ssp. vegeta, slåtterblomma Parnassia palustris, sumpgentiana Gentianella uliginosa och majviva Primula farinosa. Med undantag av stor ögontrösts kärrförekomster i Skåne, som kan vara mycket gamla, får man räkna med att denna hävdberoende växt inte kan vara äldre än kulturen i vårt land och den kan ha spritts hit under yngre stenålder. Blommorna besöks av blomflugor, humlor och bin. Ståndarna öppnar sig först en dag efter att märket i samma blomma är mottagligt för pollen. Därigenom, och genom att märket och ståndarna sitter långt från varandra under blomningen, undviks självpollination. Denna egenskap är mest utpräglad hos de storblommigaste typerna av arten. Pollenkornen är ofta dåligt utvecklade och frösättningen kan vara nersatt, vilket är ovanligt hos ettåriga växter. Fröna behåller grobarheten i högst två år.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Orobanchaceae (snyltrotsväxter), Släkte Euphrasia (ögontröster), Underart Euphrasia officinalis subsp. pratensis Schübl. & G. Martens - stor ögontröst Synonymer Euphrasia officinalis ssp. rostkoviana (Hayne) F. Towns., Euphrasia rostkoviana ssp. pratensis Asch. & Graebn., Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana, Euphrasia rostkoviana rostkoviana, Euphrasia officinalis ssp. pratensis Schübl. & G. Martens

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Blekinge, Skåne och Västergötland. Stor ögontröst växer i kalkfuktängar och kalkkärr. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att gynna underarten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17000 (16000-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 116 (100-130) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på underartens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 6410 Fuktängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Stor ögontröst är en upp till 3 dm hög halvparasit med motsatta, brett rundade, klargröna blad. Dessa är tätt och mycket långt glandelhåriga. Endast Euphrasia rostkoviana av de svenska ögontröstarna har denna typ av behåring. Blommorna, som är tvåläppiga, är vita med mörklila längsstreck och gul fläck i svalget; sällan är överläppen lila. Stor ögontröst skiljer sig från finnögontröst genom att bladen är glesare tandade (4–6 resp 5–8 tänder på var sida) samt genom att ha större blommor (bredden på underläppens mittflik 2,9–4,3 mm respektive 1,5–3,2 mm). Stor ögontröst skiljer sig från ängsögontröst genom nedersta blommans placering (sjätte bladparet eller högre respektive högst femte bladparet) och blommningstiden (juli till september respektive juni till juli).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor ögontröst

Länsvis förekomst och status för stor ögontröst baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor ögontröst

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stor ögontröst är känd från 58 lokaler, varav 28 i Skånes kalktrakter, en i sydvästra Blekinge, en äldre i Bohuslän samt 28 på Falbygden i Västergötland. År 2000 fanns aktuella lokaler i Blekinge (1 lokal), Skåne (6 lokaler) och Västergötland (9 lokaler). Stor ögontröst är ej känd från Norge. I Danmark är den känd från sju lokaler, det senaste från 1963. Från Finland är den känd från fyra bottenvikshamnar, till vilka den kom in under 1940-talet med hö från Tyskland. Det är okänt om den fortfarande finns kvar. Huvudartens totalutbredning täcker Mellaneuropa utom de mest atlantiska och kontinentala delarna. Arten är sällsynt i England; den når österut till närheten av Uralbergen. I stora delar av detta område är det den vanligaste ögontrösten. Stor ögontröst ersätts österut av finnögontröst i Baltikum och Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Euphrasia - ögontröster 
  • Art
    Euphrasia officinalis - läkeögontröst 
  • Underart
    Euphrasia officinalis subsp. pratensisSchübl. & G. Martens - stor ögontröst
    Synonymer
    Euphrasia officinalis ssp. rostkoviana (Hayne) F. Towns.
    Euphrasia rostkoviana ssp. pratensis Asch. & Graebn.
    Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana
    Euphrasia rostkoviana rostkoviana
    Euphrasia officinalis ssp. pratensis Schübl. & G. Martens

Stor ögontröst växer i kalkfuktängar, i Skåne även i måttligt blöta kalkkärr. Sådana marker är i våra dagar i regel hävdade med bete. Underarten har alltid ett antal andra starkt kalkgynnade fuktmarksväxter i följe, t ex näbbstarr Carex lepidocarpa, honungsblomster Herminium monorchis, kärrknipprot Epipactis palustris, sydblekvide Salix hastata ssp. vegeta, slåtterblomma Parnassia palustris, sumpgentiana Gentianella uliginosa och majviva Primula farinosa. Med undantag av stor ögontrösts kärrförekomster i Skåne, som kan vara mycket gamla, får man räkna med att denna hävdberoende växt inte kan vara äldre än kulturen i vårt land och den kan ha spritts hit under yngre stenålder. Blommorna besöks av blomflugor, humlor och bin. Ståndarna öppnar sig först en dag efter att märket i samma blomma är mottagligt för pollen. Därigenom, och genom att märket och ståndarna sitter långt från varandra under blomningen, undviks självpollination. Denna egenskap är mest utpräglad hos de storblommigaste typerna av arten. Pollenkornen är ofta dåligt utvecklade och frösättningen kan vara nersatt, vilket är ovanligt hos ettåriga växter. Fröna behåller grobarheten i högst två år.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
Igenväxning, skogsplantering och gödsling är de huvudsakliga hoten mot stor ögontröst. Arten är konkurrenskänslig och förkvävs snabbt vid upphörande hävd eller vid gödsling. Den är också känslig för överbetning. Däremot uthärdar den en lätt beskuggning av glest lövverk. Utdikning av kärr och fuktängar är en annan hotfaktor som drabbar stor ögontröst. När den växer i kärräng är den inte så hävdberoende som när den växer i fuktäng, men är i gengäld extremt känslig för dränering. Även mycket vidsträckta bestånd i kärräng försvinner på få år efter dikning. De nämnda faktorerna gäller även för en lång rad andra konkurrenssvaga arter i kulturlandskapet. Ögontröstarna tillhör de allra känsligaste, eftersom de saknar förmåga till vegetativ överlevnad och saknar uthållig fröreserv. De kan alltså inte återkomma om de försvunnit från en lokal under en period av vanhävd.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Sex av lokalerna för stor ögontröst ligger inom naturreservat. Skötselföreskrifter för befintliga reservat bör anpassas så att stor ögontröst gynnas. Lokalerna bör vara ljusöppna och hävdas lämpligen med slåtter eller välanpassat bete, både gällande betestryck samt betesperiod. Ett åtgärdsprogram för stor ögontröst har upprättats och ger förslag på lämpliga åtgärder. Arten övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Stor ögontröst är fridlyst. Den har odlats i kruka med vitklöver Trifolium repens som värdväxt i Lund. Den angreps lätt av svamp och vissnade strax innan eller under blomningen. Groningsprocenten är ganska låg (fröna av andra ögontröstarter gror nästan till 100 procent efter kruksådd på hösten och övervintring i det fria). Utländska namn – DK: Kalk-Øjentrøst, FI: Isosilmäruoho.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Arulf, P.-A. & Lundgren, P. 1988. Stor ögontröst på Falbygden. Calluna 5 (1): 5–7.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bertilsson, A. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av stor ögontröst. (Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana). Naturvårdsverket. Rapport 5589.

Johansson, L. 1999. Rödlistade kärlväxter i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län.

Karlsson, T. 1982. Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekol. Stud. 15.

Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson, T. 1982. Projekt Linné rapporterar 133–143. Svensk Bot. Tidskr. 76: 273–284.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1-36.

Pedersen, A. 1963. Scrophulariaceernes og Orobanchaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 59: 1–140.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 23 (2): 4-31.

Åkesson, R. 2000. Stor ögontröst i Skåne 1990-2000. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (4): 9-14.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Euphrasia - ögontröster 
  • Art
    Euphrasia officinalis - läkeögontröst 
  • Underart
    Euphrasia officinalis subsp. pratensis, Schübl. & G. Martens - stor ögontröst
    Synonymer
    Euphrasia officinalis ssp. rostkoviana (Hayne) F. Towns.
    Euphrasia rostkoviana ssp. pratensis Asch. & Graebn.
    Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana
    Euphrasia rostkoviana rostkoviana
    Euphrasia officinalis ssp. pratensis Schübl. & G. Martens
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.