Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor bönlekania

Organismgrupp Lavar Lecania koerberiana
Stor bönlekania Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor bönlekania är en skorplav med en ofta otydlig, grå- till brunaktig, mjölig till kornig bål. Apothecierna är bruna till brunsvarta, 0,2–0,6 mm breda, plana med tunn kant till starkt välvda och kantlösa. Sporerna är 4-celliga, 8 per sporsäck, mestadels böjda och 12–15 × 4–5 µm. Arten kan förväxlas med asplekania Lecania fuscella men denna art har större, rakare sporer och sporsäckar med 8–16 sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor bönlekania Observationer i  Sverige för stor bönlekania
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från omkring 15 lokaler i Småland, Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Västmanland, Södermanland och Uppland. Inga fynd är gjorda sedan arten samlades 1952 i Södermanland. Några eftersökningar av arten på gamla lokaler har dock inte skett. Stor bönlekania är utanför Sverige känd från Finland och Danmark, men saknas i Norge. Längre söderut finns arten i Central- och Sydeuropa, men saknas t.ex. på Brittiska öarna. Överallt förefaller arten att vara ovanlig eller sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Få äldre fynd (sannolikt färre än 20) och det finns bara ett aktuellt fynd (Uppland). Växer på lövträd. Hotbild och orsak till tillbakagång är oklar. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (2-800). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (1-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (4-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Laven växer på bark av olika lövträd, bl. a. alm, lind, lönn, asp och rönn. Fynd finns även från ved. Fynd är gjorda i alléer och i blandskog, men säkra ekologiska data saknas för de flesta av fynden. Det är dock sannolikt att laven gynnas av näringsberikade miljöer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· asp
· asp
· rönn
· rönn
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Lecania (lekanior), Art Lecania koerberiana J.Lahm - stor bönlekania Synonymer stor bönlecania

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Få äldre fynd (sannolikt färre än 20) och det finns bara ett aktuellt fynd (Uppland). Växer på lövträd. Hotbild och orsak till tillbakagång är oklar. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (2-800). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (1-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (4-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Stor bönlekania är en skorplav med en ofta otydlig, grå- till brunaktig, mjölig till kornig bål. Apothecierna är bruna till brunsvarta, 0,2–0,6 mm breda, plana med tunn kant till starkt välvda och kantlösa. Sporerna är 4-celliga, 8 per sporsäck, mestadels böjda och 12–15 × 4–5 µm. Arten kan förväxlas med asplekania Lecania fuscella men denna art har större, rakare sporer och sporsäckar med 8–16 sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor bönlekania

Länsvis förekomst och status för stor bönlekania baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor bönlekania

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från omkring 15 lokaler i Småland, Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Västmanland, Södermanland och Uppland. Inga fynd är gjorda sedan arten samlades 1952 i Södermanland. Några eftersökningar av arten på gamla lokaler har dock inte skett. Stor bönlekania är utanför Sverige känd från Finland och Danmark, men saknas i Norge. Längre söderut finns arten i Central- och Sydeuropa, men saknas t.ex. på Brittiska öarna. Överallt förefaller arten att vara ovanlig eller sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Lecania - lekanior 
  • Art
    Lecania koerberianaJ.Lahm - stor bönlekania
    Synonymer
    stor bönlecania

Laven växer på bark av olika lövträd, bl. a. alm, lind, lönn, asp och rönn. Fynd finns även från ved. Fynd är gjorda i alléer och i blandskog, men säkra ekologiska data saknas för de flesta av fynden. Det är dock sannolikt att laven gynnas av näringsberikade miljöer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Löv-/barrblandskog, Ädellövskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Det är oklart varför inga moderna fynd gjorts av arten, men en anledning kan vara att den kräver relativt basiska förhållanden och därför drabbats av luftföroreningar. En annan tänkbar orsak kan vara att artens växtplatser ofta vuxit igen och blivit för mörka.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Aktuell status bör dokumenteras och ekologin undersökas bättre. Vidare bör anledningen till artens nedgång studeras och de lokaler arten finns på skyddas.
Kallades i rödlistan 2000 för stor bönlecania.

Degelius, G. 1939. Die Flechten von Norra Skaftön. Ein Beitrag zur Kenntnis der Flechtenflora und Flechtenvegetation im äusseren Teil der Schwedischen Westküste. Uppsala Universitets Årsskrift 11: 1–206.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Lecania - lekanior 
  • Art
    Lecania koerberiana, J.Lahm - stor bönlekania
    Synonymer
    stor bönlecania
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.