Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor fotmossa

Organismgrupp Mossor Bryoerythrophyllum alpigenum
Stor fotmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 4 cm höga, lösa tuvor som är olivgröna upptill och bruna till rostfärgade nedtill. Bladen är långsmala och relativt jämnbreda. Endast nedre halvan av bladet har tillbakaböjda kanter. Bladets spets har ett flertal skarpa, stora, brunaktiga tänder och även gröna tänder finns ibland ett stycke ned utefter bladkanten. Nerven slutar nedanför bladspetsen. Bladets celler är rundat kvadratiska och tätt papillösa. Arten är skildkönad och kapslar är troligen vanliga. Kapseln liknar den hos röd fotmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum men är något större (4-5 mm lång) och ofta något krökt. Sporerna är 30-35 µm i diameter, släta och rödaktiga. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Stor fotmossa behandlas i somliga floror som en varietet av röd fotmossa B. recurvirostrum. Arterna liknar varandra men röd fotmossa B. recurvirostrum är mindre och tydligt kalkbunden. Den har endast några små, ibland otydliga tänder på bladspetsen och bladkanten är tillbakaböjd ca tre fjärdedelar av bladets längd. Dessutom finns skiljande kännetecken i kapsellockets celler, som hos stor fotmossa är arrangerade i sneda rader.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor fotmossa Observationer i  Sverige för stor fotmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige funnen i Lule och Torne lappmarker. Senast den iakttogs i Sverige var 1916. Det mycket begränsade antalet lokalerna kan bero på att stor fotsmossa är förbisedd, då den endast behandlas på varietetsnivå i många floror. Utanför Sverige är den känd från Norge och Alperna samt från Mongoliet. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa och finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Arten är i Sverige funnen i Lule och Torne lappmarker. Senast den iakttogs i Sverige var 2003 i Abiskojokks kanjon. Den växer intill vattenfall och forsar. Arten står nära den betydligt vanligare rödfotsmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum och möjligen kan arten i Sverige vara något förbisedd. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (50-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 880 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (4-600) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
I Sverige arten hittad i lågalpin zon i kalkrikt fjäll men hur arten växer mer precist i Norden är inte närmare kända och inte heller vilka andra arter den växer tillsammans med. Annars växer arten på våt jord och klippor i bergstrakter och är känd endast från miljöer intill vattenfall och i en djup kanjon med hög luftfuktighet. I Alperna växer den på översilade bäckstränder, oftast nära vattenfall, på sura till neutrala underlag tillsammans med kuddtrattmossa Amphidium mougeotii, masknicka Anomobryum julaceum, sipperblindia Blindia acuta och gulskaftad klockmossa Encalypta ciliata. Sporerna mognar på hösten.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Bryoerythrophyllum (fotmossor), Art Bryoerythrophyllum alpigenum (Vent.) P.C.Chen - stor fotmossa Synonymer storfotsmossa

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten är i Sverige funnen i Lule och Torne lappmarker. Senast den iakttogs i Sverige var 2003 i Abiskojokks kanjon. Den växer intill vattenfall och forsar. Arten står nära den betydligt vanligare rödfotsmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum och möjligen kan arten i Sverige vara något förbisedd. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (50-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 880 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (4-600) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar upp till 4 cm höga, lösa tuvor som är olivgröna upptill och bruna till rostfärgade nedtill. Bladen är långsmala och relativt jämnbreda. Endast nedre halvan av bladet har tillbakaböjda kanter. Bladets spets har ett flertal skarpa, stora, brunaktiga tänder och även gröna tänder finns ibland ett stycke ned utefter bladkanten. Nerven slutar nedanför bladspetsen. Bladets celler är rundat kvadratiska och tätt papillösa. Arten är skildkönad och kapslar är troligen vanliga. Kapseln liknar den hos röd fotmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum men är något större (4-5 mm lång) och ofta något krökt. Sporerna är 30-35 µm i diameter, släta och rödaktiga. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Stor fotmossa behandlas i somliga floror som en varietet av röd fotmossa B. recurvirostrum. Arterna liknar varandra men röd fotmossa B. recurvirostrum är mindre och tydligt kalkbunden. Den har endast några små, ibland otydliga tänder på bladspetsen och bladkanten är tillbakaböjd ca tre fjärdedelar av bladets längd. Dessutom finns skiljande kännetecken i kapsellockets celler, som hos stor fotmossa är arrangerade i sneda rader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor fotmossa

Länsvis förekomst och status för stor fotmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor fotmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige funnen i Lule och Torne lappmarker. Senast den iakttogs i Sverige var 1916. Det mycket begränsade antalet lokalerna kan bero på att stor fotsmossa är förbisedd, då den endast behandlas på varietetsnivå i många floror. Utanför Sverige är den känd från Norge och Alperna samt från Mongoliet. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa och finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Bryoerythrophyllum - fotmossor 
  • Art
    Bryoerythrophyllum alpigenum(Vent.) P.C.Chen - stor fotmossa
    Synonymer
    storfotsmossa

I Sverige arten hittad i lågalpin zon i kalkrikt fjäll men hur arten växer mer precist i Norden är inte närmare kända och inte heller vilka andra arter den växer tillsammans med. Annars växer arten på våt jord och klippor i bergstrakter och är känd endast från miljöer intill vattenfall och i en djup kanjon med hög luftfuktighet. I Alperna växer den på översilade bäckstränder, oftast nära vattenfall, på sura till neutrala underlag tillsammans med kuddtrattmossa Amphidium mougeotii, masknicka Anomobryum julaceum, sipperblindia Blindia acuta och gulskaftad klockmossa Encalypta ciliata. Sporerna mognar på hösten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Fjällbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Hotbilden är oklar då det endast finns mycket få och gamla fynd av arten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Arten måste eftersökas. Återfinns stor fotsmossa bör dess aktuella status och miljökrav utredas i detalj.
Utländska namn - NO: Tannfotmose.

Etymologi: alpigenus = hemmahörande i fjälltrakter/Alperna; Alpes (lat.) = Alperna; genere (lat.) = alstra, föda.
Uttal: [Bryoerytrofýllum alpígenum]

key facts Forms lax, up to 4 cm high tufts that are olive-green above and brown to rust-coloured below. Dioicous. Capsules probably common; reminiscent of the capsules of B. recurvirostrum but somewhat larger (4-5 mm) and usually slightly curved. Spores 30-35 µm, reddish, smooth. - Grows on wet soil and rock by waterfalls in montane areas. Also known from a steep canyon with very humid air.

Abramova, A.L. & Tsegmed, T. 1994. New genera and species of mosses from Mongolian flora. Botanicheskii Zhurnal 79(10): 138-143.

Hagen, I. 1908-29. Forarbeider til en norsk løvmosflora. Kongel. Norske Vidensk. Selsk. Skr. (Trondh.) Nyholm, E. 1989. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 2. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H. & von Knorring, P., Korotynska, M., Reisborg, C. & Birgersson, M. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Kompaktmossor - kapmossor. Bryophyta: Anoectangium - Orthodontium. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1997. Rev. Tomas Hallingäck 2008. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Bryoerythrophyllum - fotmossor 
  • Art
    Bryoerythrophyllum alpigenum, (Vent.) P.C.Chen - stor fotmossa
    Synonymer
    storfotsmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1997. Rev. Tomas Hallingäck 2008. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.