Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor sotdyna

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Camarops polysperma
Stor sotdyna Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor sotdyna är en vedlevande svamp som bildar ett svartaktigt, 5–10 mm tjockt dynlikt stroma, som varierar från 4–15 x 3–5 cm i utbredning. Stromat innehåller en stor mängd smala, cylindriska perithecier, som är så tätt packade att de är hexagonala i tvärsnitt. Peritheciernas mynningsområden är svagt upphöjda men ändå väl synliga. Ett vertikalsnitt genom det färska stromat visar en tunn, svart krusta med peritheciemynningar, som täcker ett palissadlikt perithecielager. I en tunn zon under krustan är perithecielagret vitaktigt och där inunder ljust grårosa till grått. Gamla stromata består oftast av en tunn, skör krusta och rester av gamla, kollapsade eller insektsätna perithecier.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor sotdyna Observationer i  Sverige för stor sotdyna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sparsamt funnen från Skåne till Uppland. I vissa bestånd med gammal grov klibbal och lång kontinuitet kan den ibland vara väl etablerad. Omkring 100 kända aktuella lokaler i landet (2005) Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1000, vilket motsvarar ungefär 5 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Viss minskning p.g.a. försämrad tillgång till alkärr av lämplig kvalitet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i ved av al, mest lågor och grövre stående döda/döende träd i äldre vedrik alsumpskog. Tycks föredra ved angripen av alticka, Inonotus radiatus. Relativt vanlig i fina almiljöer. Viss minskning bedöms ske p.g.a. försämrad tillgång till alkärr av lämplig kvalitet. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (100-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (400-1000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).
Ekologi
Svampen är en vednedbrytare som växer på gamla, döda, stående eller fallna, ännu barkförsedda stammar av klibbal där de svarta stromata bryter fram under bark eller ur ved. Tycks föredra ved angripen av alticka Inonotus radiatus. I Danmark är arten även funnen på bok. Den uppträder som regel bara på ett par till fem stammar på varje lokal. Varje stam rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· askar
· askar
· bokar
· bokar
· klibbal
· klibbal
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Boliniales, Familj Boliniaceae, Släkte Camarops (sotdynor), Art Camarops polysperma (Mont.) J.H.Miller - stor sotdyna Synonymer Hypoxylon polyspermum Mont.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i ved av al, mest lågor och grövre stående döda/döende träd i äldre vedrik alsumpskog. Tycks föredra ved angripen av alticka, Inonotus radiatus. Relativt vanlig i fina almiljöer. Viss minskning bedöms ske p.g.a. försämrad tillgång till alkärr av lämplig kvalitet. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (100-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (400-1000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).
Stor sotdyna är en vedlevande svamp som bildar ett svartaktigt, 5–10 mm tjockt dynlikt stroma, som varierar från 4–15 x 3–5 cm i utbredning. Stromat innehåller en stor mängd smala, cylindriska perithecier, som är så tätt packade att de är hexagonala i tvärsnitt. Peritheciernas mynningsområden är svagt upphöjda men ändå väl synliga. Ett vertikalsnitt genom det färska stromat visar en tunn, svart krusta med peritheciemynningar, som täcker ett palissadlikt perithecielager. I en tunn zon under krustan är perithecielagret vitaktigt och där inunder ljust grårosa till grått. Gamla stromata består oftast av en tunn, skör krusta och rester av gamla, kollapsade eller insektsätna perithecier.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor sotdyna

Länsvis förekomst och status för stor sotdyna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor sotdyna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sparsamt funnen från Skåne till Uppland. I vissa bestånd med gammal grov klibbal och lång kontinuitet kan den ibland vara väl etablerad. Omkring 100 kända aktuella lokaler i landet (2005) Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1000, vilket motsvarar ungefär 5 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Viss minskning p.g.a. försämrad tillgång till alkärr av lämplig kvalitet.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Sordariomycetidae  
  • Ordning
    Boliniales  
  • Familj
    Boliniaceae  
  • Släkte
    Camarops - sotdynor 
  • Art
    Camarops polysperma(Mont.) J.H.Miller - stor sotdyna
    Synonymer
    Hypoxylon polyspermum Mont.

Svampen är en vednedbrytare som växer på gamla, döda, stående eller fallna, ännu barkförsedda stammar av klibbal där de svarta stromata bryter fram under bark eller ur ved. Tycks föredra ved angripen av alticka Inonotus radiatus. I Danmark är arten även funnen på bok. Den uppträder som regel bara på ett par till fem stammar på varje lokal. Varje stam rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· askar - Fraxinus (Har betydelse)
· bokar - Fagus (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Stor sotdyna missgynnas av att olikåldriga bestånd av äldre klibbal med lång kontinuitet blir alltmer sällsynta. Artens få kända växtplatser kan lätt förstöras. En slutavverkning, skoglig gallring eller annat uttag av virke som ger ett förändrat lokalklimat på växtplatsen innebär ett direkt hot. Även minskad tillgång på lämpliga substrat, d.v.s. murknande lövved, är ett hot. Skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alsumpskogar och andra albestånd med inslag med grov klibbal bör sparas i största möjliga utsträckning. Döda stående eller fallna alstammar får ej forslas bort. Befintliga vindfällen, döende träd, torrakor och lågor lämnas intakta. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer.
Utländska namn - DK: elle-kulsnegl, FI: isonokipielus.

Hansen, L. & Knudsen, H. 2000. Nordic macromycetes I. Ascomycetes. Nordsvamp, Copenhagen. Nannfeldt, J. A. 1972. Camarops Karst. (Sphaeriales-Boliniaceae) with special regard to its European species. Svensk Bot. Tidskr. 66: 335-376. Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 2002. Rev. ArtDatabanken 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Sordariomycetidae  
  • Ordning
    Boliniales  
  • Familj
    Boliniaceae  
  • Släkte
    Camarops - sotdynor 
  • Art
    Camarops polysperma, (Mont.) J.H.Miller - stor sotdyna
    Synonymer
    Hypoxylon polyspermum Mont.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 2002. Rev. ArtDatabanken 2006.